Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Unionen har – återigen – hamnat i en infekterad strid med Elektrikerförbundet. Bakgrunden är den blockad som LO-förbundet inledde på säkerhetsföretaget Hometec Security Gbg AB den 3 september med syfte att få bolaget att teckna kollektivavtal. Hometec Security har redan kollektivavtal med Unionen och många medarbetare är medlemmar i förbundet. LO-förbundets stridsåtgärder har fått Unionen att reagera.
– Utifrån den information vi har utför våra medlemmar på företaget tjänstemannauppgifter. Det handlar om sälj och planering, inte om att montera och installera i någon större utsträckning. Det är vad vi betraktar ett säljarjobb och då är det vårt avtal som gäller och de ska inte omfattas av något elinstallatörsavtal, säger Jimmi Hall, central ombudsman på Unionen.
Men enligt Elektrikerförbundet är tjänstemannaavtalet inte tillämpligt eftersom man anser att larminstallatörerna är att betrakta som arbetare.
– Vi har organiserat larminstallatörer på en mängd olika företag sedan 1950. Enligt den svenska modellen har vi rätt att teckna kollektivavtal för de här arbetsuppgifterna och den delen tycker vi inte att Unionen behöver lägga sig i, säger Elektrikerförbundets förhandlingschef Mikael Pettersson.
Innan blockaden trädde i kraft var Unionen i kontakt med Elektrikerförbundet för att få möjlighet att reda ut arbetsuppgifterna på det berörda säkerhetsföretaget.
– Vi fick svaret att det inte behövdes och sedan vidtog de sina stridsåtgärder. Vi är fortfarande villiga att sätta oss ner och gå igenom det här ordentligt men de har hittills inte varit intresserade, säger Jimmi Hall.
Företaget vill att larmoperatörerna ska gå på tjänstemännens avtal. Elektrikerförbundets förhandlingschef är kritisk till Unionens agerande.
– Vi tycker att Unionen har företrätt företaget i frågan om kollektivavtalsteckning, vilket är lite märkligt.
Utveckla, hur menar du då?
– Att man i det här läget diskuterar vilket avtal som ska gälla för installatörerna, den diskussionen kommer senare. Om det finns två kollektivavtal på ett företag då kan det vara så att det ena är mer tillämpligt än det andra, säger Mikael Pettersson.
Men det är inte enbart gränsdragningstvisten som har skapat irritation mellan facken. Enligt Elektrikerförbundets regionala ombudsmän har medlemmar känt sig tvingade att söka inträde i Unionen innan varslet trädde i kraft för att slippa repressalier från arbetsgivaren. Bland annat ska man ha blivit kallade till ett obligatoriskt möte där företaget baktalade Elektrikerförbundet. Ett grovt intrång i den fria föreningsrätten, enligt LO-förbundet.
– Det är ytterst osmakligt om Unionen mot all förmodan inte skulle hålla sig neutrala i den här konflikten och bevilja inträde i Unionen för våra medlemmar, säger ombudsmannen Peter Hjortskog till tidningen Elektrikern.
Unionens regionala ombudsman i Göteborg närvarade på mötet och även här har förbundet en annan bild av vad som inträffat.
– Det handlade om ett informationsmöte där arbetsgivaren klargjorde att man har kollektivavtal med Unionen. På det mötet förekom i vart fall inga påtryckningar, men hur Elektrikerna tolkar det är en annan sak, säger Jimmi Hall.
Detta är inte första gången som Unionen och Elektrikerförbundet är i luven på varandra. I december förra året kom en skiljedom angående en konflikt förbunden emellan på säkerhetsbolaget Sector alarm. Den domen klargjorde att Unionenmedlemmarna på företaget till största del utförde uppgifter som var att beteckna som arbetararbetsuppgifter och därmed skulle följa det avtal som tecknades med Elektrikerförbundet.
Läs mer: Unionen förlorade tvist om avtal
LO-förbundet tror att skiljedomen kommer vara applicerbar även när det gäller Hometec Security.
– Håller man på med hemlarm så är det väldigt snarlika arbetsuppgifter. Det behöver man inte vara Einstein för att räkna ut, säger Mikael Pettersson.
(Bild på Mikael Pettersson: Diana Oldenburg)
Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.
– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.
Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.
Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.
Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.
På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.
Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.
Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.
Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.
”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.
Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”
Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.
Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.
"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.
För tre veckor sedan kunde Kollega berätta att representanter för Spotify delade ut flygblad utanför bolagets kontor i Stockholm. Budskapet från musikjätten var att ett kollektivavtal skulle försämra medarbetarnas anställningsvillkor.
Aktionen var ett svar på att Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer en vecka tidigare stått utanför Spotifykontoren för att informera anställda om fördelarna med avtal. Detta samtidigt som de tre fackförbunden skickat in en begäran till företaget om att inleda förhandlingar om kollektivavtal.
Spotifys vd, Daniel Ek, skickade senare ut ett internt meddelade till personalen, som Svenska Dagbladet tog del av, där han konstaterade att fackens agerande inte byggde förtroende. ”Efter ett kort första samtal och försäkran om en god ton, valde de att kommunicera och ställa krav via media”, skrev vd:n.
I dag, måndag, inleds alltså de första förhandlingarna mellan parterna. Och det är uppenbart att de står långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtalens förtjänster och brister. Båda sidor är förtegna inför de stundande förhandlingarna. På Kollegas frågor svarar Spotify att man av respekt för den pågående dialogen med fackföreningarna inte vill kommentera "utanför de officiella processerna". Unionens pressekreterare Johanna Green skriver i mejlsvar:
"Unionen ser fram emot konstruktiva förhandlingar med Spotify och vår förhoppning är att förhandlingarna leder till att vi kommer överens om ett avtal".
Källor till Kollega uppger att det sannolikt kommer krävas många förhandlingstillfällen för att få till ett avtal. Skulle Spotify säga blankt nej utesluter facken inte att ta till konfliktvapnet, det vill säga att ta ut medarbetare i strejk.
Även om parterna står långt ifrån varandra när de sätter sig vid förhandlingsbordet måste de fullgöra sin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen, mbl.
– Det finns ingen skyldighet eller tvång att sluta kollektivavtal. Men man måste lyssna på motpartens argument och förklara sin egen ståndpunkt, till exempel varför man inte vill teckna avtal, säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.
Historiskt sett, när fackförbund krävt kollektivavtal och arbetsgivare satt sig på tvären, brukar det sluta med att arbetsgivarsidan får ge sig.
– Men det finns exempel på företag som istället valt att flytta eller lägga ner verksamheten. Men i det här fallet handlar det om arbetstagare som är oerhört attraktiva på arbetsmarknaden, de kanske också kan hota med att sluta och söka sig till en arbetsgivare med avtal, säger Birgitta Nyström.
Hur tror du att det går, kommer Spotify att teckna kollektivavtal till slut?
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel.