Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Byter fack för att få jobba

Cirka 15 anställda på SR och SVT har bytt fack från Journalistförbundet till Unionen. Orsaken är Unionens avtal om programanställning som gör att visstidsanställda journalister kan få vara kvar i upp till fem år. Men på bekostnad av deras företrädesrätt. Avtalsshopping anser Journalistförbundet. Anpassning till verkligheten svarar Unionen.
Sandra Lund Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Claudio Bresciani / TT

10-15 journalister på Sveriges Radio (SR) har lämnat Journalistförbundet (SJF) på grund av Unionens och Sacos programanställningsavtal som slöts i somras. På Sveriges Television (SVT) är det hittills fyra personer.

- Om folk väljer fritt är ju det fine. Problemet är när man känner sig tvingad att lämna facket eller byta förbund. En av dem som begärt utträde skrev att det här är ett tecken på en sjuk arbetsmarknad.

Det säger Petteri Karttunen som är klubbordförande för SJF på SVT som har över tusen medlemmar. Det nya i avtalet är att en programanställd kan jobba i olika projekt under en femårsperiod utan att riskera att ”lasas ut”.  Men formen innebär också att företrädesrätten till nya anställningar avtalats bort. De som inte är med i något fack alls omfattas också av avtalet.

Det tidigare avtalet, och det som fortfarande gäller för dem som är medlemmar i SJF, innebär att den som varit programanställd i mer än två år har företräde till återanställning. Men public service-bolagen är inte kända för att anställa journalister, utan har snarare satt i system att ta in nya på visstidskontrakt.

- Vi har haft problem under så lång tid. Så jag är inte förvånad att det kommer något nytt. Men vi vill att man följer modellen i lagen om tillsvidareanställningar som norm. Det här avtalet är dess motsats, säger Petteri Karttunen.

Han och hans förbund anser också att avtalet leder till avtalsshopping, där olika förbund slåss om medlemmarna på bekostnad av vissa villkor. Gun Karlsson, klubbordförande för Unionen på SVT som har cirka 790 medlemmar, håller inte alls med. Enligt henne är det medlemmarna själva som valt bort företrädesrätten för att slippa utlasningarna.

- Många vill inte ha företrädesrätt. De har levt i en tillvaro där företrädesrätten inte varit ett skydd för dem, för när de är på väg att hamna på företrädeslistan åker de ut. Nu får de i stället längre anställning och en längre trygghet.

Gun Karlsson säger att det handlar om att anpassa sig till verkligheten. Petteri Karttunen anser att Unionen gett upp.

- Det är extra allvarligt att det är ett så stort förbund som gör så här. Kommer vi att få se fler visstidsanställda på långa perioder i och med att ett så stort förbund slutit det här avtalet?

Enligt Gun Karlsson är SJF:s representanter mest oroliga över att Unionen tar deras medlemmar.

- SJF är bra på att smutskasta det här. De fajtas med oss hela tiden och tycker inte att vi ska ha med journalister att göra.

Petteri Karttunen säger att det snarare handlar om en uppriktig oro över de visstidsanställdas framtid. Enligt honom har SVT blivit bättre och bland annat fattat beslut om att tillsvidareanställda 50 personer som en följd av SJF:s kamp.

- Unionen är inte med på vår kamp om att en trygg journalist är en bra journalist. Den kampen blir svårare att föra nu när chefer kan välja och vraka mellan olika anställningsformer.

På SR säger SJF:s klubbordförande Ulrika Hyllert att hon kan förstå den enskilde som väljer Unionen i hopp om att få fler månader som programanställd.

- Men de som lämnar oss gör det högst motvilligt. De vill vara med i ett förbund som arbetar med journalistiska yrkesfrågor, det gör inte Unionen. Och jag har aldrig mött en visstidsanställd som vill att vi ska driva frågan att skriva bort tryggheten i anställningarna.

På SR är inte motsättningarna mellan förbunden lika hårda. Victoria Padin, som sköter medlemsadministration för Unionens räkning, säger att man inte alls vill konkurrera med SJF. Och att man inte har särskilt många journalister som medlemmar i dag.

- Vi vill ha så lika avtal som möjligt och vi vill inte stjäla några medlemmar från SJF. Vi blev snarare lite överrumplade över avtalet. Vi var inte med i förhandlingsdelegationen och det här är inte något vi hade kämpat för.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Två år med strejk: Så kringgår Tesla blockaden

Unionens sympatiåtgärd mot J&B Maskinteknik, som utför service på Teslas verkstäder, har inte haft någon större effekt.
– Tesla har hittat andra som utfört de uppgifterna, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionen-klubben där.
Ändå fortsätter Unionen att blockera nya företag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 27 oktober 2025, kl 07:27
Två år efter att Tesla-strejken inleddes fortsätter Unionen sin blockad. Så försöker Tesla kringgå fackens åtgärder i Sverige.
Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på J&B Maskinteknik tror inte att fackets sympatiåtgärder mot Tesla har haft någon större påverkan. Foto: Claudio Bresciani/TT och privat.

I dag, den 27 oktober, är det två år sedan Tesla-strejken bröt ut. 

Sedan dess har Unionen och flera andra fackförbund vidtagit en rad sympatiåtgärder för att få TM Sweden, som Teslas bolag i Sverige heter, att teckna kollektivavtal. 

De senaste veckorna har ett tiotal sådana konfliktåtgärder tillkommit. En av stridsåtgärderna kommer från Unionen, som nu har blockader på sammanlagt sex olika företag (se faktaruta nedan).

”Vi förlorar pengar”

Ett av företagen som befunnit sig i en blockad under ett års tid är J&B Maskinteknik. 

Den 19 november i fjol stoppades arbetet med all service av utrustning i Teslas verkstäder, som fordonslyftar och däckmaskiner. Då hade det bara gått några månader sedan J&B Maskinteknik tecknat ett nytt serviceavtal med just Tesla.

Vi står inte och faller med Tesla som kund, men det är klart att vi har förlorat mycket pengar på den här konflikten. Men det har inte lett till några besparingsåtgärder eller liknande, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på företaget.

”Tesla hittar sätt att kringgå”

Själv tror han inte att Teslas verksamhet har ”påverkats nämnvärt”.

Det har kanske blivit lite bökigare för dem men jag vet att de har hittat sätt att kringgå det, som att anlita enmansfirmor för att serva och laga våra lyftar. När det gäller vår utrustning som är mer tekniskt avancerad är det lätt att flyga in en expert från Tyskland. Ska det hända något i den här frågan måste vi få med de europeiska facken.

Unionen: Gör det besvärligt

Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, säger att han inte förvånas, och att motparten är ett bolag med starkt ideologiskt motstånd och väldiga ekonomiska resurser. 

Företag i strid

  • WAECO Sweden WSE AB, blockad mot allt arbete som utförs för Tesla. Träder i kraft: 3 november 2025
  • J&B Maskinteknik Aktiebolag ska inte utföra någon service av utrustningen i Teslas verkstäder.  Trädde i kraft: November 2024
  • Tekniska verken i Linköping ska hindra nyanslutning av Teslas laddstolpar. Trädde i kraft: November 2024
  • Qvalify AB, blockad mot besiktning av Teslas maskiner. Trädde i kraft: November 2024.
  • Kiwa, blockad efter att Tesla börjat använda Kiwa i stället för Dekra. Trädde i kraft: Juli 2024
  • Dekra Industrial AB, blockad mot arbete för Tesla, inklusive fordonslyftar i Teslas verkstäder.  Trädde i kraft: Maj 2024
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

Åtgärderna har ingen omedelbar effekt, som att verksamheten stoppas här och nu. Men de gör det besvärligare. TM Sweden tappar viss effektivitet och de bidrar till ökade kostnader. Det är sådant tryck som leder till att bolag kommer in i kollektivavtalssystemet. 

”Alla gillar inte Unionen”

Zika Petrovic, klubbordförande på J&B Maskinteknik, säger att reaktionerna på arbetsplatsen varit blandande.

Alla tycker inte om Unionen. Men på det stora hela vill medlemmarna värna den svenska modellen som vi är anslutna till. Det är beklagligt att den här konflikten inte kunnat lösas på annat sätt.

Martin Wästfelt är medveten om att alla medlemmar inte är glada i sympatiåtgärder på den egna arbetsplatsen. Eller sympatiåtgärder överhuvudtaget på företag som har kollektivavtal.

I grund och botten har vi ett starkt stöd för att stå upp för det här. Vi har goda exempel som Klarna, där vi har fått in stora företag som varit kraftiga motståndare i systemet. Det är ett enträget jobb, men förbaskat viktigt för att vår modell ska fungera. 

Alternativet är ju lagstiftning, då är det här mycket mer pragmatiskt för en väl fungerande arbetsmarknad.

”Finns alltid ett pris”

Martin Wästfelt tror att TM Sweden kommer att teckna ett kollektivavtal.

Det finns alltid ett pris för hur mycket det är värt om man vill bedriva verksamhet i Sverige. Och tumskruvarna dras åt, hårdare och hårdare.

Sympatiåtgärder

En sympatiåtgärd är när ett fackförbund stöttar det fack som ”egentligen” strejkar, som i det här fallet för att IF Metall ska få till ett kollektivavtal med TM Sweden.

Det är en stridsåtgärd fack får ta till, även när det råder så kallad fredsplikt, trots att det redan finns kollektivavtal hos andra arbetsgivare.