Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Byter fack för att få jobba

Cirka 15 anställda på SR och SVT har bytt fack från Journalistförbundet till Unionen. Orsaken är Unionens avtal om programanställning som gör att visstidsanställda journalister kan få vara kvar i upp till fem år. Men på bekostnad av deras företrädesrätt. Avtalsshopping anser Journalistförbundet. Anpassning till verkligheten svarar Unionen.
Sandra Lund Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Claudio Bresciani / TT

10-15 journalister på Sveriges Radio (SR) har lämnat Journalistförbundet (SJF) på grund av Unionens och Sacos programanställningsavtal som slöts i somras. På Sveriges Television (SVT) är det hittills fyra personer.

- Om folk väljer fritt är ju det fine. Problemet är när man känner sig tvingad att lämna facket eller byta förbund. En av dem som begärt utträde skrev att det här är ett tecken på en sjuk arbetsmarknad.

Det säger Petteri Karttunen som är klubbordförande för SJF på SVT som har över tusen medlemmar. Det nya i avtalet är att en programanställd kan jobba i olika projekt under en femårsperiod utan att riskera att ”lasas ut”.  Men formen innebär också att företrädesrätten till nya anställningar avtalats bort. De som inte är med i något fack alls omfattas också av avtalet.

Det tidigare avtalet, och det som fortfarande gäller för dem som är medlemmar i SJF, innebär att den som varit programanställd i mer än två år har företräde till återanställning. Men public service-bolagen är inte kända för att anställa journalister, utan har snarare satt i system att ta in nya på visstidskontrakt.

- Vi har haft problem under så lång tid. Så jag är inte förvånad att det kommer något nytt. Men vi vill att man följer modellen i lagen om tillsvidareanställningar som norm. Det här avtalet är dess motsats, säger Petteri Karttunen.

Han och hans förbund anser också att avtalet leder till avtalsshopping, där olika förbund slåss om medlemmarna på bekostnad av vissa villkor. Gun Karlsson, klubbordförande för Unionen på SVT som har cirka 790 medlemmar, håller inte alls med. Enligt henne är det medlemmarna själva som valt bort företrädesrätten för att slippa utlasningarna.

- Många vill inte ha företrädesrätt. De har levt i en tillvaro där företrädesrätten inte varit ett skydd för dem, för när de är på väg att hamna på företrädeslistan åker de ut. Nu får de i stället längre anställning och en längre trygghet.

Gun Karlsson säger att det handlar om att anpassa sig till verkligheten. Petteri Karttunen anser att Unionen gett upp.

- Det är extra allvarligt att det är ett så stort förbund som gör så här. Kommer vi att få se fler visstidsanställda på långa perioder i och med att ett så stort förbund slutit det här avtalet?

Enligt Gun Karlsson är SJF:s representanter mest oroliga över att Unionen tar deras medlemmar.

- SJF är bra på att smutskasta det här. De fajtas med oss hela tiden och tycker inte att vi ska ha med journalister att göra.

Petteri Karttunen säger att det snarare handlar om en uppriktig oro över de visstidsanställdas framtid. Enligt honom har SVT blivit bättre och bland annat fattat beslut om att tillsvidareanställda 50 personer som en följd av SJF:s kamp.

- Unionen är inte med på vår kamp om att en trygg journalist är en bra journalist. Den kampen blir svårare att föra nu när chefer kan välja och vraka mellan olika anställningsformer.

På SR säger SJF:s klubbordförande Ulrika Hyllert att hon kan förstå den enskilde som väljer Unionen i hopp om att få fler månader som programanställd.

- Men de som lämnar oss gör det högst motvilligt. De vill vara med i ett förbund som arbetar med journalistiska yrkesfrågor, det gör inte Unionen. Och jag har aldrig mött en visstidsanställd som vill att vi ska driva frågan att skriva bort tryggheten i anställningarna.

På SR är inte motsättningarna mellan förbunden lika hårda. Victoria Padin, som sköter medlemsadministration för Unionens räkning, säger att man inte alls vill konkurrera med SJF. Och att man inte har särskilt många journalister som medlemmar i dag.

- Vi vill ha så lika avtal som möjligt och vi vill inte stjäla några medlemmar från SJF. Vi blev snarare lite överrumplade över avtalet. Vi var inte med i förhandlingsdelegationen och det här är inte något vi hade kämpat för.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

King-strejken avblåst - speljätten tecknar avtal

Det blir ingen strejk på King. Efter fackets påtryckningar valde spelföretaget på torsdagskvällen att teckna kollektivavtal för sina medarbetare.
Mats Thorén Publicerad 24 september 2026, kl 19:53
Porträtt av Martin Wästfelt, Unionen, bredvid en bild av en hand som håller en mobiltelefon med spelet Candy Crush på skärmen.
Efter fackens strejkvarsel har spelbolaget King tecknat kollektivavtal för sina medarbetare. Foto: Christine Olsson/TT/Anna Hållams /TT

Spelbolaget King, som bland annat skapat det populära mobilspelet Candy Crush, valde på torsdagskvällen att teckna kollektivavtal med fackförbunden Unionen och Sveriges ingenjörer. 

Avtalet rör omkring 550 anställda i Stockholm och Malmö. 

– Jag är oerhört stolt över våra medlemmar. Vi har kämpat länge för att få till stånd ett kollektivavtal och ibland har det känts som att målet varit långt borta. Men vi gav aldrig upp, säger Henrik Jönsson, vice ordförande för Unionenklubben på King, i ett uttalande. 

Kollektivavtalet innebär bland annat att de anställda får bättre möjligheter att påverka sin arbetssituation. De får också rätt att organisera sig och att få information i god tid vid förändringar som påverkar arbetet.

Ett års förhandlingar utan resultat

Förhandlingarna har pågått sedan maj 2025. Strejkvarslet kom i förra veckan. 

Enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, visar vägen till kollektivavtal på King vilken betydelse det har när medlemmar organiserar sig och står fast vid sina krav.  

– Det här är en stor seger för medlemmarna på King. Under lång tid har de stått fast vid kravet på kollektivavtal och vägrat ge upp trots att vägen hit varit både lång och utmanande, säger Martin Wästfelt i ett uttalande. 

Strejkvarslet var lagt till att träda i kraft klockan fem på fredagsmorgonen, då all personal skulle lägga ned arbetet om inget kollektivavtal kom på plats. 

Men nu är alltså strejkhotet avblåst. 

Nya avtalet gäller från 1 april 

Enligt Unionen har förhandlingarna varit tuffa och fackförbundet ser överenskommelsen som ett kvitto på att "den svenska modellen står stark". 

– Trots tuffa förhandlingar och olika utgångspunkter kunde vi till slut nå en överenskommelse, säger Martin Wästfelt.  

Spelbolaget King omfattas av kollektivavtalet Tech Sverige IT från den 1 april 2027. 

Avtal

Klart med nya löner i callcenterbranschen

Avtalet för callcenter är klart. I år blir löneökningen 3 procent. Anställda får en dag kortare arbetstid per år och deltidsanställda får övertidsersättning. Den extra ersättningen för den som jobbar under pingsten försvinner.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 5 november 2025, kl 15:27
Anställd på callcenter
Ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen ger arbetsgivarna rätt att införa delade pass. Den extra ersättningen för pingsthelgen försvinner - men höjs för andra storhelger. Colourbox

Förra veckan kom Unionen och Almega överens om ett nytt kollektivavtal för callcenterbranschen. Avtalet ger 5,5 procents löneökningar på två år och en dags arbetstidsförkortning per år. Deltidsanställda får övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie tid.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent. Det betyder att lönerna hade kunnat höjas mer om Unionen hade avstått kravet på kortare arbetstid. När Kollega gjorde en rundringning bland Unionenklubbar tidigare under hösten tyckte facken på Transcom i Örebro och Eskilstuna att högre lön var viktigare än kortare arbetstid.

– Alla låginkomsttagare, i alla fall i den här branschen, hade hellre tagit 0,5 procent lönelyft än en extra ledig dag eftersom det leder till mer ekonomisk stabilitet, sa Björn Axelsson, klubbordförande i Eskilstuna.

Men enligt Max Wivhagen är kortare arbetstid en väldigt viktig fråga för Unionens medlemmar.

– Med tanke på att all tid räknas så arbetar våra medlemmar konstant under arbetsdagen, förutom på kollektivavtalade raster och pauser. Det finns ofta inget utrymme att ta det lite lugnt på jobbet som det finns på många andra avtalsområden.

Ersättning för storhelg försvinner

Tidigare avtal gav storhelgsersättning för den som jobbade under pingsthelgen. Den ersättningen är nu borta.

– Annandag pingst är ingen röd dag längre så det är rimligt att storhelgsersättning vid arbete inte ska gälla då. Samtidigt kunde vi inte gå med på att sänka avtalets värde. Vi kom överens om en höjning av ersättningen för de kvarvarande storhelgerna. Höjningen blev tio kronor extra per timme, säger Max Wivhagen.

Möjligt att införa delade pass

Arbetsgivare får också möjlighet att införa delade pass. Det innebär att en anställd först kan arbeta ett morgonpass, ha ett uppehåll på några timmar och sedan jobba ett kvällspass. Tidigare fanns en spärr som innebar att en anställd som längst kunde ha 90 minuters uppehåll mellan två pass.

– Årets uppgörelse ger möjligheten att ingå överenskommelse om längre uppehåll mellan passen för den som vill men ingen får tvingas till en sådan överenskommelse, säger Max Wivhagen.

Ska meddela klubben 

Arbetsgivaren ska dessutom meddela klubben att sådan överenskommelse har ingåtts – och får inte villkora den fortsatta anställningen med att någon måste ingå en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren kan inte heller villkora nyanställningar med krav på delade pass.

– Om arbetsgivaren ändå skulle göra det behöver individen bara kontakta sin lokala klubb eller Unionen regionalt om det inte finns klubb. Arbetsgivaren riskerar då att förlora möjligheten att ingå den typen av överenskommelse på arbetsplatsen, säger Max Wivhagen.

Individen kan dessutom säga upp sin överenskommelse med arbetsgivaren utan att anställningsavtalet eller sysselsättningsgraden påverkas.

Callcenteravtalet i korthet

  • Det nya avtalet gäller från den 1 november 2025. Lönepotten är 3,0 procent i år. Nästa år är den 2,5 procent.
  • Lägstalönen för den som har fyllt 20 år är 21 097 kronor i år och 21 624 kronor nästa år.
  • Lägstalönen för den som har fyllt 24 år är 24 458 kronor i år och 25 069 kronor nästa år.
  • Från och med nästa år får anställda en dags arbetstidsförkortning per år.
  • Deltidsanställda får rätt till övertidsersättning när de jobbar mer än sin ordinarie arbetstid.
  • Pingsten räknas inte längre som storhelg. I stället höjs lönetillägget för övriga storhelger.
  • Arbetsgivare får möjlighet att införa delade pass.