Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Automatisk fika

Odrickbart. Eller utsökt. Automatkaffet på jobbet kan verkligen variera. Avgörande är att välja rätt leverantör, kaffe och maskin – och låta serva den med kunskap och finess!
Joachim Stokstad Publicerad 22 september 2016, kl 10:45
Fredrik Stehn
Fredrik Stehn

Att hyra ut kaffeautomater till företag är big business i Sverige. Man uppskattar att det finns 110 000 maskiner på kontoren runt om i landet och att branschens totala omsättning är nära tre miljarder kronor om året.

Bästa koppen automatkaffe vinner

Men de flesta av oss har nog varierande erfarenheter av automatkaffe. Ibland smakar det inte gott, för att uttrycka det diplomatiskt. Så behöver det dock inte vara. Det kan nämligen också smaka enastående. Det inser man om inte annat av det faktum att det numera finns en tävling – Coffee Professional Cup – där bästa koppen automatkaffe vinner. Deltagarna har med sig valfri maskin, som de sedan tillåts trimma och modifiera.

Dan-Fredrik Asplund, kaffeautomatleverantören Beans smakexpert, har vunnit förstapris i tävlingen en gång och blivit tvåa två gånger.

– Jag kan justera mängden vatten och kaffe, men också dragtid, malningsgrad med mera. Ofta vill man ha sitt kaffe snabbt, men då hinner alla aromer inte att utvecklas.

Dan-Fredrik Asplund går så långt att han hävdar att det är extremt svårt att skilja en kaffe gjord av en rätt intrimmad automat från en kopp tillagad av en barista.

I dag finns frystorkat kaffe som smakar bra

Vad ska man då tänka på när man väljer maskin till kontoret? Benny Petersson – styrelseordförande i SVF, Svenska Vendingföreningen som företräder landets kaffemaskinuthyrare – tycker att man ska välja en etablerad leverantör som är diplomerad av SVF.

– Då har man servicekompetensen. Sedan bör man fråga sig vad man är ute efter. Är det 25 personer som varje dag ska ha kaffe vid samma tidpunkt? Då kanske man i stället prioriterar snabbheten och väljer frystorkat kaffe i stället för hela bönor. I dag finns det frystorkat kaffe som smakar bra, säger Benny Petersson.

När det gäller kvaliteten på kaffet får man vad man betalar för, menar han.

– Välj hög kvalitet, det kostar trots allt inte mycket mer per kopp.

– Men mitt bästa råd är att be att få prova en maskin i en eller två veckor, testa olika kaffebönor och göra en enkät bland medarbetarna.

Personligen föredrar jag riktig mjölk

De flesta kaffeautomater använder ungefär samma teknik, men det finns skillnader. De kan matas med hela bönor, färdigmalet eller frystorkat kaffe. Hela bönor är förstås smakmässigt optimalt.

De kan använda riktig mjölk, mjölkpulver (gjort enbart på mjölk) eller ett substitut (som inte innehåller en droppe äkta mjölk och därför inte ens får benämnas så).

– Personligen föredrar jag riktig mjölk, men i tävlingen används mjölkpulver, säger Dan-Fredrik Asplund.

Dessutom finns det två olika bryggningstekniker. Den ena brygger kaffet ungefär som i kaffebryggaren där hemma, den andra använder espressoteknik. Den förstnämnda ger ett bra bryggkaffe och en acceptabel espresso. Den andra ger en bra espresso men ett annorlunda bryggkaffe, eftersom det framställs under tryck. Det blir som en espresso med alldeles för mycket vatten.

Vill du ha kaffet som vanligt?

Hur vet man vilken teknik kaffeautomaten på jobbet använder?
– Om du får en aning skum på bryggkaffet är det espressoteknik, annars är det helt svart, säger Dan-Fredrik Asplund, som själv föredrar bryggtekniken, helt enkelt eftersom han gillar bryggkaffe bäst.

För runt 15 år sedan var kaffeautomaterna helt mekaniska. I dag styrs de av en minidator och är allt oftare uppkopplade mot nätet, så att serviceteknikern kan ha full koll. Den utvecklingen fortsätter, berättar Benny Petersson.

– Jag har sett automater med ansiktsigenkänning, som gör att du får frågan: ”Vill du ha kaffet som vanligt?”.

Om kaffet smakar illa

Tycker du inte att jobbkaffet är särskilt gott? Informera leverantören, som självklart är beroende av nöjda kunder.

– Det går utmärkt att felanmäla smaken, säger Dan-Fredrik Asplund. Då justerar jag maskinen tillsammans med kunden så att vi hittar rätt.

Dan-Fredrik Asplund har korats till landets bästa automatkaffemakare.

- Jag lockar fram de goda smakerna och dämpar beska, bitterhet och syra. Ett bra kaffe upplevs som sött.

Ledarskap

5 konkreta tips: Så lär du dig tala inför folk

Får du panik av att hålla en dragning inför publik? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, ger konkreta tips på hur du kan bemästra rädslan och göra presentationen till en succé.
Publicerad 10 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av person med skakande ben som håller tal inför publik.
Visualisera framgång och skapa kontakt. Genom att använda dessa strategier kan du övervinna din talängslan och bli en effektiv och inspirerande kommunikatör. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Ända sedan barnsben har jag haft stora svårigheter med att prata inför folk. Både i skola och arbetsliv har jag i de lägena flera gånger drabbats av blackout. I vuxen ålder har jag försökt undvika situationen genom att inte ta på mig uppdrag som har inneburit redovisning. Eller i sista fall att sjukskriva mig.

Nyligen erbjöds jag att bli avdelningschef. Den rollen innebär att jag måste hålla dragningar inför hundratals medarbetare och även andra chefer. Så i stället för att bli glad och stolt över befordran känner jag enbart panik.

Självkänslan är skadad av alla gånger som det har gått åt pipan. Samtidigt vill jag inte återigen ta till flykten och tacka nej till tjänsten. Men hur ska jag göra för att våga? 

SVAR: Din fråga berör något djupt mänskligt. Att ställa sig utanför flocken var i människans tidiga historia förenat med fara och det är naturligt att hjärnan reagerar med flykt, som om du befann dig i en livshotande situation.

Att inte längre vilja fly är förstås rätt väg framåt. Efter mina år som retoriktränare har jag sett mycket som fungerar:

Försök att lugna hotsystemet genom andningsövningar. Du kan andas in genom att räkna till fyra och andas ut och räkna till fem. Visualisera det du vill uppnå. Om du får bilder av tidigare situationer, försök vända dem till scenarion där du lyckas.

Lär känna platsen och gå gärna dit och öva. Hur ser publiken ut, var sitter de, var står du, hur fungerar tekniken? Ju mer förberedd du är, desto lugnare kan du vara under framförandet.

Ett visst mått av nervositet gör att sinnena skärps och du gör dig redo att prestera. Gör dig vän med nervositeten och tänk att ingen vill lyssna på en blasé person som inte utstrålar något. Folk är ofta upptagna av sig själva och din nervositet kommer varken märkas eller synas på det sätt du upplever den.

Från blackout till framgång

Försök att minska det mentala avståndet mellan dig och publiken genom att vara personlig eller nämna något som andra kan relatera till. Du kan visa sårbarhet och avdramatisera situationen genom att till exempel säga: ”300 personer, nu blev jag nervös.”

De allra flesta kommer vilja dig väl och vill se dig lyckas. Om du ändå får en blackout vet inte publiken vad du ska säga. Då kan du låta punkterna komma i en ny ordning och ta dig tillbaka till strukturen efter hand.

Det mest effektiva – och jobbiga – sättet att komma över talängslan är exponering. Att möta situationen du är rädd för tills du lärt tankarna och kroppen att det inte är farligt.

Träna gärna hemma framför spegeln eller gå till en talcoach och simulera situationen. Den kemiska reaktionen i kroppen vid nervositet är identiskt med den vid förväntan. Enda skillnaden är våra tankar. Så ibland behöver vi överlista hjärnan och intala den att vi är taggade och att allt kommer gå bra.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent.

ÅLDER: 45.

KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Har du en fråga till våra mentorer? Mejla [email protected].