Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

»Att unga inte bryr sig om facket är en myt«

Värva en kollega. Fler medlemmar ger ökad styrka. Då blir det också lättare att stötta varandra och att matcha arbetsgivaren. Här ligger den stora utmaningen för Unionen.
Tommy Zetterwall Publicerad 4 november 2010, kl 10:40

Det är en god affär att gå med. Det inser du snabbt om du kommer på kant med arbetsgivaren och behöver Unionens stöd. Blåst på lönen, sexuellt trakasserad, utmanövrerad på jobbet, arbetsskadad utan ersättning. Våra rubriker visar att du står dig slätt på egen hand.

Ofta kan klubben hjälpa till, ta matchen med ledningen och ordna en vettig lösning. Men fyra av tio medlemmar har inget ombud på arbetsplatsen. Då är det arbetskamrater, regionkontoren eller ytterst förbundet centralt som får rycka in. Driver du en rättslig process, via jurister på stan, tickar taxametern snabbt iväg. Unionens rättshjälp ingår i medlemskapet.

Vi har visat att kollektivavtal gör skillnad. I snitt runt 80?000 kronor om året enligt beräkningar av facketforandras.nu.

Guldkant på tillvaron, så beskrev Dan Svensson att han kunde vara hemma med Malve tack vare avtalets föräldralön. En upprättelse och en miljon i ersättning blev resultatet för Christer Olsson. Att gå med i facket var bästa försäkring han tagit, sa han. Garantin i avtalet blev räddningen för Per-Erik Sandberg sedan arbetsgivaren struntat i att betala pensionspremien. Nu förlorar han ingen pension. Det är några exempel vi tagit upp.

Visst, villkoren gäller för alla. Men avtalen förhandlas fram av facket. Och när förhandlarna lyckas bra är det ofta tack vare att många är med, sätter tryck på arbetsgivaren och är beredda att ta strid. Mycket återstår, 15 procent av Unionens medlemmar jobbar på arbetsplatser utan avtal.

Det är tufft, även med avtal. Det visade vår webbenkät om inflytandet över lönesättningen. Ofta dikterar chefen villkoren, utan att vare sig facket eller den enskilde får något att säga till. Hela 70 procent av kvinnorna och drygt hälften av männen upplever att de haft litet eller inget inflytande alls över sin lönesättning. Det duger inte. 

Förlorar du jobbet är du ännu mer utlämnad. Upp emot varannan arbetslös står helt utan a-kassa. A-kassans maxersättning på 11?000 i månaden, netto, är en usel krockkudde. Men tack vare Unionens inkomstförsäkring får du utfyllnad upp till 80 procent av inkomster upp till 36?000 kronor. Med en frivillig premie på en hundring säkrar du den här nivån ända upp till löner på 80?000 kronor.

Visst, det kostar en slant. Fackavgiften ligger på 225 kronor i månaden för de allra flesta. Till detta kommer a-kass-an och en smärre klubb-
avgift. Men vad kostar inte bil- eller hemförsäkringen? Eller minsta utbildning du betalar ur egen ficka? Via Unionen kan du förutom allt stöd i tuffa lägen gå kurser, få pengar till studiematerial och coachas i din karriär.

En halv miljon är med i världens största tjänstemannafack. Det imponerar på många. Men det är inte bara storleken som avgör. Är många med på samma jobb ökar styrkan. Det gäller att få med cheferna och de välutbildade.

Många unga är svårflörtade. Men att de inte bryr sig om facket är en myt. Det är viktigt med starka fackföreningar, svarade varannan mellan 18 och 30 år i en enkät Swedbank och Öhrlings lät göra härom året. Sex av tio ansåg, föga förvånande, att facket måste förändras. De flesta ville vara med i ett stort förbund och i topp bland frågorna kom jämställdhet och kamp mot diskriminering.

Det hänger på oss redan "frälsta" att få fler att inse nyttan. Kanske trodde någon att nya arbetsmarknadsministern, som kommer ur de fackliga leden, skulle kratta manegen. Knappast, politiken ligger fast. Fackförbunden får se till att vara attraktiva och sälja in sig bättre om de inte vill tappa medlemmar, säger hon.

Ge fakta och berätta, råder Lena Figoni på Telia Sonera, som värvat flera hundra medlemmar och i somras fick utmärkelsen Årets värvare av Unionen.

Att locka med avgiften eller lova guld och gröna skogar är det värsta hon vet. Det är bara att instämma. Låt verkligheten tala. Den som står utanför går miste om mycket.

Ledare

Hur nära ska chefen gå i utvecklingssamtalet?

Nu är tiden för utvecklingssamtalen på många arbetsplatser. Men hur personliga ska de vara egentligen?
Helena Ingvarsdotter Publicerad 13 februari 2024, kl 12:58
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör och ansvarig utgivare för Chef & Karriär samt Kollega. Foto: Klas Sjöberg.

Så här års håller vi utvecklingssamtal. Följer upp tidigare mål och skapar nya samt listar behovet av kompetensutveckling. Men syftet är även att nå ökad arbetsglädje och då måste samtalet dessutom bli personligt. Det är inte alla bekväma med, att hamna i fokus. Man kan vara blyg. Eller motståndare till upplägget.

”Varför ska vi utvecklas hela tiden? Räcker det inte att vi gör det vi ska?” Ungefär så sa en medarbetare till mig för många år sedan. Bakom låg, tror jag, en önskan att ”få vara som man är”. 

Räcker det inte att vi gör det vi ska?

Ska chefer försöka ändra beteenden? Jag tycker att det finns något som skaver med det – vi människor är olika och det är bra. Ett korrigerande kan skapa en känsla av att inte duga. Å andra sidan påverkar vissa beteenden andras arbetsmiljö negativt och måste stävjas.

Som så mycket annat i ledarskapet är det en balansgång, och lätt att kliva fel. Jag tror ändå på att våga gå nära, för ibland är det först då de viktigaste sakerna uppdagas – som att någon innerst inne inte trivs i nuvarande roll eller är på väg mot överansträngning.

Ledare

Mörka moln på solig himmel när Unionen höll kongress

Unionen har hållit kongress och där diskuterades AI, arbetstid, hållbarhet, löner och en massa annat som rör jobbet. Med på kongressen fanns också fackliga ledare från Belarus som blivit fängslade och förföljda – en påminnelse om att aldrig ta demokratin för given.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 16 november 2023, kl 06:01
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Votering! Det efterfrågades flitigt i soliga Karlstad där Unionens nyligen höll kongress. Ordet betyder omröstning och ombuden kan begära det om det är osäkert hur många som ropade ja till det ena eller andra förslaget till beslut.

För den som inte brukar delta på liknande möten är ordet kanske inte välkänt. Så är det med så kallade fackuttryck – fiffiga för att de är exakta men ibland svåra för utomstående. Förmodligen använder du själv ett gäng sådana begrepp. Vi på Kollega har gjort ett ”knäck” (journalistord som betyder artikel) om fackord och förkortningar från arbetslivet – ta en titt här för att se hur många av dem du känner igen.

För kongressdeltagare krävs det tåligt sittfläsk, den saken är klar

Tillbaka till kongressen, som hålls vart fjärde år. Ombuden från hela landet diskuterade förbättringar av löner och arbetsmiljö och en mängd andra frågor som har med jobbet och facket att göra. Till exempel arbetstid, hållbarhetsarbete, AI:s påverkan på framtida jobb, behovet av fler unga på fackliga uppdrag och huruvida förbundet har gått för långt i digitaliseringen av fackliga kurser och evenemang. Engagemanget var stort och diskussionerna blev långa – för kongressdeltagare krävs det tåligt sittfläsk, den saken är klar.

Trots det soliga vädret var det också en kongress där de mörka molnen från övriga världen kom nära och vi påmindes om hur priviligierade vi är samt att vi aldrig kan ta demokratin för given. Flera gäster från Belarus berättade om hur fackligt aktiva döms till långa fängelsestraff, många av dem trots att de är gamla och sjuka. Att fängsla fackliga företrädare och ledare är ju förfärligt, och det händer alldeles nära oss – det är bara 80 mil mellan huvudstäderna Stockholm och Minsk.

Ledare

Prata om klimakteriet – även på jobbet

Klimakteriet har stor påverkan i livet för hälften av befolkningen – ändå är ämnet omgärdat av så mycket hysch-hysch. Om vi hjälps åt att avdramatisera ökar förståelsen för hur symptomen påverkar.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 20 oktober 2023, kl 06:15
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Ganska prick när jag passerade 50-strecket dök symptomen upp, till exempel värmevallningar, störd sömn och en hjärna som plötsligt uppför sig annorlunda och får mig att säga bord när jag menar stol, typ. Nu, fyra år senare, pågår klimakteriesymptomen fortfarande för fullt och jag skulle ljuga om jag påstod att det inte stör tillvaron. Men många drabbas långt värre – med ökad stresskänslighet, humörsvängningar och nedstämdhet.

I stort sett alla kvinnor i övergångsåldern får symptom, ändå är det relativt tyst om ämnet. Det är häpnadsväckande att något som har så stor påverkan i livet för hälften av befolkningen är omgärdat av så mycket hysch-hysch.

Men gör det något, kanske du tänker? Ska jag behöva lyssna till samtal som rör hormoner och fertilitet? Räcker det inte att de som är berörda googlar info?

Ofta klassas hormonrelaterad nedstämdhet felaktigt som depression och utbrändhet, vilket leder till onödiga sjukskrivningar.

Nej, för tyvärr är kunskapsnivån låg och det får konsekvenser, till exempel i arbetslivet. Ofta klassas hormonrelaterad nedstämdhet felaktigt som depression och utbrändhet, vilket leder till onödiga sjukskrivningar. Här behövs kunskap både inom vården och på arbetsplatserna.

Om vi hjälps åt att avdramatisera ökar förståelsen för hur symptomen påverkar. Det kan vara något så enkelt som att kunna säga ”jag jobbar hemma idag och förskjuter arbetstiden för sömnen i natt var kass”. Eller att slippa undrande blickar när man blir knallröd i ansiktet eller växlar mellan ”kofta av” och ”kofta på” flera gånger under samma möte.

På företaget GreatEarth utbildas de anställda i hur kvinnor kan må när hormonnivåerna förändras. Och projektet har givit ringar på vattnet. Fler på jobbet berättar om de mår dåligt eller är stressade – oavsett anledning. De har kommit varandra närmare, som kollegor och människor.