Hittills har Unionen tydligt avrått från krisavtal.

- Vi är generellt skeptiska till om det är rätt lösning att sänka arbetstid och löner. Ofta är det andra åtgärder som behövs, säger Martin Linder.

I december kom regeringens förslag om korttidsarbete, ett förslag som innebär att arbetsgivare, fack och staten ska dela på kostnaden i det läge som arbetstid och lön minskar tillfälligt. Modellen ska användas för att få företagen att behålla arbetskraft i stället för att säga upp vid "allvarliga kriser".

Enligt Finansdepartementet är bedömningen att den statliga subventionen först måste godkännas av EU-kommissionen. Exakt hur lång tid det tar är osäkert, men i bästa fall skulle förslaget kunna bli verklighet i höst.

Men somliga anser att det innebär att man väntar alltför länge. På en del företag har arbetstidssänkningar genomförts efter lokala överenskommelser. Ofta rör det sig om en extra ledig dag i veckan mot en lönesänkning motsvarande en halv dags arbete. Tidigare har det skett bland annat på SSAB, och bara veckan efter nyår har liknande avtal gjorts på det statliga transportföretaget Green Cargo och stålföretaget Ovako i Hofors.

- Det kan finnas situationer när enskilda företag behöver hitta en lösning som man uppfattar som snabb och enkel. Men det är viktigt att man problematiserar det, säger Martin Linder som menar att den enskilde anställde råkar i en besvärlig situation. Man vill vara lojal mot arbetsgivaren och kan hamna i ett skuldförhållande om man inte går med på krisavtal. Men ställer man upp på avtalet kan det finnas risk för lägre ersättning om man i alla fall skulle bli av med jobbet.

- Det är också ett orimligt förhållningssätt att man via sänkt arbetstid och lön ska anpassa kostnaden. Vi tror på en modell där vi gör bedömningar av vad som är hållbara löneökningar över tid.

Enligt Martin Linder skulle inte det nya statliga stödet ha använts i det här läget ens om man hade kunnat.

- Nej, situationen vi har nu är en konjunkturförsämring. Det är inte vid en sådan situation systemet ska tillämpas, utan mer vid den situation som vi hade för några år sedan i samband med finanskrisen då ekonomin störtdök på bred front.