Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen fortsätter nobba krisavtal

Tidigast i höst kan det statliga stödet för att anställda ska kunna gå ned i arbetstid vid allvarliga kriser finnas på plats. Men det oroar inte Unionen.
- Även om vi hade haft det på plats är vår bedömning att det inte skulle tillämpas i dag, säger Martin Linder, Unionens andre vice ordförande.
Niklas Hallstedt Publicerad

Hittills har Unionen tydligt avrått från krisavtal.

- Vi är generellt skeptiska till om det är rätt lösning att sänka arbetstid och löner. Ofta är det andra åtgärder som behövs, säger Martin Linder.

I december kom regeringens förslag om korttidsarbete, ett förslag som innebär att arbetsgivare, fack och staten ska dela på kostnaden i det läge som arbetstid och lön minskar tillfälligt. Modellen ska användas för att få företagen att behålla arbetskraft i stället för att säga upp vid "allvarliga kriser".

Enligt Finansdepartementet är bedömningen att den statliga subventionen först måste godkännas av EU-kommissionen. Exakt hur lång tid det tar är osäkert, men i bästa fall skulle förslaget kunna bli verklighet i höst.

Men somliga anser att det innebär att man väntar alltför länge. På en del företag har arbetstidssänkningar genomförts efter lokala överenskommelser. Ofta rör det sig om en extra ledig dag i veckan mot en lönesänkning motsvarande en halv dags arbete. Tidigare har det skett bland annat på SSAB, och bara veckan efter nyår har liknande avtal gjorts på det statliga transportföretaget Green Cargo och stålföretaget Ovako i Hofors.

- Det kan finnas situationer när enskilda företag behöver hitta en lösning som man uppfattar som snabb och enkel. Men det är viktigt att man problematiserar det, säger Martin Linder som menar att den enskilde anställde råkar i en besvärlig situation. Man vill vara lojal mot arbetsgivaren och kan hamna i ett skuldförhållande om man inte går med på krisavtal. Men ställer man upp på avtalet kan det finnas risk för lägre ersättning om man i alla fall skulle bli av med jobbet.

- Det är också ett orimligt förhållningssätt att man via sänkt arbetstid och lön ska anpassa kostnaden. Vi tror på en modell där vi gör bedömningar av vad som är hållbara löneökningar över tid.

Enligt Martin Linder skulle inte det nya statliga stödet ha använts i det här läget ens om man hade kunnat.

- Nej, situationen vi har nu är en konjunkturförsämring. Det är inte vid en sådan situation systemet ska tillämpas, utan mer vid den situation som vi hade för några år sedan i samband med finanskrisen då ekonomin störtdök på bred front.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.