Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
TCO ger inte upp hoppet om kompetenskonton
Kompetens är färskvara. I dagens arbetsliv är det svårt att klara sig utan påfyllnad av utbildning. Det menar TCO:s ordförande Sture Nordh, som tillsammans med kd-ledaren Göran Hägglund lägger fram förslag till individuella kompetenskonton.
2004 avskaffade den dåvarande regeringen kompetenskontona innan de ens hade hunnit praktiseras. Pengarna som fanns avsatta har bland annat använts till att sänka förmögenhetsskatten.
I samband med avskaffandet hördes protester från flera borgerliga partier, men i synnerhet från Centern. I dag har de tystnat.
- Det finns ett stort intresse från kristdemokraterna och ett visst intresse från folkpartiet, säger Sture Nordh, som tillsammans med Göran Hägglund har en debattartikel i Dagens Nyheter i dag, tisdag.
I debattartikeln föreslår Nordh och Hägglund att man inför skattesubventionerade individuella kompetenssparkonton. Individerna ska själva spara för framtida utbildningsbehov, men artikelförfattarna föreslår också att fack och arbetsgivare genom avtal kan komma överens om avsättningar, liksom att arbetsgivarna ges ekonomiska incitament att bidra ekonomiskt till sina anställdas kompetenskonton.
- Det kan vara skatterabatter, säger Sture Nordh.
Är folk verkligen intresserade av att spara själva om de redan har studieskulder för högskole- eller universitetsstudier?
- Det vi ser är att kompetenskraven ökar. Många upplever att de inte kan byta jobb för att de har otillräcklig utbildning. Med ett öppet vuxenutbildningssystem skulle fler ta chansen. Sedan är det så att ju högre utbildning man har desto högre benägenhet har man att utbilda sig vidare, säger Sture Nordh.
Kompetenskontona skulle till sin form likna individuella pensionssparkonton, säger Sture Nordh. Pengarna är låsta till dess man går en valfri utbildning.
TCO inledde redan 2007 diskussioner med kd om kompetenskonton. Intresset från övriga regeringspartier har hittills varit ganska svalt.
- Det här är en bra början. Framför allt har vi en röst i regeringen. Det är ju så att om Göran Hägglund skriver en debattartikel med Sture Nordh har han gjort ett åtagande vilka frågor han ska driva internt i regeringen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
