Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

SVT förhandlar om vikariepool

Både de anställda och facken på SVT har riktat stark kritik mot företagets sätt att täcka upp för det kortsiktiga personalbehovet. Nu förhandlar parterna om att införa en intern vikariepool, vilket skulle minska behovet av bemanningsföretag.
Lina Jonsson Publicerad

På SVT arbetar cirka 2 200 tillsvidareanställda. Därtill är 120 tjänster besatta via bemanningsföretag. Facklubbarna har sedan länge ifrågasatt företagets personalpolitik och även anklagat SVT för att runda las och skapa ett B-lag med sämre anställningsvillkor.

- Det är speciella anställningsformer i den här branschen. Företaget har ett stort behov av att anställa personer till olika programprojekt. De vill också kunna välja vilka de vill ha, men låter ingen vara kvar så länge att de blir inlasade, säger Gun Karlsson, som är vice ordförande i Unionenklubben.

Sammanlagt har SVT tecknat avtal med fem olika bemanningsföretag. Avtalen för de anställda via bemanningsföretagen är många gånger sämre än på SVT. Det handlar framförallt om övertidsersättning, kortare uppsägningstid och kortare framförhållning vad gäller schemat.

För att komma förbi de dåliga villkoren vill facken inrätta en intern vikariepool, där fast anställda journalister kan hoppa in där det finns behov.

- Vi har diskuterat det här en längre tid, men endast en gång tillsammans med ledningen. Vi hoppas kunna hitta en lösning på det ständiga intaget av bemanningsanställda, men måste samtidigt se till att deras arbetsvillkor inte blir sämre än för de SVT-anställda.

Fackens hjärtefrågor handlar framför allt om varseltider för inhopp och stationering för dem i vikariepoolen.

- I dag har alla en varseltid på fyra veckor, men det vill företaget komma runt så att man ska kunna hoppa in direkt. Dessutom vill vi inte att man ska tvingas flytta mellan orter. Är man anställd i Stockholm så ska basen vara där, anser vi, säger Gun Karlsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.