Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Svenska chefer bäst på att ge beröm

Chefer i Europa är snåla på att ge beröm. Sämst ställt är det i Tyskland där knappt två av tio anställda får positiv feedback. Sverige toppar listan. Här anser fyra av tio att de får tillräckligt med uppskattning.
- I Sverige belönas chefer för att de lyfter upp sina medarbetare, säger Charlotte Ulvros, marknadschef på Stepstone.
Eva Karlsson Publicerad

Sju länder har medverkat i jobbsajten Stepstones enkät. Bäst på att ge beröm är cheferna i Sverige. Även Danmark och Frankrike hjälper till att höja genomsnittet. Snålast på att visa uppskattning är cheferna i Belgien, Holland, Österrike och Tyskland.

Varför är det just cheferna i Sverige som leder ligan?

- Att anställa en medarbetare som är mer kunnig och kompetent inom sitt specialområde än chefen är i Sverige fullt accepterat och ofta önskvärt medan det i andra länder kan ses som ett hot, säger Charlotte Ulvros.

Hon menar att många chefer i andra länder tror att de konkurrensutsätter sig själva och sin position om de ger beröm.  

- Fortfarande finns det chefer som inte har lärt sig att beröm motiverar en medarbetare mer än en piska.  

I många företagskulturer och länder måste chefen veta bäst. Strukturen är också väldigt hierarkisk. I Sverige vill vi ha en öppen dialog och öppna dörrar och chefer belönas många gånger för att de lyfter upp sina medarbetare.  

Sammantaget visar undersökningen att tre av fyra européer säger att de sällan eller aldrig får beröm. En tredjedel av dem menar att det är okej i alla fall.

Är de som säger att de klarar sig utan beröm sanningsenliga eller är de rädda om sina jobb?

- Jag tror att det är en kombination. Människor är olika. Vissa går till jobbet och gör "sitt" och går sedan hem. Andra bygger sitt liv kring sin yrkesroll, även om det håller på att förändras i dag med yngre generationer.

- Men en person som inte får erkännande tappar förr eller senare motivationen och byter arbetsplats. Är det då en duktig medarbetare, som inte har synts och hörts så mycket men som alltid varit en klippa och gjort allt som behövts, då blir det ett väldigt avbräck för företaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.