Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Staten inför domstol för ojämlika friskvårdsregler
Staten diskriminerar golfare, ryttare, utförsåkare och seglare. Det anser Unionenmedlemmen Bo Dahlberg, som har stämt staten på 2,5 miljoner för brott mot EU:s statstödsregler.
Av Riksidrottsförbundets 70 medlemsförbund är det fyra förbund vars idrotter inte klassas som friskvård och därmed inte är avdragsgilla - golf, ridning, segling och utförsåkning. Motivet till undantaget var att sporterna ansågs för exklusiva och svårtillgängliga när beslutet togs 1988. Sedan reglerna skrevs har både golf och ridning vuxit och blivit två av landets största folkidrotter, men undantaget består trots att hela svenska idrottsrörelsen ställer sig bakom en ändring och att det i riksdagens skatteutskott råder full enighet om att reglerna borde ändras.
- När reglerna ändrades 2003 tog man med en mängd möjliga och omöjliga idrotter, men inte de fyra undantagen, säger Bo Dahlberg, vd för golfklubben Huvudstadens golf.
- Det irriterade mig eftersom jag ofta hamnar i den situationen att företag väljer bort samarbete med oss, eftersom vi inte är "skattefria" som de säger.
I flera år avvaktade Bo Dahlberg bland andra Golfförbundets försök att genom lobbying få en ändring till stånd, men till sist tröttnade han på att inget hände och lämnade in en stämning mot svenska staten. 2,5 miljoner uppskattar han att hans företag gått miste om på grund av att golf som friskvård ska förmånsbeskattas.
- Statsstöd får per definition inte vara konkurrenssnedvridande enligt EU-rätten. Att undanta vissa idrotter är som att ge skatteavdrag till dem som köper Volvo men inte till dem som köper Opel. Reglerna måste vara objektiva, säger Bo Dahlberg.
Skatteutskottet har de två senaste åren rekommenderat att reglerna borde ändras så att de inbegriper även golf, ridning, segling och utförsåkning, men finansminister Anders Borg anser att det skulle kosta för mycket.
- Jag begriper inte hur det kan vara en ekonomisk fråga när ingen har gjort en utredning om vad friskvårdsförmånen egentligen kostar. Dessutom vet jag många golfare som idag istället köper gymkort de sedan aldrig utnyttjar för sina friskvårdspengar, säger Bo Dahlberg.
- Golf är ingen dyr och exklusiv sport - för 4 800 får medlemmarna spela hur mycket som helst. Det är billigare än många gym.
Ridsporten vänder sig också mot att betraktas som dyr och svårtillgänglig. Enligt Svenska ridsportsförbundet kostar det mellan 100-200 kronor i veckan att ta lektioner.
- Ridsport är friskvård. Vi har en miljon utövare i dag och är den näst största tjejidrotten, näst största ungdomsidrotten och den största handikappidrotten - att hävda att ridsport skulle vara svårtillgängligt och dyrt stämmer inte alls, säger Kicki Ronneberg-Bäckman på Svenska ridsportsförbundet.
- Dessutom är ridsport den mest jämlika idrotten. Kvinnor och män tränar och tävlar på lika villkor men vi behandlas ändå diskriminerande av lagen.
Fakta
Sporter som kräver dyrare redskap eller kringutrustning som golf, segling, ridning och utförsåkning omfattas inte av skattefriheten. Dessa sporter blir skattepliktiga om arbetsgivaren bekostar utövande eller utrustning.
För skattefrihet krävs att hela personalen erbjuds förmånen, även vikarier och deltidare.
Det finns inget exakt belopp på vad friskvården får kosta men Regeringsrätten har slagit fast att ett årskort till en motionsanläggning till det pris som råder på orten ska vara skattefritt. I Stockholm kostar ett årskort på Sats cirka 6000 kronor.
Det går bra att ha fria motionskort på flera ställen för den som reser mycket i jobbet.
Enklare idrottskläder som T-shirts och träningsoveraller, som är försedd med arbetsgivarens reklamtryck bör anses som en skattefri förmån. Om arbetsgivaren däremot bekostar dyrbarare klädutrustning, som träningsskor, är förmånen skattepliktig. Detsamma gäller om arbetsgivaren lånar ut dyrbarare idrottsredskap.
Som friskvård räknas kontorsmassage, tai chi, qigong, kostrådgivning, dans mm.
Startavgifter till motionslopp är inte skattebefriade såvida inte arbetsplatsen anmäler ett helt lag.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
