Martin Öberg arbetar på Coor Management Service och är inhyrd som sanerare på Ringhals. Den 8 oktober gick han till jobbet som vanligt. Men den här dagen skulle bli annorlunda. När han slog sig ner i fikarummet började några arbetskamrater, som satt vid ett annat bord, prata negativt om invandrare: "De finns ju fan överallt", "Nu får man snart inte längre säga någonting utan att bli kallad rasist.". Diskussionen blev alltmer hätsk och högröstad. Martin mådde dåligt. Jargongen bredvid honom fortsatte.
- De sade: "Nästa år kommer det 50 000 till. Det är bara att vänja sig", "Snart blir det väl böneutrop i högtalarna också", berättar Martin.
Han är adopterad från Sri Lanka och har varit bosatt i Sverige i hela sitt liv. Han sade ingenting, försökte bara äta sin frukost i lugn och ro, men klumpen i magen växte.
- Jag kände: Nu orkar jag inte mer. Jag står inte ut. Jag måste härifrån, berättar han.
Han gick ut från fikarummet, tog en cigarett, ringde sin chef och berättade hur det stod till.
- Jag fick stöd. Min chef sa åt mig att åka hem, så skulle hon ta tag i problemet omedelbart, säger Martin.
Martin Öberg har en utsatt position. Som inhyrd sanerare befinner han sig långt nere i hierarkin. Han har ingen fast anställning året runt, utan kallas in när det finns behov av arbete. Trots det hade han modet att säga ifrån.
- Jag visste ju inte på förhand hur min chef skulle reagera. Jag vågar inte tänka på vad som kunde hänt om hon inte förstått mig. Det är jätteviktigt att man får stöd i såna här situationer, förklarar han.
- Visst har det funnits en viss jargong även tidigare, men den har varit mera lågmäld. Man har känt att de tagit hänsyn och inte visat sina negativa åsikter så öppet. I dag märks att det har blivit en attitydförändring i samhället, framhåller han.
Han uppskattar agerandet från sin chef på Coor, men är förvånad att ledningen för Ringhals och Vattenfall inte hört av sig.
- Stödet från deras sida har varit obefintligt. Det är pinsamt att de inte tar ställning. Det finns ju invandrare som arbetar på Ringhals. Hur känner de sig? Undrar Martin.
När han kom tillbaka till jobbet dagen därpå, fick han stöd från många av sina arbetskamrater.
- En del kom fram och kramade mig och tyckte det var viktigt att jag sade ifrån. Det kändes bra, men andra vågade inte prata med mig, berättar han.
Han blev även kontaktad av sverigedemokrater.
- De tyckte synd om mig, men menade att det var invandrarnas fel. Det kändes osmakligt, säger Martin.
De senaste åren har attityderna förändrats markant, menar han. Som mörkhyad har han plötsligt blivit tvingad att stå till svars för allt möjligt av folk, från halalslakt och böneutrop till varför den svenska nationalsången inte sjungs på skolavslutningen.
- Rasism är alltid halvsanningar. De påstår att alla våldtäktsmän är svarta, att halalslakt är grymmare än den slakt som sker på de svenska slakterierna. Men visst finns det vita våldtäktsmän. Och hur många har besökt ett svenskt slakteri?, framhåller Martin.
På arbetsplatserna är det viktigt att man har en policy att utgå från. Att man jobbar förebyggande och har en gemensam syn på att alla människor har lika värde. Och att man vid nyanställningar är noga med att betona att man inte tolererar någon rasism på företagen.
De som enligt Martin Öberg uttalade sig främlingsfientligt, var anställda på Mec-con AB. Magnus Sjöberg, vd på företaget, tycker det som hänt är beklagligt.
- Det var cirka 35-40 personer i fikarummet. Fyra av de åtta som satt vid samma bord, blev hemskickade i samråd med ledande personer på Ringhals. De var projektanställda och skulle haft chans att vara kvar en tid till, men nu fick de inte komma tillbaka till arbetet och förlorade lön.
- De förnekar att de uttalat sig på det sätt som framställts. Två av dem har mått mycket dåligt efter det som hänt, säger han.
- Det är givetvis helt oacceptabelt att framföra rasistiska åsikter på en arbetsplats. Vi kommer att ta upp detta med vår personal, säger Sjöberg.