Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sade ifrån när kollegorna fällde rasistiska kommentarer

Martin Öberg fick nog av rasismen i fikarummet. Han kontaktade sin chef och fick stöd. De som mest högljutt hade angripit invandrare blev omedelbart hemskickade.
Torbjörn Svensson Publicerad

Martin Öberg arbetar på Coor Management Service och är inhyrd som sanerare på Ringhals. Den 8 oktober gick han till jobbet som vanligt. Men den här dagen skulle bli annorlunda. När han slog sig ner i fikarummet började några arbetskamrater, som satt vid ett annat bord, prata negativt om invandrare: "De finns ju fan överallt", "Nu får man snart inte längre säga någonting utan att bli kallad rasist.". Diskussionen blev alltmer hätsk och högröstad. Martin mådde dåligt. Jargongen bredvid honom fortsatte.

- De sade: "Nästa år kommer det 50 000 till. Det är bara att vänja sig", "Snart blir det väl böneutrop i högtalarna också", berättar Martin.

Han är adopterad från Sri Lanka och har varit bosatt i Sverige i hela sitt liv. Han sade ingenting, försökte bara äta sin frukost i lugn och ro, men klumpen i magen växte.

 - Jag kände: Nu orkar jag inte mer. Jag står inte ut. Jag måste härifrån, berättar han.

Han gick ut från fikarummet, tog en cigarett, ringde sin chef och berättade hur det stod till.

- Jag fick stöd. Min chef sa åt mig att åka hem, så skulle hon ta tag i problemet omedelbart, säger Martin.

Martin Öberg har en utsatt position. Som inhyrd sanerare befinner han sig långt nere i hierarkin. Han har ingen fast anställning året runt, utan kallas in när det finns behov av arbete. Trots det hade han modet att säga ifrån.

- Jag visste ju inte på förhand hur min chef skulle reagera. Jag vågar inte tänka på vad som kunde hänt om hon inte förstått mig. Det är jätteviktigt att man får stöd i såna här situationer, förklarar han.

- Visst har det funnits en viss jargong även tidigare, men den har varit mera lågmäld. Man har känt att de tagit hänsyn och inte visat sina negativa åsikter så öppet. I dag märks att det har blivit en attitydförändring i samhället, framhåller han.

Han uppskattar agerandet från sin chef på Coor, men är förvånad att ledningen för Ringhals och Vattenfall inte hört av sig.

- Stödet från deras sida har varit obefintligt. Det är pinsamt att de inte tar ställning. Det finns ju invandrare som arbetar på Ringhals. Hur känner de sig? Undrar Martin.

När han kom tillbaka till jobbet dagen därpå, fick han stöd från många av sina arbetskamrater.

- En del kom fram och kramade mig och tyckte det var viktigt att jag sade ifrån. Det kändes bra, men andra vågade inte prata med mig, berättar han.

Han blev även kontaktad av sverigedemokrater.

- De tyckte synd om mig, men menade att det var invandrarnas fel. Det kändes osmakligt, säger Martin.

De senaste åren har attityderna förändrats markant, menar han. Som mörkhyad har han plötsligt blivit tvingad att stå till svars för allt möjligt av folk, från halalslakt och böneutrop till varför den svenska nationalsången inte sjungs på skolavslutningen.

- Rasism är alltid halvsanningar. De påstår att alla våldtäktsmän är svarta, att halalslakt är grymmare än den slakt som sker på de svenska slakterierna. Men visst finns det vita våldtäktsmän. Och hur många har besökt ett svenskt slakteri?, framhåller Martin.

På arbetsplatserna är det viktigt att man har en policy att utgå från. Att man jobbar förebyggande och har en gemensam syn på att alla människor har lika värde. Och att man vid nyanställningar är noga med att betona att man inte tolererar någon rasism på företagen.

De som enligt Martin Öberg uttalade sig främlingsfientligt, var anställda på Mec-con AB. Magnus Sjöberg, vd på företaget, tycker det som hänt är beklagligt.

- Det var cirka 35-40 personer i fikarummet. Fyra av de åtta som satt vid samma bord, blev hemskickade i samråd med ledande personer på Ringhals. De var projektanställda och skulle haft chans att vara kvar en tid till, men nu fick de inte komma tillbaka till arbetet och förlorade lön.

- De förnekar att de uttalat sig på det sätt som framställts. Två av dem har mått mycket dåligt efter det som hänt, säger han.

- Det är givetvis helt oacceptabelt att framföra rasistiska åsikter på en arbetsplats. Vi kommer att ta upp detta med vår personal, säger Sjöberg.

Fakta

Enligt Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling AFS 1993:17 § 2, ska arbetsgivaren planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. Enligt § 3 ska arbetsgivaren klargöra att kränkande särbehandling inte kan accepteras i verksamheten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.