Kerstin Berglund, som arbetar på en studentorganisation i Uppsala, har bara sex, sju år kvar till pensionen. Hennes liv som pensionär kommer ingalunda att tillåta några utsvävningar, men det hade kunnat bli ännu mer torftigt och eländigt om inte en kollega övertalat henne att gå med i facket för ett par år sedan. Ombudsmannen Thomas Fahrenholz upptäckte nämligen strax efter det, att ingen tjänstepension betalats in för Kerstin Berglund och att hon dessutom tjänade långt under kollektivavtalets minimilön. I 17 års tid hade lönen stått stilla på 13 700 kronor brutto.

- Det har varit outhärdligt. Jag tror inte de inser att jag har kostnader, sade Kerstin Berglund då.

Men facket fick arbetsgivaren att inse det orimliga i Kerstins situation. Lönen fixades upp och Kerstin fick en rejäl sudd retroaktivt. Problemet med bortglömda tjänstepensionen återstod dock. Först nu, närmare två år efter att facket påpekade misstaget, har tjänstepensionen slutligen betalts in.

- Arbetsgivarna har haft problem med att titta tillbaka och se vad Kerstin haft i lön. De var tvungna att gå närmare trettio år bakåt i tiden och ta hjälp av Skatteverket och sina arkiv för att se vad de rapporterat in för årsinkomst, förklarar Thomas Fahrenholz.

Det visade sig också att studentorganisationen faktiskt hade betalt in lite tjänstepension - men till fel bolag. De pengarna fick dock arbetsgivaren tillbaka. Och tur var väl det, för räkningen för organisationen slutade på 300 000 kronor. Pensionspengar som Kerstin Berglund kanske skulle ha gått miste om annars.

-   Den stora fördelen med att det finns kollektivavtal är att är att de anställda har garanti att få pension oavsett vad arbetsgivaren gör. Tjänstepension som arbetsgivaren sätter in privat finns det ingen garanti för, säger Thomas Fahrenholz.

- Men Kerstin hade kunnat stå där med en väldigt mager pension från fel bolag eftersom vi inte hade några papper på henne. Därför är det så otroligt viktigt att se till att arbetsgivaren bekräftar de faktiska förhållandena.