Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ovisst om mobiler är en hälsorisk

Mobiltelefonen är ingen hälsorisk. Det hävdar Strålsäkerhetsmyndigheten i sin årliga rapport. Men rapporten säger inget om hur vår hälsa kan påverkas långsiktigt.
Anna Sjögren Publicerad 16 februari 2010, kl 11:39

Efter att ha gått igenom mer än hundra forskningsstudier har Strålsäkerhetsmyndighetens internationella vetenskapliga råd kommit fram till slutsatsen att mobilstrålningen inte är farlig. Kjell Hansson Mild, forskare på institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet, menar dock att  rapporten inte innehåller något nytt.

 - De kan inte säga något om långtidseffekten av mobilstrålningen, och det är ju det som är den stora frågan. Mobilanvändning i upp till tio år innebär ingen risk, men när det har gått över tio år ser vi risker i de flesta studier.

Han tror att Strålsäkerhetsmyndigheten inte säger något om långtidseffekten eftersom den väntar på resultatet från Interfondstudien, en studie där tretton olika länder deltar.

- Resultatet av studien skulle ha publicerats för två tre år sedan, men man har inte kommit fram till något än. Därför kan Strålsäkerhetsmyndigheten inte säga något om det.

Rapporten påpekar också att det är svårt att förutse de långsiktiga följderna av mobilstrålning. Det finns få studier gjorda på barn, som har börjat använda mobiltelefon tidigare i livet och kommer att använda den under en större del av sin livstid än vuxna.

Kjell Hansson Mild är en av de som studerat hur strålningen påverkar barn.

- För dem som börjar använda mobiltelefon före tjugo års ålder är risken fem gånger så stor att få skador av strålningen. De som börjar senare ökar risken med en och en halv till två gånger.

Även om studien varit relativt liten i omfattning, menar Kjell Hansson Mild att den antyder att strålning från mobiltelefoner är skadlig på lång sikt. Även om moderna mobiltelefoner har mycket lägre strålning än de gamla telefonerna rekommenderar Kjell Hansson Mild, liksom Strålsäkerhetsmyndigheten, människor att använda mobilen med försiktighet.

- Använd handsfree och gör inte långa samtal med mobilen, använd hellre den fasta hemtelefonen i så fall.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.