Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Ovisst om mobiler är en hälsorisk
Mobiltelefonen är ingen hälsorisk. Det hävdar Strålsäkerhetsmyndigheten i sin årliga rapport. Men rapporten säger inget om hur vår hälsa kan påverkas långsiktigt.
Efter att ha gått igenom mer än hundra forskningsstudier har Strålsäkerhetsmyndighetens internationella vetenskapliga råd kommit fram till slutsatsen att mobilstrålningen inte är farlig. Kjell Hansson Mild, forskare på institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet, menar dock att rapporten inte innehåller något nytt.
- De kan inte säga något om långtidseffekten av mobilstrålningen, och det är ju det som är den stora frågan. Mobilanvändning i upp till tio år innebär ingen risk, men när det har gått över tio år ser vi risker i de flesta studier.
Han tror att Strålsäkerhetsmyndigheten inte säger något om långtidseffekten eftersom den väntar på resultatet från Interfondstudien, en studie där tretton olika länder deltar.
- Resultatet av studien skulle ha publicerats för två tre år sedan, men man har inte kommit fram till något än. Därför kan Strålsäkerhetsmyndigheten inte säga något om det.
Rapporten påpekar också att det är svårt att förutse de långsiktiga följderna av mobilstrålning. Det finns få studier gjorda på barn, som har börjat använda mobiltelefon tidigare i livet och kommer att använda den under en större del av sin livstid än vuxna.
Kjell Hansson Mild är en av de som studerat hur strålningen påverkar barn.
- För dem som börjar använda mobiltelefon före tjugo års ålder är risken fem gånger så stor att få skador av strålningen. De som börjar senare ökar risken med en och en halv till två gånger.
Även om studien varit relativt liten i omfattning, menar Kjell Hansson Mild att den antyder att strålning från mobiltelefoner är skadlig på lång sikt. Även om moderna mobiltelefoner har mycket lägre strålning än de gamla telefonerna rekommenderar Kjell Hansson Mild, liksom Strålsäkerhetsmyndigheten, människor att använda mobilen med försiktighet.
- Använd handsfree och gör inte långa samtal med mobilen, använd hellre den fasta hemtelefonen i så fall.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
