Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nytt huvudavtal får vänta på statlig utredning

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin vill försöka förmå statsminister Fredrik Reinfeldt att använda ett eventuellt undertecknande av Lissabonfördraget som ett påtryckningsmedel för att upphäva konsekvenserna av Lavaldomen. Enligt Per Bardh, avtalssekreterare, kan inget nytt huvudavtal slutas förrän den statliga utredningen av Lavaldomens konsekvenser är klar.
Göran Jacobsson Publicerad 4 juni 2008, kl 18:02
Wanja Lundby-Wedin och Per Bardh

Den just avslutade LO-kongressen beslutade att verka för att skjuta på ratificeringen av Lissabonfördraget tills Claes Stråths utredning om Lavaldomens konsekvenser är klar.

- Vi vill inte stoppa Lissabonfördraget. Det här handlar om att använda det som påtryckningsmedel och vi vill tala om för statsministern att det finns en stor oro över Lavaldomens konskevenser. En klok regering väntar med att behandla Lissabonfördraget tills utredningen om domen är klar, säger LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin.

Förslaget kommer från Byggettans ordförande Johan Lindholm. Han säger att beslutet är oerhört viktigt. LO-kongressen har tydligt uttalat sig för att den vill ha garantier för att kollektivavtalsmodellen behålls.

- Om utredningen om Lavaldomens konsekvenser inte går vår väg så kommer vi att agera på något annat sätt, säger Johan Lindholm.

Socialdemokraterna är inte inne på samma linje som LO-kongressen. Sven-Erik Österberg, socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, har förklarat att partiet inte tänker använda Lissabonfördraget som hävstång.

Ursprungligen kommer den av LO-kongressen antagna taktiken att använda Lissabonfördraget som påtryckningsmedel från vänsterpartiet. Riksdagsledamot Josefin Brink är förvånad över socialdemokraternas inställning.

- Socialdemokraterna spelar ett högt spel med grundläggande fackliga rättigheter. Vi i vänsterpartiet tänker fortsätta arbeta för att Lissabonfördraget inte godkänns förrän det finns garantier för kollektivavtalsmodellen och strejkrätten, säger hon.

LO-kongressen diskuterade också huvudavtalsförhandlingarna, som går ut på att Svenskt Näringsliv, PTK och LO ska försöka komma överens om ett nytt huvudavtal, motsvarande Saltsjöbadsavtalet.

- Förutsättningen för att vi ska kunna sluta ett nytt huvudavtal är att Lavalkonsekvenserna är avklarade, säger Per Bardh, som är nyvald avtalssekreterare för LO.

Det betyder i praktiken att ett nytt huvudavtal inte kan skrivas under förrän Stråth-utredningen är klar. Per Bardh säger att förhandlingarna om ett nytt huvudavtal kommer igång på allvar i augusti. För LO:s del kommer förhandlingarna även i fortsättningen skötas av den förre avtalssekreteraren Erland Olauson.

Vare sig Per Bardh eller LO:s ordförande vill säga något närmare om vad som sagts tidigare och vad förhandlingarna kan komma att handla om. Klart är dock att LO kan tänka sig att ändra på konfliktreglerna.

Kongressen behandlade även flera förslag om lönebildningen. LO-ledningens linje, som också blev kongressens, var att inte binda sig till någon alltför konkret avtalslinje. Tanken är att det sköts bättre längre fram och av förbunden. I den andan avvisades förslag på jämställdhetspotter. I stället uttalade sig kongressen mer allmänt för jämställda löner.

- Som avtalssekreterare har jag ett tydligt uppdrag från kongressen att med LO-förbunden göra gemensamma avtalsförberedelser och i det arbetet ta fram en lönenorm och verka för jämställda löner, säger Per Bardh, som förklarar att förberedelserna för avtalsrörelsen år 2010 börjar nu.

I måndags bjöd TCO:s ordförande Sture Nordh in LO till ett gemensamt arbete för att stoppa medlemsflykten och värva nya medlemmar.

- Vi säger självklart ja till det, eller hur?, säger Wanja Lundby-Wedin och tittar på de två viceordförandena som nickar.

Fakta

I slutet av förra året kom Laval-domen. EG-domstolen slog fast att det var fel av Byggnads att försätta det lettiska företaget Laval i blockad för att tvinga företaget att skriva på byggavtalet. Regeringen tillsatte under våren en utredning under ledning av Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth för att ta reda på vad Lavaldomen innebär för svensk lagstiftning. Uttredningen sker i nära samarbete med fack och arbetsgivare. Lissabonfördraget är en slags ny konstitution för EU, som bland annat Europafacket uttalat sitt stöd för.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.