Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Nya riktlinjer för alkoholtester
Drog- och alkoholtester i arbetslivet ökar. Okunskaperna om hur testerna ska utföras är dock stor. Nu har nya riktlinjer tagits fram.
Det råder en okunskap i arbetslivet om hur tillförlitliga drog- och alkoholtester ska utföras. Regelverken är krångliga och komplexa. Dessutom är testerna inte alltid rättssäkra. Alna Sverige har därför tillsammans med de centrala organisationerna på arbetsmarknaden och representanter från bland annat Datainspektionen, Socialstyrelsen och forskare tagit fram riktlinjer för hur testerna ska gå till.
- Om det är berättigat att göra ett drog- eller alkoholtest måste det ske på ett rättssäkert sätt. Det är också viktigt att se till integritetsaspekterna. Vi har haft ett par rättsfall, där det inte handlat om att man gjort testet utan hur det gått till, sade Samuel Engblom, chefsjurist, under ett seminarium där frågan diskuterades.
Alna har definierat ett par risker i testprocessen. Remisser kan manipuleras, prover kan kontamineras, förväxlas och komma tillbaka med fel resultat. Man har också skiljt på tillförlitliga och otillförlitliga prover. Blod, urin och hår hör till de mer tillförlitliga metoderna. Saliv och utandningsprov är tveksamma medan snabbsticka är helt otillförlitligt.
- De som tillhör de tillförlitliga metoderna är de beprövade. Sedan kan man dock diskutera etiken. Tar man prov på hår, kan du i stort sett se händelser flera år tillbaka i tiden, beroende på hur långt hår du har. Och har arbetsgivaren verkligen med det att göra? sade Olof Beck, professor på Karolinska Universitetssjukhuset.
Om man som arbetsgivare funderar på att införa drog- och alkoholtester på sin personal är det, i den bästa av världar, bra att träffa ett kollektivavtal, där det står hur det ska gå till och vad som gäller om provsvaren visar positivt.
- Arbetsgivarna löser frågan på lite olika sätt, med hjälp av riktlinjer och policys. Det allra bästa är dock om det finns ett kollektivavtal. Det ger en legitimitet till provet och visar att man är överens om hur det ska gå till, sade Lars Gellner, arbetsrättssjurist på Svenskt Näringsliv och han får medhåll av Samuel Engblom.
- Det är framförallt bra eftersom vi saknar lagstiftning på området och rättslig praxis är bristfällig.
Alnas rekommendationer till arbetsgivare är att tänka igenom i vilket syfte man vill genomföra testerna och hur det påverkar personalens integritet. Man anser också att testerna bör genomföras av sjukvårdspersonal och sedan skickas till ackrediterade laboratorium.
Transportmetoderna ska vara säkra och ett positivt svar måste alltid verifieras.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
