Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Luleåbor får rätt oftare än stockholmare

Möjligheten att få rätt vid ett överklagande om sjukpenning eller förtidspension beror på var du bor. Stockholmare har liten chans att vinna, medan Luleåbor får rätt nästan fyra gånger av tio.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

En granskning som Dagens Nyheter har gjort visar stora skillnader i beslut mellan rikets förvaltningsrätter. Likartade mål får olika utgång beroende på var i landet de prövas. I Luleåregionen ändrar man Försäkringskassans beslut fyra gånger av tio, medan man i Stockholmsregionen endast ändrar ett av tio beslut.

- Det är svårt att sia om det är Stockholm som är hårda eller Norrland som är mjuka i sin bedömning. Oavsett så är det rättsosäkert och skapar en misstro mot både Försäkringskassan och rättsväsendet, säger Erika Ejderhamn Roupé, förbundsjurist på Unionen.

Bilden är densamma oavsett om det gäller socialförsäkringsmål i stort eller specifika beslut om sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning. Över lag är det framför allt de små förvaltningsrätterna som ligger högt vad gäller ändringsfrekvens. Både Luleå, Härnösand och Falun ligger runt 40 procent när det gäller ändringar av sjukpenningsmål. Bland förtidspensionsmålen har Luleå, Jönköping och Falun de högsta procenten.
- I storstadsregionerna har förvaltningsrätterna troligtvis en större arbetsbelastning vilket kan leda till att domstolarna i dessa regioner inte har möjlighet att lägga ned lika mycket tid på varje enskilt ärende. De höga balanser som domstolarna har kan möjligtvis vara en orsak till skillnaderna, säger Erika Ejderhamn Roupé.

Att Försäkringskassan visat regionala skillnader i beslut har länge kritiserats. Man gjorde en omorganisation för en tid sedan, vilket resulterat i en viss förbättring.
- Det är bra att det förs en diskussion, men även domarkåren måste samla sig och se över problemen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.