Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Lades ALI ned av ideologiska skäl?
Var det ideologi som låg bakom nedläggningen av Arbetslivsinstitutet? Ja, säger somliga. Men de som borde veta vill inte prata med Kollega om det.
När beslutet att lägga ned ALI togs var den nuvarande
infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd (m) ordförande i arbetsmarknadsutskottet, och den nuvarande arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson (m) ledamot i samma utskott.
Kollega har gett båda möjlighet att ge sin version av vad som hände i samband med att beslutet om nedläggningen togs, men ingen har velat kommentera.
Den moderata riksdagsledamoten Katarina Brännström, som nu är ledamot i arbetsmarknadsutskottet, säger att eftersom den här frågan behandlades under förra mandatperioden så kan hon inte svara på vilka skälen var och vet inte heller vem som skulle kunna berätta om det.
- Det finns inte någon kvar, både ministrar, politiska statssekreterare och annan personal har ju bytts ut, säger hon.
- Det enda jag bara rent allmänt vet är att man ville att all forskning skulle ske på universitet och högskolor. Den forskning som bedrevs på ALI ansågs inte unik på något vis utan likvärdig all forskning och att den skulle samlas på lärosätena, där man har kunskapen.
Du menar alltså att man inte hade någon kunskap på ALI?
- Man ville samla den eftersom man inte tyckte den skulle vara separerad. Men jag förstår inte meningen med era frågor. Det här hände ju för så länge sedan, säger Katarina Brännström.
Raimo Pärssinen (S) som var suppleant i arbetsmarknadsutskottet när beslutet om nedläggningen togs, och nu är ledamot i samma utskott, säger:
- De skäl som Littorin uppgav i samband med att jag debatterade det här med honom i riksdagen var att man ville minska krånglet för företagarna, inte hålla på att finansiera den här sosseforskningen och behövde pengar för att bekämpa utanförskapet.
Raimo Pärssinen bekräftar också forskaren Ulf Sandströms uppgift om att den utredning om ALI:s forskarkapacitet som sattes i gång på Statskontoret var ett slags beställningsjobb och senare stoppades då den visade ett resultat som de borgerliga politikerna inte hade förväntat sig.
- Jo, man lade ner den, vilket var uppseendeväckande, säger han.
Även Ann-Christin Ahlberg (S) som var ledamot i arbetsmarknadsutskottet när beslutet om nedläggningen av ALI togs anser att institutet lades ner av ideologiska skäl.- Man ville inte ha den samlade kraften som fanns där på ALI. Man tyckte inte att anställda ska ha det inflytande och den trygghet som det innebar, säger hon.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
