Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Krisavtal på Ovako i Hofors

För att slippa varsel säger tjänstemännen på stålföretaget Ovako i Hofors ja till en tillfällig lönesänkning.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Liksom på andra företag där man kommit överens om ett krisavtal handlar det om att de anställda tillfälligt går ner på en fyradagarsvecka, samtidigt som de får en lönesänkning på tio procent. Avtalet gäller både för tjänstemän och arbetare och innebär att det varsel som lades för IF Metallkollektivet tidigare inte kommer att genomföras.

- Vi har en rationalisering på hela Ovako, på drygt 70 personer, varav 16 personer är tjänstemän i Hohors.  Genom att gå med på det här så får vi till mjukare lösningar än uppsägning. De övertaliga blir kvar till vi hittar på något annat, säger Bo Forsberg, Unionens klubbordförande på Ovako.

Avtalet börjar gälla från och med 1 februari och under följande sex månader för de kollektivanställda. För tjänstemännen gäller avtalet till och med sista mars, med en förlängning till juli.

- Att upplägget ser ut så är för att vi inte vill göra avtal som löper längre än det centrala avtalet

 Bo Forsberg tror att lösningen med fyradagarsvecka kan fungera bra för arbetarna beroende på orderbristen, men det blir svårare för tjänstemännen.

- Det är inte så många arbetsledare längre som är direkt knutna till driften utan de uppgifter man har löper på även om ordrarna minskar. Man måste sänka ambitionsnivån annars kommer det att bli stressigt. 

Ovako i Hofors använde samma modell under den ekonomiska krisen 2009. Skillnaden är att man i år har förstärkt det vinstdelningsprogram företaget har, vilket innebär att om företaget går bra lite längre fram, kan det möjliggöra för en framtida kompensation för den lägre lön som är förknippad med arbetstidsförkortningen i år.

- Det är en slags återbetalning, och handlar om cirka fem procent per år, säger Bo Forsberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.