Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Kostnadsjakt dödar kreativiteten
Bara en av fem tjänstemän tycker att chefer uppmuntrar till nytänkande. Effektivitetskrav och kostnadsjakt går ut över kreativiteten i arbetet med att utveckla nya produkter och tjänster.
Det visar en undersökning bland 1 300 medlemmar som Unionen gjort.
Det visar en undersökning bland 1 300 medlemmar som Unionen gjort.
Visserligen upplever många anställda att det finns utrymme för att begå misstag. Men på 20 procent av arbetsplatserna vågar man inte pröva nya lösningar om man inte på förhand vet att de kommer att fungera. I stället förväntas hela organisationer fungera kostnadseffektivt, vilket kan bli en hämsko på kreativiteten i företagen.
Unionen skriver i sin undersökning att utveckling och innovation ofta är en del av företagskulturen, men i vart tredje företag är det inte det.
- Lite snävare har det blivit, det gäller hela samhället. Resursstyrningen är tydligare. Alla får göra misstag men man får inte upprepa dem, säger Malin Linnér, Unionens klubbordförande på Astra Zeneca i Södertälje.
Ett företag som Astra Zeneca är beroende av innovationer. Malin Linnér tycker att visionerna är tydligare och klarare nu än för tio år sedan.
På Ikea är utrymmet för egna kreativa idéer begränsat och toleransen för misstag blir allt mindre. Det hävdar Conny Andersson, ordförande för Unionenklubben.
- Företaget uppmuntrar överhuvudtaget inte de anställda till att komma med egna kreativa idéer och tankar. Man anser att det ingår i det normala arbetets utförande - är du anställd som utvecklare så är det ditt jobb att vara kreativ och ska inte premieras. Men pengar har en förmåga att locka fram kreativitet, säger han.
Utvecklingen styrs allt mer av effektivitetskrav. Ikea vill ha snabba resultat.
- Även om vi inte är börsnoterade har kvartalsekonomin smugit sig in. Det är den förbaskade tidslimiten som jagar folk. Det finns inte tid att misslyckas, hellre då köra med säkra kort. Men man dödar kreativiteten på det viset, säger Conny Andersson.
Enligt klubbordföranden uppmuntrar ytterst få Ikeachefer till nytänkande.
- De chefer som gör det är ofta av "den gamla stammen". De ser ett värde i kreativiteten och anser att den får lov att ta lite tid. Men de blir ofta beskyllda för att inte hänga med i utvecklingen och att de tar för lång tid på sig.
Från fackligt håll har man försökt motverka utvecklingen.
- Vi vill behålla de gamla förslagskommittéerna i en moderniserad form för att Ikea ska få en seriös hantering av de förslag som dyker upp. Jag tvivlar på att företaget kommer att tänka om, kreativitet tar tid och hjulen snurrar allt fortare, säger Conny Andersson.
Bengt Fogelberg, klubbordförande på Ericsson, tycker att undersökningen delvis stämmer in på klimatet på Ericsson.
- Ökande effektivitetskrav och kostnadsjakt går ut över många saker, även kreativitet och innovationsförmåga. Vi har inga förslagslådor längre, jag tror inte att folk har tid och kraft att presentera idéer. NÄR någon har gjort det har de blivit avspisade: "Du ska göra det du är satt att göra." På utvecklingsavdelningen görs större ansträngningar för att ta till vara kreativiteten. Man har särskilda projekt och pristävlingar.
Folk ska inte jobba ihjäl sig, men alla måste försöka göra det lilla extra för att företaget ska vara konkurrenskraftigt, något som många upplever som mycket stressande enligt Fogelberg.
Anser du att det finns det tillräckligt stor tolerans för misslyckanden hos er?
- Det finns en bra tolerans för misstag. En Ericssontradition är att man inte blir straffad och det är nog en av våra framgångsfaktorer.
Fakta
Kända misstag:
Penicillinet - Alexander Fleming råkade glömma en stafylokockodling framme när han for på semester. Till sin förvåning hade bakterietillväxten stoppats av en svamp. Och voilà - penicillinet var fött.
Post it - denna kontorets främsta attiralj kom till när Spencer Silver på 3M skulle utveckla ett superlim. Han misslyckades totalt och lade ned projektet. Några år senare kom hans kollega Arthur Fry att tänka på fiaskot när hans bokmärken föll ur psalmboken. Han testade limmet och upptäckte till sin förtjusning att det gick att använda utan att skada sidorna.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
