Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Klubblösa inom it ska få stöd

Många som jobbar inom it saknar både kollektivavtal och lokal fackklubb. Nu har ett gäng klubblösa startat en samverkansgrupp som ska ge stöd och råd till dem som vill påverkar villkoren på sin arbetsplats.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Hallå där Anders Nilsson, kontaktperson för samverkansgruppen it-relaterat Stockholm.

Varför har ni startat gruppen?

- För ett par år sedan träffades ett gäng klubblösa på ett nomineringsmöte inför regionrådet. Vi konstaterade att många inom it-relaterade jobb saknade lokal klubb och i många fall kollektivavtal. Så vi tänkte, varför inte starta en samverkansgrupp? Det hände inte så mycket där och då men nu har vi dragit igång. Gruppen är medvetet bred för att vi ska nå ut till så många som möjligt.  

 Vad kan man ha för problem som klubblös?
- Framför allt har man ingen insyn på arbetsplatsen. Men vet inte om företaget står inför några förändringar, man har ingen förhandlingsrätt och har väldigt liten möjlighet att påverka.

Vad kommer ni att jobba för?
- I huvudsak kommer vi att stötta dem som vill bilda lokala fackklubbar. I andra hand skapa en allmän klubb för it. Sedan handlar det om att sprida information, vad har man för rättigheter som anställd? Kanske bjuda in en ombudsman som kan komma och berätta. Det behöver inte vara på arbetsplatsen om det inte fungerar.

Har ni några hjärtefrågor?
- För dem som inte har det är kollektivavtal såklart den största frågan. Vi hoppas att vi genom att sprida information ska kunna intressera arbetsgivarna för det.

Kan man få någon praktisk hjälp från er?
- Ja, vi har kontakt med en ombudsman som gärna svarar på våra frågor så vi får mycket hjälp den vägen. Vi kan kanalisera frågor och önskemål.


Hur många är med i gruppen?
- Än så länge är vi inte så många. Det är ungefär 10 till 15 registrerade i gruppen. Men vi välkomnar nya medlemmar. Vi har en mejllista man kan ansluta sig till och en grupp på Unionens webb som heter it-relaterat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.