Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Jag älskar mitt jobb på SAS"

Flygvärdinnan Anette Jernström inser att SAS måste anpassas men att "svaret inte är att sänka löner hos fotfolket, en konkurs eller att anställa personal från Litauen." Först och främst måste man vilja vilken typ av bolag man ska vara.
Eva Karlsson Publicerad 14 november 2012, kl 09:49

Anette Jernström säger att hon älskar sitt jobb och att en stor bidragande orsak till kärleken är alla fina passagerare. Men hon är förvånad, för det hon själv upplever i luften och det hon läser i media eller i någon kommentarsruta på nätet har helt olika tonfall. De som hon träffar är så mycket mer positiva.

 - Jag kan ha fått uppmuntrande kommentarer, ryggdunkar och fina leenden ett helt arbetspass och så slår jag upp någon artikel och läser helt andra ord. Jag upplever att våra passagerare är lika oroliga som vi anställda är över situationen, och har mycket empati.

Men det måste finnas undantag?

- Ja, men de är få. Då kan man beklaga. Men jag går inte in i diskussioner ombord. Man måste agera proffsigt.

Hur vill du att ditt framtida SAS ska se ut?

- Om vi är överens om att SAS behövs som nätverksbolag, det vill säga att det finns alternativ till bolag som flyger från A till B, så borde SAS möjligen härma våra samarbetspartners och stycka av bolaget i ett systerbolag som konkurrerar på samma villkor som de andra lågprisbolagen.

Enligt Anette Jernström betyder det: Inga stora kontorsbyggnader, ingen service, en slimmad administration och betydligt lägre chefslöner liksom att övrig personal kan anställas på timbasis.

- Inget fel i det om det är villkoret, som jag ser det. Det finns många, som studerande och pensionärer, som vill arbeta extra då och då och de tar säkert gärna ett flygjobb på de premisserna.

Hur skulle den andra delen av SAS vara?

- Nätverksbolagets SAS, som vi känner från i dag, där är personalen fast anställd. De serverar mat och dryck enligt nätverksbolagens kända koncept. Affärsmännen ska kunna ta sig enkelt runt jorden på ett pålitligt och punktligt sätt och kunna checka in sin väska hela vägen, få kundservice värd namnet. Personalen som jobbar där i dag förstår vad jag menar när jag säger att SAS ska stå för genomgående kvalitet och pålitlighet. Vi älskar att ge service och kan det på våra fem fingrar. 

- Kunderna ska enkelt se vad skillnaden mellan flygbolagen är och välja själv.

Vad händer framöver?

- Jag önskar att jag hade en kristallkula. Det är väldigt pressande att inte kunna planera och att inte kunna förhålla sig till de närmaste månaderna. Hur det än blir så sker det en förändring.

- Själv har jag tagit ett beslut att studera alternativt prova ett annat jobb och försöka få tjänstledigt, eftersom jag ser det som en chans som kanske inte kommit om allt varit som vanligt. Jag älskar mitt jobb och hoppas jag ska flyga igen, eller kanske arbeta med något annat inom SAS, men som min kollega sa, "jag är inte i kris bara för att SAS är det". Man får vara kreativ, det är en ny tillvaro, och förhoppningsvis kommer facket och SAS att nå en kompromiss som gör att folk slipper gå från hus och hem alternativt tvingas sluta av hårdare arbetsvillkor. Jag har en magkänsla att det kommer gå bra. Hoppas jag har rätt.

Fotnot: Anette Jernström har jobbat som flygvärdinna på SAS sedan mitten av 1990-talet. Hon bloggar under rubriken "en flygvärdinnas betraktelser" och har också gett ut en bok med samma namn. Hon har också skrivit krönikor för Kollega.se

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.