Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Inte bara barn behöver beröm

Beröm håller dig frisk, visar en undersökning. Beröm skapar lönsamhet, säger en annan. Beröm barnen på rätt sätt, heter den senaste.
- Man växer och blir glad för all slags beröm, säger konsulten och författaren Stefan Sebö.
Eva Karlsson Publicerad 15 februari 2013, kl 10:14

I dagarna har det talats mycket om en amerikansk studie som visar hur olika sorters beröm påverkar barnen. De barn som fick beröm för det de gjorde "vad fint du har städat" tog sig an svårare uppgifter och fick en starkare tro på sig själva. De barn som berömdes för hur de var "vad duktig du är" hade en mer fastlåst bild av sig själva och sin förmåga.

- Jag tycker att man ska använda sig av bägge delarna, säger Stefan Sebö.

Barn i föreskolåldern får i allmänhet mycket uppskattning av sin familj och de tror att allt är möjligt och att de kan bli vad de vill. Men redan i grundskolan minskar berömmet för att till slut nästan avta.

Stefan Sebö arbetar med affärsutveckling och förändringsarbete. När Kollega får tag på honom kommer han precis från en föreläsning som han haft på en gymnasieskola.

- Den enda feedbacken de eleverna fick var slutbetyget varje vår.

Det finns två saker, enligt Stefan Sebö, som får oss att växa i arbetslivet. Det ena är att vi måste ha möjlighet att utvecklas och det andra är att vi måste få känna oss sedda och uppskattade.

Så det behövs en skärpning på berömfronten:

- Du behöver inte gå till överdrift och det ska finnas fog för berömmet, säg "jag såg rapporten du skrev, kanon!" eller "snygga skor du har." Om chefen säger "jag är stolt över att ha dig i gruppen" kommer den personen att flyga hem.

Det är allas ansvar att visa uppskattning och ge beröm, men vi är så ovana vid att få beröm att när vi väl får det slår vi gärna ifrån oss.  

- Om du känner dig uppskattad och blir glad, titta den personen i ögonen och säg "tack snälla, vad glad jag blir.

Fakta

Berömutmaningen är en gratis app som har tagits fram av ett bemanningsföretag. Varje dag under tio dagar får du en ny övning i att ge och ta emot beröm. 

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.