I dagarna har det talats mycket om en amerikansk studie som visar hur olika sorters beröm påverkar barnen. De barn som fick beröm för det de gjorde "vad fint du har städat" tog sig an svårare uppgifter och fick en starkare tro på sig själva. De barn som berömdes för hur de var "vad duktig du är" hade en mer fastlåst bild av sig själva och sin förmåga.
- Jag tycker att man ska använda sig av bägge delarna, säger Stefan Sebö.
Barn i föreskolåldern får i allmänhet mycket uppskattning av sin familj och de tror att allt är möjligt och att de kan bli vad de vill. Men redan i grundskolan minskar berömmet för att till slut nästan avta.
Stefan Sebö arbetar med affärsutveckling och förändringsarbete. När Kollega får tag på honom kommer han precis från en föreläsning som han haft på en gymnasieskola.
- Den enda feedbacken de eleverna fick var slutbetyget varje vår.
Det finns två saker, enligt Stefan Sebö, som får oss att växa i arbetslivet. Det ena är att vi måste ha möjlighet att utvecklas och det andra är att vi måste få känna oss sedda och uppskattade.
Så det behövs en skärpning på berömfronten:
- Du behöver inte gå till överdrift och det ska finnas fog för berömmet, säg "jag såg rapporten du skrev, kanon!" eller "snygga skor du har." Om chefen säger "jag är stolt över att ha dig i gruppen" kommer den personen att flyga hem.
Det är allas ansvar att visa uppskattning och ge beröm, men vi är så ovana vid att få beröm att när vi väl får det slår vi gärna ifrån oss.
- Om du känner dig uppskattad och blir glad, titta den personen i ögonen och säg "tack snälla, vad glad jag blir.