Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Inte bara barn behöver beröm

Beröm håller dig frisk, visar en undersökning. Beröm skapar lönsamhet, säger en annan. Beröm barnen på rätt sätt, heter den senaste.
- Man växer och blir glad för all slags beröm, säger konsulten och författaren Stefan Sebö.
Eva Karlsson Publicerad

I dagarna har det talats mycket om en amerikansk studie som visar hur olika sorters beröm påverkar barnen. De barn som fick beröm för det de gjorde "vad fint du har städat" tog sig an svårare uppgifter och fick en starkare tro på sig själva. De barn som berömdes för hur de var "vad duktig du är" hade en mer fastlåst bild av sig själva och sin förmåga.

- Jag tycker att man ska använda sig av bägge delarna, säger Stefan Sebö.

Barn i föreskolåldern får i allmänhet mycket uppskattning av sin familj och de tror att allt är möjligt och att de kan bli vad de vill. Men redan i grundskolan minskar berömmet för att till slut nästan avta.

Stefan Sebö arbetar med affärsutveckling och förändringsarbete. När Kollega får tag på honom kommer han precis från en föreläsning som han haft på en gymnasieskola.

- Den enda feedbacken de eleverna fick var slutbetyget varje vår.

Det finns två saker, enligt Stefan Sebö, som får oss att växa i arbetslivet. Det ena är att vi måste ha möjlighet att utvecklas och det andra är att vi måste få känna oss sedda och uppskattade.

Så det behövs en skärpning på berömfronten:

- Du behöver inte gå till överdrift och det ska finnas fog för berömmet, säg "jag såg rapporten du skrev, kanon!" eller "snygga skor du har." Om chefen säger "jag är stolt över att ha dig i gruppen" kommer den personen att flyga hem.

Det är allas ansvar att visa uppskattning och ge beröm, men vi är så ovana vid att få beröm att när vi väl får det slår vi gärna ifrån oss.  

- Om du känner dig uppskattad och blir glad, titta den personen i ögonen och säg "tack snälla, vad glad jag blir.

Fakta

Berömutmaningen är en gratis app som har tagits fram av ett bemanningsföretag. Varje dag under tio dagar får du en ny övning i att ge och ta emot beröm. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.