Alla spelare stannar och tar i hand. Frågar hur han mår, om han kommer tillbaka. Nils Ekman har fortfarande kontrakt med Djurgården, men sedan ett år och två månader har han inte snörat på sig skridskorna en enda gång. Hans ansikte är ändå välbekant på träningarna, dit han kommer för att informera om facket och vikten av bra försäkringar och schyst arbetsmiljö.

- Det är klart att jag saknar hockeyn. Men nu engagerar jag mig på annat sätt. 
Nils Ekman sitter som vice ordförande i Sveriges Ishockeyspelares Centralorganisation, Sico, vars uppgift är att ta till vara medlemmarnas idrottsliga, ekonomiska, sociala och fackliga intressen. Sedan 1991 har man ett nära samarbete med Unionen.

- Vi åker ut till klubbarna och pratar med spelarna. Försöker få dem att engagera sig i viktiga frågor. Många av de unga killarna kanske aldrig reflekterar över hur hård sargen är, vilka hjälmar som ger det bästa skyddet, hur regelverket kan förbättras, eller vad som händer om du skadar dig.
Den sista frågan har Nils Ekman haft anledning att grubbla extra på. I december 2010 drabbades han av en stroke och tvingades avsluta sin elitkarriär. Orsaken till blödningen i hjärnan var yttre våld, orsakad av hockeyn.

- Plötsligt blev försäkringsfrågan väldigt relevant för min del. Många tänker inte att hockeyspelare är ett yrke. De ser bara att killarna lever sin dröm och är högavlönade. Men man måste komma ihåg att man riskerar hälsan för sin klubb ute på isen, och kroppen orkar bara påfrestningen en kort period av livet. Det försöker jag att förmedla.

Och informationen går bevisligen fram. Klubbarna AIK och Djurgården har 100 procent anslutning till facket. Av alla svenska hockeyspelare är 90 procent anslutna. De som droppar av är de som blir erbjudna en proffskarriär utomlands. De yngre spelarna är de mest svårövertalade, ett välbekant problem för alla fackförbund.
- De förstår inte att som individ har man ingen påverkan, som grupp har man lite att säga till om, men som fackförbund kan man driva igenom förändringar. Det hjälper att jag som spelare kommer ut och pratar, och inte en kontorstjänsteman. De märker att jag vet vad jag pratar om och att jag bryr mig på riktigt.

En av Sicos största stötestenar just nu är insynen i klubbarna. Och försäkringsavtalen, som är framförhandlade mellan arbetsgivare och försäkringsbolagen.
- De tjänar naturligtvis pengar på att inte låta oss få full insyn. Spelarna är tacksamma mot klubbarna och fansen, men finns det belägg för att ett visst skydd är bättre än något annat så ska man aldrig acceptera det sämre alternativet. Man kan inte enbart ses som en produkt.
Andra frågor som Sico arbetar med är immateriella rättigheter, så som att namn och bild används i en mängd olika sammanhang utan att spelarna har någon rätt att godkänna det eller erhålla någon ekonomisk kompensation.

Vad kommer ni att jobba med framöver?
- Vi jobbar med det som medlemmarna vill att vi ska jobba med. Jag är nöjd när vi har 100 procent anslutningsgrad och när vi har fått insyn och insikt i klubbarna och deras försäkringsfrågor.