Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Folklig reklam ska rädda Volvo

Med aggressiv och folklig marknadsföring och med en satsning på miljöbilar ska Volvo personvagnar ta sig ur krisen.
Det är Stig Axelssons recept. Han är ordförande för Unionenklubben på bilfabriken i Göteborg.
Göran Jacobsson Publicerad 15 augusti 2008, kl 09:52
Stig Axelsson

Han tror inte alls på ägaren Fords linje, som bland annat innebär att säga upp över 500 tjänstemän i Göteborg. En sådan personalminskning är ett hot mot företagets framtid, enligt fackets man.

- Vi har inte riktigt hållit oss framme när det gäller miljöbilar. Det har skett en snabb förändring och en del av konkurrenterna har bättre miljöbilar än Volvo, säger Stig Axelsson.

Hans stora invändning rör dock marknadsföringen. Företaget snålar för mycket på reklamen och den är alldeles för konstig. De senaste reklamkampanjerna för Volvos personbilar tycker Unionenordföranden varit obegripliga.

- Det är som om bilarna ska köpas av någon som är smartare än oss.

I stället vill Stig Axelsson se en mer rak och folklig reklam. Det ska vara som förr: Kom och provkör. Glass och ballonger till barnen.

Visst ser Stig Axelsson att det är överproduktion av bilar i världen, men i konkurrensen borde Volvos bilar kunna stå sig väl och sälja betydligt bättre än nu.

- Vi måste jobba för att vårt företag ska gå bra. Vi måste sälja fler bilar och gå med vinst.

Med Ford som ägare har Volvo kunnat utveckla fler bilmodeller än någon gång tidigare. Nu finns tio olika personvagnar. I ljuset av det tycker Stig Axelsson det är särskilt underligt med kris i försäljningen.

Ford har även låtit andra bilmodeller använda Volvos kvalitet. Bland annat byggs Ford Mondeo på samma plattform som Volvo V70. Effekten blir att Fords olika bilmodeller konkurrerar med varandra och tar kunder av varandra.

För tjänstemännen har den nye ägaren medfört en större press och kontroll. Stig Axelsson uppfattar det som att Ford har en annan syn på sina anställda. Det är egentligen bara tjänstemännen som företaget vill räkna och det är bland dem det gällt att hålla antalet nere - mycket mer än bland arbetarna.

Ford står också för en mycket större kontroll. Många av fackets medlemmar tycker att företaget har mycket mindre förtroende för dem. Dessutom har beslutsvägarna blivit långa och krångliga.

Under de två första kvartalen i år gick Volvo Personvagnar med 270 miljoner dollar i förlust. Som svar på det har Ford varslat 1 200 om uppsägning. Hälften av dem är arbetare som bygger bilarna. Neddragningen av dem anser Stig Axelsson är en naturlig volymanpassning. Däremot tycker han att det är ett hot mot företagets framtid att säga upp 550 tjänstemän i Göteborg - på Torslanda och på försäljningskontoret i Angered. Tjänstemännen behövs för att konstruera nya bilar.

Reaktionerna bland Unionens medlemmar har varit få. Det tycker Stig Axelsson är förvånande. Han tror det beror på att tjänstemännen är ovana vid uppsägningar. Dessutom tror han att många upplever sin anställning som säker trots varslen.

- I stället för att säga upp tjänstemän vill vi att Volvo tar bort 500 konsulter, säger Stig Axelsson.

Volvo personvagnar i Göteborg har runt 1 500 konsulter kontrakterade i dag. I företagets plan ingår att göra sig av med 500 av dem. Facket vill att ytterligare 500 av dem ska bort i stället för att säga upp någon anställd tjänsteman.

Förhandlingarna om företagets varsel sätter igång i början av september. Under den första månaden ska parterna fastställa en ny organisation och då bestäms också övertaligheten. Därefter börjar uppsägningsförhandlingarna.

Totalt finns det drygt 5 000 tjänstemän på Volvo personvagnar i Göteborg. De är fackligt organiserade i Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer. De tre tjänstemannaorganisationerna samarbetar i förhandlingarna om personalminskningen. Med IF Metall finns däremot inget samarbete om detta.

- Vi kommer hävda las och att anställningstiden avgör vem som ska sägas upp. Vill företaget göra avsteg från las-ordningen kommer det att kosta bland annat i form av färre uppsägningar och i form av avtalspension för äldre anställda.

Stig Axelsson säger att diskussionerna inte kommer att vara enkla. Facket kommer med all säkerhet att tvingas ta hänsyn till kompetens. Det blir mycket känsligt. En avtalad turordning tar bort de enskildas möjlighet att gå till arbetsdomstolen eller på annat vis överklaga.

- Självklart värnar vi våra medlemmar. Om det finns några oorganiserade på företagets uppsägningslista kommer vi inte att lägga någon kraft på dem.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.