Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Fackligt aktiv med livet som insats

IFS:s årliga rapport över kränkningar av mänskliga rättigheter i arbetslivet är en dyster läsning. Colombia ligger högt i listan inget land vill toppa: 18 fackligt aktiva har mördats sedan januari 2012.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Den 11 juli förra året demonstrerade lärarnas, de offentliganställdas och transportarbetarnas fackförening mot en ny moms och krävde löneförhöjningar i Swaziland. Regeringen svarade med tårgas, gummikulor och batonger. I Zimbabwe kan en arbetare som strejkar utan tillåtelse straffas med fem års fängelse. I Guatemala mördades Carlos Hernandez som satt i ledningen för hälsofacket, endast för att han ville värna om de anställdas fackliga rättigheter.
Tyvärr är historierna inga undantag. IFS:s årliga rapport om kränkningar i arbetslivet samlar uppgifter från 87 länder. Fackligt aktiva har mötts av våld i 24 av dem. I 14 länder har de grundläggande medborgerliga rättigheterna blivit kringskurna av regeringen eller av arbetsgivare.

- Vi kan se att rätten att organisera sig, förhandla och sluta kollektivavtal fortfarande kränks i många länder. Det är mycket dystra siffror, sade Christer Wälivaara, chef för LO-TCO Biståndsnämnd under ett seminarium på torsdagen.

I ungefär hälften av de 87 länderna har fackligt aktiva utsatts för både avsked och hot mot sin anställningstrygghet på grund av sitt engagemang. Och man behöver faktiskt inte åka så långt för att hitta fackföreningsfientliga länder. Företag som inte vill ta sitt ansvar över fackliga rättigheter hittar man till och med i Sverige.

- På Ikea i Turkiet har man en fientlig inställning till facket. Man förföljer, hotar och terroriserar de anställda om de är organiserade. Svenska Ikea vill inte ta något ansvar alls för de anställdas rättigheter, sade Annika Strandhäll, förbundsordförande på Vision.

För att förbättra villkoren för arbetarna i de länder där arbetsrätten är svag föreslår rapporten en rad förändringar.
Bland annat anser man att antifacklig diskriminering måste förbjudas i lagen plus att ett straff och sanktionssystem måste införas, arbetsmarknadslagstiftningen måste ändras till en nivå med internationella konventioner och regler och attacker mot fackliga ledare måste utredas och straffas.

- Vårt fackliga uppdrag är globalt. Fackliga rättigheter är mänskliga rättigheter, sade Tobias Baudin LO:s förste vice ordförande.

Läs hela rapporten här

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.