Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Bli medlem i Unionen med ett mobiltryck

Inom kort kommer det att räcka med ett sms för att bli medlem i Unionen. Det är en av de åtgärder facket tar till för att få stopp på medlemsflykten.
- Jag är säker på att vi kommer att vända den negativa utvecklingen med de åtgärder vi har på gång, säger Sven-Gunnar Sööder, chef för Unionens värvningssektion.
Göran Jacobsson Publicerad 8 augusti 2008, kl 12:14

Under första halvåret minskade Unionen med drygt 11 000 yrkesverksamma och har nu strax över 400 000 yrkesverksamma medlemmar. Så var det inte alls tänkt. Det nya facket hade hoppats på oförändrad medlemsstock.

Under våren har Unionen värvat något mer än 14 000 nya medlemmar. Samtidigt har lite mer än 25 000 lämnat organisationen av olika skäl. Den enskilt största gruppen är de som själva begär att få gå ur fackföreningen.

Sven-Gunnar Sööder säger att nedgången i fackens medlemsantal de senaste åren är den största i modern tid. Unionen tappar bland alla medlemsgrupper. Innan HTF och Sif slogs samman var det många äldre, som inte hade långt till pensionen, och många unga, för vilka fackavgiften var för hög. En annan del av utvecklingen var att kvinnor i handeln i stor utsträckning övergav facket medan männen i handeln i ovanligt stor omfattning blev kvar i facket.

Enligt Unionens värvningschef blev höjningen av a-kasseavgiften en katalysator även för det fackliga medlemsraset. Under ett år förlorade facken 4 procent av sina medlemmar. Samtidigt som a-kassorna förlorade dubbelt så många.

- Även utan höjningen av a-kassan skulle vi haft svårt att upprätthålla medlemsantalet. Det finns flera skäl till tillbakagången, säger Sven-Gunnar Sööder.

En del handlar om förändringar i näringslivet. Industrijobben blir färre samtidigt som tjänstesektorns anställda ökar. Organisationsgraden är betydligt lägre i tjänstesektorn.

- Vi har dessutom varit dåliga på att förklara värdet av det fackliga medlemskapet.

Det rör kollektivavtalets betydelse med bland annat årliga löneökningar och garanterade inbetalningar till tjänstepensionen. Sven-Gunnar Sööder pekar också på inkomstförsäkringen för arbetslösa och på att avtalet ger föräldralediga extra ersättning.

- Dessutom är samhället mer individualistiskt. Det är dock så att många av de kollektiva lösningarna är till nytta för individen.

Sven-Gunnar Sööder säger att medlemskrisen vitaliserat diskussionen och nu gäller det att ta krafttag för att stoppa nedgången. Han hoppas dessutom att sänkningen av a-kasseavgiften 1 juli i år ska gå att använda för att vända medlemsutvecklingen.

Docent Anders Kjellberg vid Lunds universitet har liknande förklaringar som Unionens värvningschef. Dessutom pekar han bland annat på att många företag arbetar med snål bemanning och verksamheter läggs ut på andra företag. Det gör det svårare att hinna med facket och att underlaget för fackklubbar minskar. Facket blir då svagare i lokala förhandlingar och därmed minskar fackets dragningskraft. En betydande effekt blir också att många inte har någon facklig företrädare på sin arbetsplats att kontakta.

- Egentligen är det konstigt att så många är med i facket på arbetsplatser där det inte finns klubbar, säger Anders Kjellberg. 

Han frågar sig också om skapandet av Unionen gör att medlemmar lämnar organisationen. Det nya facket är mer heterogent och det kan vara svårt att känna sig hemma i en så mångskiftande organisation.
Vårdförbundet går mot trenden. Under första halvåret i år ökade förbundet med 4 300 medlemmar. Trots att många av Vårdförbundets medlemmar är besvikna över avtalet som följde på vårens strejk har inte särskilt många begärt utträde.

Fakta

Så här ska Unionen vända medlemsutvecklingen

  • enklare att bli medlem. Det ska räcka med ett mail eller ett sms
    särskild satsning på att värva unga och studerande. Antalet studerandeombudsmän har fördubblats
  • åtgärder för att minska antalet som lämnar facket för att bara vara med i a-kassan. Den gruppen var något större än nettominskningen av medlemmar i facket under första halvåret
  • stärka de förtroendevalda och aktiviteten på arbetsplatserna
    förklara nyttan av fackligt medlemskap
  • utveckla medlemserbjudandet som Min profil och karriärcoach. Min profil innebär att en medlem kan ange vilken typ av information han eller hon vill ha från Unionen
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.