Shakti Slawomirska har en synnedsättning på båda ögonen sedan födseln. Det hindrar henne inte nämnvärt i vardagslivet, men när hon skulle besöka Arbetsförmedlingen för första gången fick hon sig en rejäl tankeställare.

- Det första de sa var: Jag hör att du i alla fall kan tala bra svenska. Det är ju ett problem mindre. Jag kunde inte tro mina öron, att de reducerade mig till ett problem på det sättet, säger hon.

Shakti skaffade sig ett jobb på egen hand, men inte heller då var Arbetsförmedlingen nöjd.

- De blev stressade för att jag inte informerade dem med en gång så att de kunde skaffa fram tekniska hjälpmedel. Men hur skulle jag ha kunnat veta det? Jag stod ju inskriven som arbetssökande och det betyder ju att jag söker jobb.

Den allmänna acceptansen för mångfald i arbetslivet ökar. Det visar färska siffror från mångfaldsbarometern. Trots det har situationen för funktionsnedsatta personer i arbetslivet inte förändrats sedan man började mäta utanförskapet, oavsett regeringsfärg och konjunkturläge.

- Det krävs en förändrad attityd. Att inte se personer med en funktionsnedsättning som en kostnad utan som en resurs, säger Ingrid Burman.

Antoinette Hetzler är professor i Sociologi vid Lunds universitet och har forskat om arbetsmarknads- och sjukförsäkringspolitik. Hennes senaste bok heter delaktighet under hot och handlar om avstämningsmöten på Försäkringskassan.

- Det är inte ovanligt att personer som går på avstämningsmöten på Försäkringskassan upplever att deras handläggare pratar till dem som objekt snarare än subjekt och det är förstås djupt oroande.

En som har erfarenhet av det är Philip Agnehof. Han har diagnostiserad ADHD, Aspergers och har en hörselnedsättning vilket har gjort det svårt att hitta rätt i arbetslivet.

- Mycket handlar om att få en bra chef, som förstår hur jag fungerar och kan utforma arbetsuppgifterna efter det, säger han.

Genom åren har han gått igenom ett antal avstämningsmöten på Försäkringskassan, eller Förnedringskassan som han kallar den.

- Jag fick aldrig riktigt någon uppfattning om vem det var som representerade mig. De ville inte prata med min läkare, inte gå in på detaljer eller höra mina erfarenheter kring arbetslivet, säger han.

För att få till en bättring för personer med funktionsnedsättning i arbetslivet behövs det insatser på alla samhällsplan.

- Dels måste man fundera på vad lagstiftningen kan reglera, vad politikerna kan göra för att fånga upp frågan på agendan, men också hur vi ska föra fram informationen till arbetsgivarna, säger Ingrid Burman.