Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Anställda på Bombardier gick med på att korta semestern
Max tre veckors sammanhängande semester i sommar. Det har Bombardiers ledning för divisionen PPC i Västerås fått igenom. Om inte facken gick med på att avtala bort den lagstadgade rätten till fyra veckors semester skulle Västerås framtida betydelse i den globala koncernen kunna komma att minska, var budskapet.
I mitten av maj blev tjänstemannafackens ordförande kallade till förhandling. Ledningen förklarade att det var mycket att göra och att man ville ha ett avtal med facken som sade att ingen tjänsteman skulle garanteras mer än tre veckors semester i sommar. Alla skulle solidariskt ställa upp, oavsett om man hade arbetsuppgifter att utföra eller inte.
- Jag förstod att det var divisionsledningen utanför Sverige som hade gått in och krävt det. Jag tyckte det lät helt tokigt. Huvudsemestern var förhandlad och klar sedan länge, säger Fredrik Skog, Unionenklubbens ordförande.
Ledningen sade sig dessutom vara positiv till ett mer "kontinentalt" uttag av semestern, det vill säga spritt över vår, sommar och höst.
Facken - Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna - ansåg att företaget skulle gå ut med ett erbjudande om frivillighet i kombination med någon slags morot för den som begränsade sitt semesteruttag i sommar.
- Företaget var inte alls intresserat. De ville ha en symbolhandling, ett avtal med facken, säger Fredrik Skog.
En kväll blev fackklubbarnas ordförande kallade till telefonmöte. Med på telefonen var divisionschefen själv. Budskapet var tydligt. Ledningen ville ha ett avtal som begränsade semesteruttaget.
- Man nämnde saker som för vår site känns... Man sade att vår framtida position i företaget kunde ändras. Det skapade väldigt olustig stämning hos oss.
Ordförandena bestämde sig för att hålla medlemsmöte och medlemsomröstning om hur man skulle göra. Avtal eller inte.
- Majoriteten var för ett avtal, säger Fredrik Skog.
Klubbarna krävde, och fick igenom, att avtalet skulle formuleras så att chef och medarbetare kan komma överens om annat än tre veckors semester.
- Förutsättningen för det här är att det finns tydliga och väldefinierade arbetsuppgifter för varje medarbetare. Men det finns inget med om kompensation.
- Om signalen är att det går jättebra för företaget, ni måste jobba, men ni får inget extra, då kan motivationen påverkas. Det är synd. En vädjan om förståelse och frivillighet hade räckt, säger Fredrik Skog.
Jonny Hedberg, informationsansvarig på Bombardier håller inte med.
- Såna här saker gör man i samklang med facket. Det är viktigt och naturligt att det sker i samförstånd.
En del säger sig ha upplevt ett hot om att minska Västerås betydelse om facken inte gick med på att avtala om kortare semester.
- Det känner jag inte alls igen. Det är fullständigt främmande. Vi hotar inte vår personal. Västerås är väldigt betydelsefullt. Tanken på att vi skulle hota personalen svindlar.
Varför vill företaget inte erbjuda någon kompensation för begränsningen av semesteruttaget?
- Om man på grund av detta får direkta kostnader, att man till exempel måste avboka en stuga eller så, då ställer företaget upp och betalar det. Någon mer generell kompensation har vi inte i tankarna.
- Det här är en positiv organisationsförändring. Vi säkrar jobben och det här är ett sätt för alla anställda att få chansen att hjälpa till.
Kan det inte uppfattas som att man ställer upp och är lojal, men får ingen lojalitet tillbaka?
- Så kan man i och för sig tycka. Men vi har i alla fall beslutat om att inte ge någon generell kompensation.
Fakta
Semesterlagen är en semidispositiv lag. Det innebär att man kan avtala om andra regler i vissa avseenden. Till exempel kan regeln om rätten till fyra veckors sammanhållen sommarsemester upphävas genom avtal. Då gäller det alla anställda som normalt sett omfattas av kollektivavtalet, det vill säga även de som inte är med i facket.
Eftersom semesterlagen är en skyddslag kan man dock inte i avtal komma överens om att korta den grundläggande rätten till 25 semesterdagar per år.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
