Ett företag kan begäras i konkurs av flera orsaker. En är om de anställda inte får ut sina löner. Tingsrätten avgör sedan om det ska försättas i konkurs. En förutsättning för att ett bolag ska kunna försättas i konkurs är att bolaget är insolvent, det vill säga inte kan betala sina skulder och denna oförmåga är bestående. Först efter att tingsrätten beslutat om konkurs kan den statliga lönegarantin träda i kraft. Lönegaranti kan också utgå när ett företag är under rekonstruktion, även detta kräver beslut av tingsrätten.

1. Hur stor är den statliga lönegarantin?

- Maximalt fyra basbelopp. Under 2009 innebär det max 171 200 kronor. Om det finns ett överskott i konkursen kan man få ut ytterligare lönekrav. Statlig lönegaranti gäller även i det fall företaget genomgår en rekonstruktion.

2. Hur gammal får den uteblivna lönen vara?

- Huvudregeln är att den inte får ha intjänats tidigare än tre månader innan konkursansökan kom in till tingsrätten.

- Om lönen eller ersättningen ska bestämmas efter särskild beräkningsgrund (till exempel provision eller bonus) får den inte ha förfallit till betalning tidigare än tre månader innan konkursansökan kom in till tingsrätten.

3. Gäller lönegarantin alla anställda?  

- Ja, praktiskt taget alla. Vikarier har precis som tillsvidareanställda rätt till lönegaranti eftersom de är att betrakta som arbetstagare. Konsulter som är egna företagare eller arbetar för ett annat företag inräknas däremot inte.

- Konsulter kan dock inräknas och då är det konsultens beroendeställning till arbetsgivaren som avgör om hon eller han ska ses som en arbetstagare eller som en uppdragstagare.

- Några som också kan uteslutas är arbetstagare som senare än sex månader före konkursen har ägt en väsentlig del av företaget.

4. Kan en svensk som jobbpendlar till exempelvis Norge få lönegarantiersättning om det norska företaget går i konkurs?

- Staten svarar för lönegarantin hos arbetsgivare som har försatts i konkurs i Sverige eller i ett annat nordiskt land.  Men om övervägande anknytning till Sverige eller svenska förhållanden saknas kan jobbpendlaren mycket väl bli utan svensk lönegaranti.  

- När det gäller utländska konkurs- och insolvensbeslut utanför EU- och EES-området utgår inte svensk lönegaranti.  

5. Och tvärtom, kan utländska arbetare som skattar i sina respektive länder men som jobbar i svenska företag få lönegaranti?

- Ja, om den utländska arbetaren som i huvudsak har arbetat i Sverige för en arbetsgivare från Sverige, EU- eller EES-land. Det väsentliga för en utländsk arbetstagare som arbetar i Sverige, men skattar i sitt hemland, är i vilket land som arbetstagaren tillbringat den största delen av sin arbetstid. Detta oavsett i vilket land sociala avgifter har betalats eller om personen är EU-medborgare eller inte.

- En företeelse som blivit vanligare under senare år är att arbetsgivare registrerar ett bolag i exempelvis Storbritannien och startar en filial eller ett kontor i Sverige från vilken man driver den huvudsakliga verksamheten. Om företaget inte kan betala ut lönerna kan det brittiska bolaget försättas i konkurs i Sverige och svensk lönegaranti kan utgå.  

6. Vad händer med sparad semester?

- Ofta går sparad semester förlorad i en konkurs. Det är bara semester som intjänats och eventuellt sparats under det löpande semesteråret och året innan detta som omfattas av lönegaranti. Enligt semesterlagen löper semesteråret från första april till sista mars påföljande år.

- Det betyder att om konkursanmälan har lämnats in före den 1 april 2009 omfattas alla semesterförmåner från och med 1 april 2007. Men lämnas den in den 2 april 2009 eller senare omfattas inte semesterförmåner intjänade före den 1 april 2008.

7. Vad händer med sparade timmar på arbetstidskonto, annan övertid, bonus, reseräkningar och andra fordringar?  

- Liksom med sparad semester kan det bli svårt att få ut gammal intjänad ersättning. Arbetstagaren kan alltså gå miste om sparade timmar som inte har tagits ut i lön före konkursen.

- Lönegarantin kan täcka omkostnader i tjänsten som reseersättningar, traktamenten, lunchkuponger, bilförmån, utlägg etc. Vad gäller bonus och liknande fordringar så behöver man veta vad som avtalats för att kunna ge ett mer precist svar. Vad gäller bonus och provision är ofta fordrans förfallodag och tidpunkten för ingivande av konkursansökan avgörande för rätten till lönegaranti.

8. Blir man uppsagd vid konkursen? Gäller den lagstadgade uppsägningstiden?

- Anställningarna upphör inte automatiskt vid en konkurs, utan konkursförvaltaren måste säga upp anställningarna. Lönegarantin utgår normalt endast för uppsägningstiden som man har enligt las även om den anställde har längre uppsägningstid i kollektivavtal eller enskilt avtal.

En anställd kan ha längre uppsägningstid i kollektivavtal eller enskilt avtal men - Det vanligaste är att man blir uppsagd i samband med konkursutbrottet. Man blir ofta arbetsbefriad under uppsägningstiden.

- För föräldralediga börjar uppsägningstiden normalt sett inte löpa förrän efter det datum man aviserat att man ska återgå i tjänst. Detta brukar man kunna lösa på så sätt att den föräldraledige återgår i tjänst men är arbetsbefriad under uppsägningstiden. Personen ifråga uppbär lönegaranti motsvarande uppsägningslön och sparar in föräldraledighet. 

9. Får man ut sina pengar i normal tid?

- Ja, under konkursförfarandet ska lön betalas av konkursboet eller genom lönegarantin med tillämpning av kollektivavtalet.

10. Ska man ta ut all insparad tid och semester om man misstänker att företaget kommer att gå i konkurs? Samtidigt förvärrar man kanske företagets situation och bidrar till konkursen. 

- Det finns inget lagstiftat svar på den här frågan. Vill man ta kompensationsledigt eller semesterledigt så förutsätter det att man kommer överens med arbetsgivaren. Misstänker man att företaget kommer att gå i konkurs kan det vara en god idé att ta ut sparad semester antingen i tid eller i pengar om möjlighet till detta finns. Här får var och en göra sin egen bedömning.

Fotnot: Om du vill fördjupa dig i ämnet kan du läsa följande lagar: lönegarantilagen, förmånsrättslagen och lagen om anställningsskydd.