Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Arbetstiden har gränser- även om du inte får övertidsersättning
Allt fler förhandlar bort övertidsersättningen i utbyte mot några extra semesterdagar, och kanske lite högre lön. Ofta är det en dålig affär för dig som anställd. Och att du avstår från övertidsersättning betyder inte att du ska jobba hur mycket som helst. Arbetstiden har gränser – det gäller alla.
Många säger ja till "oreglerad arbetstid" genom att skriva bort rätten till övertidsersättning. Pressade av arbetsgivaren. Eller lockade av friheten att planera det egna arbetet och få betalt i mer semester, kanske högre lön. Risken är att glida in i arbete utan gräns.
Övertidsersättning växlad mot några semesterdagar är en rysare för den som synar kalkylen.
Förhandlar du bort rätt till övertidsersättning riskerar du att i praktiken förlänga arbetstiden genom att arbetstiderna blir mer flytande. Men inget avtal om bortskriven övertidsersättning får ge dig längre arbetstid än vad som tillåts i lag och kollektivavtal.
En sådan förhandling sker i två steg, säger Sam Dandemar på HTF:s förhandlingssektion:
– I ett första steg avtalar tjänstemannen bort rätten till övertidsersättning i utbyte mot längre semester eller högre lön, eller båda. I ett andra steg kan man avtala bort reglerna i arbetstidsavtalets paragraf 2-5 om bland annat arbetstidens förläggning.
HTF råder dem som vill göra en sådan överenskommelse, trots att det ekonomiskt är en mycket dålig affär, att bara avtala bort övertidsersättningen, inte arbetstidsreglerna.
Det räcker med att avtala bort ersättningen i pengar och få längre semester eller mer pengar, eller båda, enligt Sam Dandemar. Men, betonar han:
– Även om man tar det andra steget och också avtalar bort arbetstidsreglerna, så innebär det inte att man har avtalat bort högsta tillåtna arbetstid!
Det man får förhandla bort begränsas nämligen uttryckligen i avtalet av EU-regler.
– För en chef som själv bestämmer när han eller hon måste stanna kvar och jobba kväll kan det förekomma att det blir lite mer än ordinarie arbetstid. Men bli det orimligt mycket under avtalets begränsningstid om fyra veckor eller en månad så kan han/hon själv reglera det och ta igen den tiden en annan dag, så att arbetstiden inte blir längre än tillåtet.
Tidigare stod det i avtalen att alla med lön över en viss nivå undantogs från övertidsersättning – den i pengar, inte kompledigheten – och fick fler semesterdagar i stället. Lönegränsen togs bort. Nu nämns bara vissa kategorier anställda som kan undantas genom överenskommelse. Men möjligheten att skriva bort övertidsersättning ser ut att ha överutnyttjats och tillämpas dessutom ibland som om gränslös arbetstid införts.
Därför tolkar HTF sedan några år avtalens skrivningar mer restriktivt. Där har Sif kommit längre. Tillsammans med Sif vill HTF tydligare avgränsa kretsen som kan avtala bort övertid.
Som arbetstagare har man rätt att säga upp avtal där man avsagt sig rätt till övertidsersättning. Men det kan vara svårt att gå emot något som tillämpas allmänt på en arbetsplats.
– Vid nyanställning känner sig många inte ha annat val än att skriva bort övertidsregler och godta erbjuden lön, semesterdagar och övriga villkor, allt i ett paket: Take it or leave it!
Det bästa, tycker vi från HTF, Sif och akademikerförbunden, vore att få in en skrivning i avtalen om att det inte går att avtala bort de här bestämmelserna det första anställningsåret, säger Sam Dandemar. Då skulle man få bort en väldig massa missbruk.
Du får inte jobba för mycket
Jobbar du mer än 40 timmar en vecka ska du arbeta mindre en annan vecka inom en 4-veckorsperiod. Så är det i HTF:s avtal. Där, och i Arbetstidslagen, finns regler för din arbetstid.
För arbetstiden finns regler i Arbetstidslagen och HTF:s kollektivavtal med arbetsgivarna.
Finns kollektivavtal på arbetsplatsen gäller vanligen också ett arbetstidsavtal. Där anges begränsningar för ordinarie arbetstid och i vilken utsträckning övertidsarbete är tillåtet.
Titta i första hand i kollektivavtalet. Där står vad som gäller på arbetsplatsen. Finns inga arbetstidsregler i kollektivavtalet är det Arbetstidslagen som gäller.
Enligt de avtal HTF tecknar får ordinarie arbetstid inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka under en begränsningsperiod på fyra veckor eller en kalendermånad.
Man kan alltså arbeta fler timmar en vecka, bara man kompenserar det genom att arbeta färre timmar vid ett annat tillfälle under samma begränsningsperiod.
I kollektivavtalet står vad som gäller på arbetsplatsen.
Räcker inte ordinarie arbetstid när extra insatser tillfälligt krävs får övertid tas ut, men inom vissa gränser. Arbetsgivaren får inte regelbundet låta någon arbeta över.
Enligt HTF:s avtal får högst 150 timmars allmän övertid tas ut per kalenderår. Ingen får arbeta mer än 48 timmar i genomsnitt per vecka, övertiden inräknad, under en begränsningsperiod om fyra veckor eller en kalendermånad. Finns det synnerliga skäl kan 75 timmar extra beviljas efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och HTF-klubben eller - om det inte finns någon klubb på arbetsplatsen – förbundet.
Chefen måste ha beordrat eller godkänt övertidsarbetet för att den anställde ska vara säker på att få ersättning. Hur stor ersättningen ska vara står i kollektivavtalet som gäller på arbetsplatsen.
Finns inget avtal om arbetstid på arbetsplatsen gäller Arbetstidslagen. Enligt den får övertid tas ut med högst 200 timmar per år om det finns särskilda behov av ökad arbetstid - men högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad.
Var fjärde HTF:are har avtalat bort övertidspeng
Det är vanligt på HTF-arbetsplatser att anställda förhandlar bort övertidsersättning. Det som tidigare mest gällde chefer har spridit sig till många andra.
Mer än var fjärde HTF-medlem hade år 2003 avtalat bort rätten till ersättning i pengar eller kompensation i tid när de arbetar övertid. I utbyte hade de fått högre lön eller några dagar extra semester, eller en kombination av båda. Agneta Funseth, som arbetar med HTF:s statistik, ser inga tecken på att tendensen att avtala bort övertidskompensation har brutits.
De flesta som hade mer semester än de lagstadgade 25 dagarna hade det för att de avstått från övertidsersättning, och nästan var tredje HTF:are hade längre semester.
Det som tidigare var ett specialarrangemang för de högst avlönade samt chefer som beordrar andras övertid och tjänstemän som själv styr förläggningen av sin arbetstid har spridits till många, och till grupper som saknar de nämnda villkoren.
– Det verkar som om detta har ökat även bland vanliga tjänstemän, att det kryper ner i befattningarna, kommenterar Agneta Funseth. När det gäller befattningar med fler än 25 semesterdagar så dominerar chefer och högre tjänstemän, men jag kan också se exempel på assistenter och annan kontorspersonal.
Inom ledningsarbete konstaterade hon att 66 procent hade mer än 25 semesterdagar. I gruppen som arbetar med kontors- och kundservicearbete var det 12 procent. Närmare 60 procent av utesäljarna hade fler än 25 semesterdagar.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid
Sex av tio medlemmar vill att Unionen jobbar hårdare för kortad arbetstid, visar Kollegas Novusundersökning. Så blir det troligen också. I kommande avtalsrörelse ska förbundet prioritera högre lön och en arbetstidsförkortning på 100 timmar om året.
Nu börjar avtalsrörelsen för Unionen. Nästa år ska de flesta av förbundets omkring 100 kollektivavtal förhandlas om – och frågan om hur mycket vi ska jobba blir en het fråga.
Den här veckan fattade Unionens förbundsråd beslut om vilka frågor som ska prioriteras i avtalsrörelsen. Överst står högre lön, tätt följt av kortare arbetstid. Förbundet ska fortsätta driva på för att alla tjänstemän får minst 100 timmars arbetstidsförkortning per år.
Att frågan är högaktuell märktes inte minst på antalet motioner som kommit till förbundsrådet från förtroendevalda. Hela 23 stycken föreslog en inriktning mot kortare arbetstid.
Enligt en Novusundersökning som Kollega har låtit göra anser 63 procent av medlemmarna att Unionen borde arbeta hårdare för sänkt arbetstid i förhandlingarna med arbetsgivarna.
Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är medveten om att kortare arbetstid är en viktig fråga för medlemmarna.
– Att få höjd lön är det de flesta medlemmarna prioriterar högst, och på andraplats kommer kortare arbetstid, säger han.
– Under de år jag har jobbat har arbetstid alltid varit en stor fråga, även om det kanske inte uppmärksammats i medierna lika mycket som nu. Sedan 1998 har vi har haft som långsiktigt mål att sänka arbetstiden med 100 timmar om året.
Kravet har dock pausats under de senaste avtalsrörelserna, då förbundet i stället har drivit igenom flexpension för sina medlemmar. I år har det gått 26 år sedan det målet sattes upp – och Unionen är fortfarande inte i hamn.
– Med den här typen av mål tar det tid. På flera områden har vi kommit en bra bit på vägen. I Teknikavtalet har vi kortat arbetstiden med ungefär 60 timmar per år. En del tycker att det är för långsamt, andra tycker att det är en rimlig takt. Men det är viktigt att framhålla att frågan om kortare arbetstid är viktig för oss och för övriga förbund inom Facken inom industrin.
Varför ska vi ha kortare arbetstid?
– När produktiviteten ökar, när vi jobbar snabbare och effektivare med hjälp av tekniska hjälpmedel och ökad kompetens, vill vi och våra medlemmar ta ut en del av det värde som genereras i kortare arbetstid. Vi avstår en del av löneökningen till förmån för kortare arbetstid.
Kortare arbetstid mot lägre löneökning
I Kollegas undersökning svarar 74 procent att de skulle vilja arbeta kortare veckor. Och de önskar sig en rejäl sänkning: 65 procent svarar att de vill arbeta 35 timmar eller mindre. Bara 22 procent skulle nöja sig med att jobba mellan 36 och 39 timmar i veckan.
Ungefär hälften kan tänka sig att utföra samma mängd arbete som i dag om deras arbetstid sänks. Hälften vill ha mindre att göra. Att sänka lönen i utbyte mot kortare veckor är däremot inte populärt – bara två av tio kan tänka sig det. Och det är heller inte aktuellt, enligt Martin Wästfelt.
– Det skulle ju innebära att vi hyvlar arbetstiden via kollektivavtal. Utgångspunkten är en lägre löneökning i utbyte mot en arbetstidsförkortning. Men man ska komma ihåg att arbetsgivarna inte tycker om det. Arbetsgivarna tjänar pengar när vi jobbar och därför ser de ogärna att vi jobbar mindre.
Enligt Kollegas undersökning är fortfarande 40 timmar i veckan det normala för de flesta. 75 procent svarar att de jobbar så. Av dem som har kortare arbetsvecka är det bara ett par procent som arbetar mindre än 36 timmar i veckan.
Vill inte sänka arbetstiden med lagstiftning
I den här avtalsrörelsen blir frågan om arbetstiden het, enligt Martin Wästfelt. Men Unionen är, till skillnad mot en del andra fackförbund, fortsatt mycket kritiskt mot att sänka arbetstiden via lagstiftning.
– Man mäter ju hela tiden kostnaden per arbetad timme och därför är arbetstiden en självklar del av löne- och avtalsrörelsen, säger han.
Martin Wästfelt tycker också att det är förvånande att de fackförbund som i vanliga fall förespråkar den svenska modellen nu vill lösa frågan med lagstiftning.
– Under 90-talet kämpade vi med näbbar och klor för att staten inte skulle ta makten över lönebildningen. De senaste åren har vi kämpat för att EU inte ska göra det med minimilönedirektivet. Om man löser den här frågan med lagstiftning lägger man ju frågan i politikernas knä. Det kan vara lockande om man tror att politikerna alltid vill sänka arbetstiden – men vi kan ju lika gärna få en majoritet som vill höja arbetstiden.
Ett exempel på det sistnämnda är Grekland, där regeringen i somras stiftade en lag som gör det möjligt för vissa företag att förlänga arbetsveckan till 48 timmar.
Så tycker medlemmarna om sänkt arbetstid
Vill du ha kortare veckoarbetstid?
Ja –74 % (kvinnor 82 %, män 69 %)
Nej – 15 %
Vet ej – 10 %
Borde Unionen arbeta hårdare för sänkt arbetstid i kollektivavtalen?
Ja – 63 %
Nej – 15 %
Vet ej – 22 %
På vilket sätt tycker du arbetstiden ska kortas?
Fyradagarsvecka – 54 %
Färre timmar per dag – 22 %
Spelar ingen roll, bara den blir kortare – 24 %
Vet ej – 1 %
(Frågan ställdes till de som vill ha minskad arbetstid)
Hur ser din veckoarbetstid ut i dag?
40 timmar/vecka –75 %
36-39 timmar – 21 %
32-35 timmar – 2 %
Kortare än 32 tim/vecka – 1 %
Vet ej – 1 %
Om undersökningen: 745 medlemmar besvarade enkäten, som utfördes av opinionsinstitutet Novus. Enkäten utfördes i maj 2024.
