Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Vobba lagom med Vobbomatic

Vabruari är här. Månaden som toppar vab-statistiken. Eller kanske är det vobruari? Begreppet att ”vobba”, det vill säga att jobba samtidigt som man vabbar, myntades en gång av Unionen, sägs det. Bland medlemmarna är också vobbandet en vanlig lösning på dubbla krav. Därför fokuserar förbundet under februari på att hjälpa medlemmarna att vobba lagom.
Gabriella Westberg Publicerad

Februari är den månad då flest är hemma med sjuka barn, och så har det varit sedan åtminstone mitten av 90-talet, enligt Försäkringskassan. I dag startar också Unionen en kampanj för att sätta gränser i ett gränslöst arbetsliv, och slippa multitaska.

Att hålla många bollar i luften är något alla småbarnsföräldrar tvingas bli mer eller mindre experter på. Särskilt om man samtidigt har ett krävande jobb med flexibla arbetstider.  Men multitasking är inte att rekommendera i längden. Det höjer nivåerna av stresshormonet kortisol och till och med förminska hjärnan, som Kollega rapporterat om förut.

- Vi vill inte vifta med pekpinnar och säga ”sluta vobba”. Det hjälper inte medlemmarna att skuldbelägga dem. Bättre att försöka underlätta den verklighet de befinner sig i, säger Nina Kullberg, som jobbar med Unionens varumärke på marknadsenheten.

Med tjänsten Vobbomatic kan vabbande föräldrar få hjälp att fokusera på en sak i taget genom att ställa in en tid på max 45 minuter för att svara på mejl eller delta i ett möte. Under tiden får det snörvlande barnet en lika lång film (eller fler) att titta på. För att föräldern inte ska lockas att jobba för mycket avslutas filmen med en animation som uppmanar barnet att avbryta förälderns jobbfokus.

Syftet med Vobbomatic, som är en del i en större kampanj och som tagits fram i ett samarbete med reklambyrån ANR BBDO, är att öka medvetenheten kring vabb/vobb och behovet av att sätta gränser på tillgänglighetskraven från både arbetsgivare och från sig själv.

- Stressforskaren Christin Mellner har myntat ett bra begrepp: gränskompetens. Det är vad det handlar om, säger Nina Kullberg. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland