Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Vobb – både krav och möjlighet

Nio av tio tjänstemän i privat sektor har möjlighet att jobba hemifrån och många väljer därför att vobba i stället för att vabba när barnen är sjuka. En del eftersom de upplever det som ett krav från arbetsgivaren. Kvinnor känner sig oftare än män otillräckliga som föräldrar när de vobbar.
Linnea Andersson Publicerad 4 februari 2015, kl 06:39
Unionen/Novus
Unionen/Novus

Februari är årets sjukaste månad och är ökänt som vabruari. Sjukanmälningarna är rekordhöga på såväl arbetsplatser som skolor och förskolor. Likaså är vabbandet och vobbandet. Att föräldrar väljer att jobba samtidigt som de är hemma och kurerar sina små blir allt vanligare. Det visar Unionens årliga rapport om vobb och vab. 

Sju av tio samboende eller gifta par svarar att de försöker turas om att vara hemma när barnet är sjukt. Kvinnor är hemma mer (15 procent) än män (7 procent), enligt undersökningen. Chefer svarar i högre gard än andra att deras partner är den som brukar vara hemma.

Det är arbetsbelastningen och möjligheten att jobba hemma som till stor del avgör vem som är hemma, en själv eller ens partner. 70 procent vobbar för att de inte hinner med sina arbetsuppgifter annars och två tredjedelar vobbar för att det inte finns någon som de upplever kan utföra deras jobb.

Kvinnor (13 procent) anger i högre grad än män (9 procent) att de känner ett krav från arbetsgivaren att jobba när de är hemma med sjukt barn. Kvinnor känner sig dessutom oftare otillräckliga gentemot barnet när de vobbar.

– Att hög arbetsbelastning är det främsta skälet till att tjänstemännen vobbar är oroande. Många tjänstemän måste vobba istället för att bara vabba, för att inte hamna efter när de väl är tillbaks på jobbet, säger Martin Linder, andre vice ordförande för Unionen, i ett pressmeddelande.

– Arbetsgivarna behöver vara tydligare med vad som förväntas av de anställda.

Tre av fyra tjänstemän inom privat sektor upplever att de förväntas vara tillgängliga för arbetsgivaren under vab. Det är en minskning från föregående år då siffran låg på 80 procent. En av tre svarar att de helst skulle slippa vobba.

Resultaten bygger på webbintervjuer som genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Totalt genomförde 2 136 intervjuer med tjänstemän inom privat sektor med barn upp till 16 år. Undersökningen genomfördes under januari 2015 med en deltagarfrekvens på 45 procent.

Under februari månad kan du via funktionen ”Vobba live” dagligen se hur Unionenmedlemmar känner och beter sig medan de vobbar. 

Vobba & vabba

Vobba = att jobba hemifrån samtidigt som du är hemma för vård av sjukt barn, med bibehållen lön från arbetsgivaren.

Vabba = vara hemma för vård av sjukt barn med ersättning från Försäkringskassan. Inte tillåtet att jobba samtidigt.

Hela 90 procent av privata tjänstemän har i dag möjlighet att utföra delar av eller samtliga arbetsuppgifter hemifrån. Män, chefer och storstadsbor har störst möjlighet att jobba hemma.

Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.