Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Vobb – både krav och möjlighet

Nio av tio tjänstemän i privat sektor har möjlighet att jobba hemifrån och många väljer därför att vobba i stället för att vabba när barnen är sjuka. En del eftersom de upplever det som ett krav från arbetsgivaren. Kvinnor känner sig oftare än män otillräckliga som föräldrar när de vobbar.
Linnea Andersson Publicerad
Unionen/Novus
Unionen/Novus

Februari är årets sjukaste månad och är ökänt som vabruari. Sjukanmälningarna är rekordhöga på såväl arbetsplatser som skolor och förskolor. Likaså är vabbandet och vobbandet. Att föräldrar väljer att jobba samtidigt som de är hemma och kurerar sina små blir allt vanligare. Det visar Unionens årliga rapport om vobb och vab. 

Sju av tio samboende eller gifta par svarar att de försöker turas om att vara hemma när barnet är sjukt. Kvinnor är hemma mer (15 procent) än män (7 procent), enligt undersökningen. Chefer svarar i högre gard än andra att deras partner är den som brukar vara hemma.

Det är arbetsbelastningen och möjligheten att jobba hemma som till stor del avgör vem som är hemma, en själv eller ens partner. 70 procent vobbar för att de inte hinner med sina arbetsuppgifter annars och två tredjedelar vobbar för att det inte finns någon som de upplever kan utföra deras jobb.

Kvinnor (13 procent) anger i högre grad än män (9 procent) att de känner ett krav från arbetsgivaren att jobba när de är hemma med sjukt barn. Kvinnor känner sig dessutom oftare otillräckliga gentemot barnet när de vobbar.

– Att hög arbetsbelastning är det främsta skälet till att tjänstemännen vobbar är oroande. Många tjänstemän måste vobba istället för att bara vabba, för att inte hamna efter när de väl är tillbaks på jobbet, säger Martin Linder, andre vice ordförande för Unionen, i ett pressmeddelande.

– Arbetsgivarna behöver vara tydligare med vad som förväntas av de anställda.

Tre av fyra tjänstemän inom privat sektor upplever att de förväntas vara tillgängliga för arbetsgivaren under vab. Det är en minskning från föregående år då siffran låg på 80 procent. En av tre svarar att de helst skulle slippa vobba.

Resultaten bygger på webbintervjuer som genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Totalt genomförde 2 136 intervjuer med tjänstemän inom privat sektor med barn upp till 16 år. Undersökningen genomfördes under januari 2015 med en deltagarfrekvens på 45 procent.

Under februari månad kan du via funktionen ”Vobba live” dagligen se hur Unionenmedlemmar känner och beter sig medan de vobbar. 

Vobba & vabba

Vobba = att jobba hemifrån samtidigt som du är hemma för vård av sjukt barn, med bibehållen lön från arbetsgivaren.

Vabba = vara hemma för vård av sjukt barn med ersättning från Försäkringskassan. Inte tillåtet att jobba samtidigt.

Hela 90 procent av privata tjänstemän har i dag möjlighet att utföra delar av eller samtliga arbetsuppgifter hemifrån. Män, chefer och storstadsbor har störst möjlighet att jobba hemma.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Arbetstid

Kortade arbetstiden – ökade lönsamheten

Personalen på Evolve Redovisning införde fyradagarsvecka genom att arbeta smartare. Med fokustid och kortare möten fick de mer gjort på jobbet – och mer fritid.
David Österberg Publicerad 3 februari 2026, kl 11:15
Personalen på Evolve Redovisning
Paulin Ramberg Cau, Louise Henricsson och Erica Wärmé Ekblom jobbar bara 35 timmar i veckan - men får ändå mer gjort. Anders Warne

Allt började på en mässa i Kista. En av föreläsarna var Anna-Carin Alderin, representant för organisationen 4 Day Week Sverige, som skulle prata om kortare arbetstid.

– Vi gick på föreläsningen mest för att konstatera att kortare arbetstid inte var något för oss eftersom det är svårt i en bransch som bygger på timdebitering. Men efter föreläsningen gick vi därifrån med känslan att det skulle vara fullt genomförbart, säger Erica Wärmé Ekblom, grundare och chef på redovisningsbyrån Evolve Redovisning i Bålsta.

I samma veva letade 4 Day week Sverige efter företag till en forskningsstudie om effekterna av kortare arbetstid. Medarbetarna på de deltagande företagen skulle sänka sin arbetstid till 80 procent av ordinarie tid, men behålla 100 procent av lönen. Studien skulle bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkades av förändringen.

Evolve redovisning blev ett av de deltagande företagen efter att samtliga medarbetare gett sitt godkännande. 

– För min del kände jag en stor nyfikenhet inför projektet. Det var spännande att se om det är möjligt att arbeta mer effektivt och få lika mycket gjort på kortare tid, säger Paulin Ramberg Cau, redovisningskonsult.

Hittade smartare sätt att jobba på

De började med en workshop för att tillsammans göra en genomlysning av arbetsplatsen.

Erica Wärmé Ekblom
Erica Wärmé Ekblom

– Hur arbetar vi här? Hur gör vi saker? Vad kan vi förbättra? Vad vill våra kunder ha av oss? Hur kan vi göra arbetet mer enhetligt? Det viktiga är att analysera verksamheten, att upptäcka var man ödslar tid på arbete som inte ger värde. Man kan inte bara plocka bort en dag och hoppas på det bästa, säger Erica Wärmé Eklblom.

Tillsammans bestämde de sig för att införa fokustid under förmiddagarna. De åtta medarbetarna sitter i öppet landskap på två våningar och då är det lätt att störa med småprat eller med en jobbfråga. Under fokustiden gällde koncentrerat arbete under tystnad.

De kom också överens om att inte öppna mejlen direkt på morgonen.

– Gör man det hamnar man lätt i att mejlen styr ens arbetsdag, i stället för att fokusera på det som man hade planerat att göra, säger Erica Wärmé Ekblom.

Möten skulle hållas efter lunch och hållas så korta som möjligt. Alla möten skulle ha en tydlig agenda och bara de som verkligen behövde vara med på mötet skulle kallas. 

Fick mer gjort på kortare tid

Från den 1 januari förra året och sex månader framåt införde de fyradagarsvecka och jobbade måndag till torsdag. Efter ett par månader bemannade de kontoret med en medarbetare på fredagar, men gick till slut över till ett schema med rullande jour för fredagarna för att säkerställa att exempelvis brådskande mejl besvarades.

Vi kom överens om att inte öppna mejlen direkt på morgonen

   

Och resultatet? Över förväntan. De nya arbetssätten gjorde att de fick mer gjort på jobbet, trots att de arbetade färre timmar. Det innebar också mer tid till fritid och större chans till återhämtning.

– Jag har haft en tendens att krascha, att inte palla trycket på jobbet. Men 2025 är enda året som jag inte har gjort det. Jobbet har blivit lugnare och jag orkar mer på fritiden. Med det här sättet att arbeta blev arbetet väldigt planerat och strukturerat och man fick bra koll på vad man skulle göra under dagen, säger Louise Henricsson, redovisningskonsult.

Dessutom förbättrades företagets lönsamhet med åtta procent. Ökningen beror inte på företaget tog mer betalt utan på en minskning av den icke-debiterbara tiden.

”Hur många är produktiva på fredag klockan 17?”

Forskningsstudien är över sedan ett drygt halvår, men Evolve Redovisning fortsätter med kortare arbetstider - fast något längre än under försöket. Nu jobbar alla 35 timmar i veckan.

Tror ni att alla företag kan korta arbetstiden?

– Modellen med att hitta smartare arbetssätt passar alla företag, men det är kanske svårare att korta arbetstiden i vissa branscher. Men jag tror att man på många företag ändå inte orkar jobba effektivt i 40 timmar. Hur många är egentligen produktiva fram till klockan 17 en fredag? Säger Erica Wärmé Ekblom.