Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Vad kan du om semestern?

Ledig fem veckor med massor av semesterlön? Nja, semestern är lite mer komplicerad än att bara vara ledig. Kollegas test hjälper dig att få veta vad du har rätt till.
Johanna Rovira Publicerad

Semestern kan vara en stressfaktor och som inte det vore nog tillkommer att man ska ha koll på en massa lagar och regler för att inte torska på lön och ledighet. Här kommer en hjälp på vägen.

1. Vad betyder semester?

A. Ordet kommer från grekiskan och betyder vila. Vilket är absurt med tanke på allt torpsnickeri, trädgårdsraseri, bergsbestigeri och andra arbetskrävande sysslerier folk är upptagna med på sin semester.
B. Ordet kommer från latinet och betyder sex månader. Det är egentligen så lång en human semester borde vara, inga futtiga fem veckor.
C. Det är ett gammalsvenskt ord för lättja. I det gamla bondesamhället hände just inte så mycket mellan sådd och slåtter, så folk kunde slå av på arbetstakten.

Rätt svar: B. Det är bara i Sverige som semester används som synonym för ledighet. Semester står för en termin i andra länder.

2. Vad är semesterlagen?

A. Den oskrivna lag som säger att du alltid kommer i sista hand på jobbet i semesterplaneringen eftersom chefen tycks ha ett horn i sidan till dig.
B. Det tvärsäkra faktum att det kommer att regna precis under de veckorna du hyrt hus i skärgården.
C. En lag som ger alla löneslavar rätt till 25 dagars semester från grottekvarnen. 

Rätt svar: C. Semesterlagen fyller 70 år i år. Den kom 1938 efter tjugo års utredningar och innebar att alla anställda fick rätt till två veckors semester. Innan dess var det tji semester för flertalet. 1913 fick statligt anställda kroppsarbetare sex dagars ledighet. Högsta domstolens ledamöter hade dock åtta veckors betald semester på sommaren, tre veckor vid jul och två veckor vid påsk.

3. 25 dagar? Är det ett skämt eller?

Man hinner knappt komma i shortsen på den korta tiden. Du vet flera som har betydligt längre semester - vad beror det på?

A. De har kollektivavtal som ger dem längre semester än vad lagen säger.
B. De har fyllt 40 år och får rätt till Gubbvecka.
C. Eftersom de alltid slabbar ner i pentryt, konstant maler på om oväsentligheter och tvångsmässigt snor allas häftklamrar, har chefen sett till att ge dem ledigt för att resten av personalstyrkan ska få lite semester på jobbet.

Rätt svar: Vilket som beroende på var de jobbar. Det finns bara ett par kollektivavtal inom Unionen som ger rätt till längre semester än vad lagen skriver, flertalet har 25 dar. Någon Gubbvecka finns inte generellt, den finns däremot inom kommunen och staten.

Det blir också allt vanligare att anställda avtalar bort övertidsersättningen för extra semester, men det är i de allra flesta fall en dålig affär.

4. Hur har du koll på din semester?

A. Jag köper in semesterlagen och går en kurs i tillämpad matematik kompletterad med en grundutbildning i juridik för att kunna begripa den.
B. Vaddå? Arbetsgivaren har väl koll på hur mycket jag ska ha?
C. Jag kollar lönekuvertet extra under sommaren för att se om jag fått rätt semesterlön.

Rätt svar: Ja, du gör väl som du vill. Semesterlagen är svår att tolka och många arbetsgivare kan den inte, vilket facket kan ge otal exempel på. Därför finns det skäl att kolla lönekuvertet och räkna ut att du åtminstone har rätt semesterlön. Om det finns kollektivavtal på din arbetsplats kan du gå in på Unionens hemsida för hjälp att räkna ut antalet betalda semesterdagar och hur mycket du får i semesterlön.

5. Vad är semesterlön?

A. Några bärs och en pizza brukar vara betalningen när jag hjälper chefen i potatislandet under min semester.
B. Lönen under min semesterledighet. Alltså, vanlig lön+ semestertillägg på 0,8 procent. 
C. En löjlig liten struntsumma som är 12 procent av den semesterlönegrundande inkomsten.

Rätt svar: Om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen gäller B, annars C. Det kan tyckas som att 12 procent är mer än 0,8 men den som gått en kurs i avancerad matematik och kan semesterlagen vet att ersättningen är större per dag om det finns kollektivavtal.

Det här gäller alltså: Enligt semesterlagen har du rätt till 12 procent av all utbetald lön under intjänandeåret (men räkna inte in semesterlönen). Detta belopp ska täcka 25 semesterdagar, eller så många som är intjänade. Samtidigt som du får semesterlönen gör arbetsgivaren ett avdrag på den vanliga lönen motsvarande fem veckors lön.

Finns kollektivavtal får du din vanliga lön plus ett semestertillägg på 0,8 procent av din månadslön, för varje betald semesterdag.

6. Du är nyanställd på företaget och vill ha semester.

Vilket av följande påståenden kan arbetsgivaren komma undan med?

A. Eftersom det inte finns något att göra under sommarmånaderna, tvingas du ta semester utan lön.
B. Eftersom det inte finns något att göra får du komma hem till chefen och lägga om taket på hans garage.
C. Du får förskottssemester, under förutsättning att du skriver på kontrakt om att stanna på företaget i minst fem år.

Rätt svar: Inget. Grundregeln är att du aldrig kan bli tvingad att ta ut obetald semester. Arbetsgivaren måste sätta dig i arbete, men det ska vara inom arbetsplatsens verksamhet. I teorin kan du alltså bli satt på att lägga om taket på företagets garage, men inte chefens. Arbetsgivaren bestämmer om du ska få förskottssemester eller inte, får du det behöver du inte skriva på något kontrakt om att stanna. Semesterskulden avskrivs dock efter fem år från det att du började din anställning om det finns kollektivavtal. Om det inte finns avtal räknas tiden från den dag du tog ut semestern.

citat

7. Du har bokat en månadslång resa i november till Surinam...

...och chefen vägrar hårdnackat ge dig semester. Hur gör du?

A. Viftar hotfullt med semesterlagen och påpekar att du har rätt att få semester fyra veckor i följd.
B. Avbokar resan fastän du förlorar drygt 10 000 och hämnas oförrätten genom att lägga gamla tepåsar i kopieringsmaskinen.
C. Växlar in dina semesterdagar mot pengar och tar bondpermis i november.

Rätt svar: B (fast tepåsarna avråder vi från)Enligt semesterlagen har du rätt till fyra veckors semester i följd - under perioden juni - augusti. Chefen kan inte neka dig semester på grund av för mycket jobb under den semesterperioden, men kommer ni inte överens om när semestern ska tas ut, bestämmer arbetsgivaren.

Du har inte rätt kräva att byta intjänade semesterdagar mot pengar. Om du säger upp dig till november får du dock kontant ersättning och det är kanske lika så gott med en så ogin arbetsgivare. Tar du bondpermis så lär du ändå bli uppsagd.

8. Som tippat blir du uppsagd när du kommer hem från Surinam...

Men eftersom chefen är lite osäker på tingens ordning blir du uppsagd på grund av arbetsbrist och inte subordinationsbrott. Du får ut din innestående semesterersättning minus förskottssemestern du fick första året. Vad gör du?

A. Stämmer chefen på skadestånd eftersom du känner dig kränkt och åker tillbaka till Surinam där du förälskat dig i en fager surinames.
B. Hävdar att semesterskulden är avskriven eftersom du jobbat längre än i fem år.
C. Hävdar att skulden är avskriven eftersom du blivit uppsagd på grund av arbetsbrist.

Rätt svar: B och C. Hade du jobbat kortare tid än fem år och blivit uppsagd på grund av arbetsvägran i stället, skulle chefen ha kvittat skulden mot din lön, om det finns kollektivavtal. Finns inget kollektivavtal har chefen bara rätt att kvitta skulden mot eventuell semesterersättning.

9. Hur länge kan du spara semestern?

A. I all oändlighet - jag har en ny digitalkamera som jag använder flitigt varför jag kan dokumentera hela semestern och spara på en cd.
B. I fem år, sedan fryser den inne.
C. Egentligen kan jag inte kräva att få spara semester alls om jag inte säger till i förväg att jag vill spara den.

Rätt svar: C (och A om du inte har klåfingriga barn som repar sönder de löjligt bräckliga cd-skivorna) Om man inte säger till i förväg i början av året att man vill spara semesterdagar kan chefen faktiskt tvångsutlägga semester eller ge dig pengar istället. De flesta arbetsgivare är dock inte så småsinta, utan låter ej uttagen semester förvandlas till sparade dagar. Du har rätt att spara allt över 20 semesterdagar i fem år, sedan fryser själva ledigheten inne, semesterpengarna kan däremot inte försvinna.

10. Okej, men nu försvann de ju i alla fall.

Hur kommer det sig?

A. Som sagt var, arbetsgivaren kan inte alltid semesterlagen
B. Nissen på ekonomin som har samma efternamn som du råkade få dem i stället.
C. På  grund av en lömsk liten paragraf i semesterlagen som säger att en arbetstagare som vill fordra semesterlön, semesterersättning eller skadestånd ska väcka talan inom två år från utgången av det semesterår saken gäller.

Rätt svar: Antingen A eller C. (eller B om Nisse är av den försigkomna klåfingrade typen). Får du inte ut pengarna och väntar alltför länge med att kontakta facket om din uteblivna ersättning, så kan pengarna ryka.

För fler och mer utförliga svar - kontakta Unionen direkt,
0770-870 870 eller ring ditt regionkontor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Arbetstid

Kortade arbetstiden – ökade lönsamheten

Personalen på Evolve Redovisning införde fyradagarsvecka genom att arbeta smartare. Med fokustid och kortare möten fick de mer gjort på jobbet – och mer fritid.
David Österberg Publicerad 3 februari 2026, kl 11:15
Personalen på Evolve Redovisning
Paulin Ramberg Cau, Louise Henricsson och Erica Wärmé Ekblom jobbar bara 35 timmar i veckan - men får ändå mer gjort. Anders Warne

Allt började på en mässa i Kista. En av föreläsarna var Anna-Carin Alderin, representant för organisationen 4 Day Week Sverige, som skulle prata om kortare arbetstid.

– Vi gick på föreläsningen mest för att konstatera att kortare arbetstid inte var något för oss eftersom det är svårt i en bransch som bygger på timdebitering. Men efter föreläsningen gick vi därifrån med känslan att det skulle vara fullt genomförbart, säger Erica Wärmé Ekblom, grundare och chef på redovisningsbyrån Evolve Redovisning i Bålsta.

I samma veva letade 4 Day week Sverige efter företag till en forskningsstudie om effekterna av kortare arbetstid. Medarbetarna på de deltagande företagen skulle sänka sin arbetstid till 80 procent av ordinarie tid, men behålla 100 procent av lönen. Studien skulle bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkades av förändringen.

Evolve redovisning blev ett av de deltagande företagen efter att samtliga medarbetare gett sitt godkännande. 

– För min del kände jag en stor nyfikenhet inför projektet. Det var spännande att se om det är möjligt att arbeta mer effektivt och få lika mycket gjort på kortare tid, säger Paulin Ramberg Cau, redovisningskonsult.

Hittade smartare sätt att jobba på

De började med en workshop för att tillsammans göra en genomlysning av arbetsplatsen.

Erica Wärmé Ekblom
Erica Wärmé Ekblom

– Hur arbetar vi här? Hur gör vi saker? Vad kan vi förbättra? Vad vill våra kunder ha av oss? Hur kan vi göra arbetet mer enhetligt? Det viktiga är att analysera verksamheten, att upptäcka var man ödslar tid på arbete som inte ger värde. Man kan inte bara plocka bort en dag och hoppas på det bästa, säger Erica Wärmé Eklblom.

Tillsammans bestämde de sig för att införa fokustid under förmiddagarna. De åtta medarbetarna sitter i öppet landskap på två våningar och då är det lätt att störa med småprat eller med en jobbfråga. Under fokustiden gällde koncentrerat arbete under tystnad.

De kom också överens om att inte öppna mejlen direkt på morgonen.

– Gör man det hamnar man lätt i att mejlen styr ens arbetsdag, i stället för att fokusera på det som man hade planerat att göra, säger Erica Wärmé Ekblom.

Möten skulle hållas efter lunch och hållas så korta som möjligt. Alla möten skulle ha en tydlig agenda och bara de som verkligen behövde vara med på mötet skulle kallas. 

Fick mer gjort på kortare tid

Från den 1 januari förra året och sex månader framåt införde de fyradagarsvecka och jobbade måndag till torsdag. Efter ett par månader bemannade de kontoret med en medarbetare på fredagar, men gick till slut över till ett schema med rullande jour för fredagarna för att säkerställa att exempelvis brådskande mejl besvarades.

Vi kom överens om att inte öppna mejlen direkt på morgonen

   

Och resultatet? Över förväntan. De nya arbetssätten gjorde att de fick mer gjort på jobbet, trots att de arbetade färre timmar. Det innebar också mer tid till fritid och större chans till återhämtning.

– Jag har haft en tendens att krascha, att inte palla trycket på jobbet. Men 2025 är enda året som jag inte har gjort det. Jobbet har blivit lugnare och jag orkar mer på fritiden. Med det här sättet att arbeta blev arbetet väldigt planerat och strukturerat och man fick bra koll på vad man skulle göra under dagen, säger Louise Henricsson, redovisningskonsult.

Dessutom förbättrades företagets lönsamhet med åtta procent. Ökningen beror inte på företaget tog mer betalt utan på en minskning av den icke-debiterbara tiden.

”Hur många är produktiva på fredag klockan 17?”

Forskningsstudien är över sedan ett drygt halvår, men Evolve Redovisning fortsätter med kortare arbetstider - fast något längre än under försöket. Nu jobbar alla 35 timmar i veckan.

Tror ni att alla företag kan korta arbetstiden?

– Modellen med att hitta smartare arbetssätt passar alla företag, men det är kanske svårare att korta arbetstiden i vissa branscher. Men jag tror att man på många företag ändå inte orkar jobba effektivt i 40 timmar. Hur många är egentligen produktiva fram till klockan 17 en fredag? Säger Erica Wärmé Ekblom.

Arbetstid

Ny studie: Kortare arbetstid gör oss friskare

Att arbeta mindre – men bättre – kan göra oss mindre stressade och ge bättre hälsa. Det är slutsatsen i en studie som följt arbetsplatser som testat kortare arbetstid.
David Österberg Publicerad 3 februari 2026, kl 06:01
Pappershög på skrivbord och en klocka
Med effektivare arbetssätt kan vi få mer gjort på kortare tid. Kortare arbetstid gör att vi mår bättre och har lättare att behålla fokus på jobbet, enligt en ny studie. Colourbox

Under sex månader förra året testade medarbetare på elva arbetsplatser att korta arbetstiden till 80 procent av sin vanliga arbetstid. Under försöket följdes de av forskare från bland annat Karlstad universitet.

Den här veckan presenterades studien. Den visar att kortad arbetstid kan leda till bättre hälsa, arbetsförmåga och kreativitet hos medarbetarna. De blev också bättre på att fokusera på kärnuppgifter och ökade sitt engagemang på jobbet. Deras produktivitet var oförändrad eller högre, trots att de jobbade färre timmar.

Forskaren Lena Lid Falkman

– Det är lätt att förstå att man mår bättre när man jobbar mindre, men grejen är att man också jobbar bättre. Man har mer energi när man är på jobbet. Arbetstillfredsställelsen blir högre och arbetsförmågan blir bättre, säger Lena Lid Falkman, forskare i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet.

Kräver smartare arbetssätt

Resultaten av studien ska dock tolkas med viss försiktighet eftersom den saknar kontrollgrupp och förändringarna var relativt små.

– Det intressantaste med studien är att verksamheterna har lyckats ändra arbetssätt. Man kan förstås fråga sig varför de inte ändrar arbetssätt men behåller åtta timmars arbetsdag, för då skulle de ju få ännu mer gjort. Men det är kortare arbetstid som är moroten och motorn för att förändringarna ska bli av. Om man vet att man får ut något av att tillsammans med sina kollegor förbättra arbetssätt blir man intresserad av det, säger Lena Lid Falkman.

Innan försöket förberedda sig arbetsplatserna noga för att minska risken att kortare arbetstid ledde till minskad produktivitet. Det handlade bland annat om att se över vilka arbetsuppgifter som skapar värde, fundera över hur möten genomförs och om att bygga relationer på arbetsplatsen.

– Man ska göra förändringarna tillsammans och fråga sig vad företaget ska leverera i kärnverksamheten och hur man gör det på ett smartare sätt. Det går inte att lägga ansvaret på varje individ, säger Lena Lid Falkman.

Kan fungera på de flesta arbetsplatser

Alla arbetsplatser var positiva till att testa kortare arbetstid innan försöket. Några gjorde det för att försöka minska personalomsättningen, andra för att minska sjukfrånvaron eller underlätta rekryteringen av nya anställda.

Passar kortare arbetstid alla arbetsplatser?

– Det går inte att säga. I studien ingick verksamheter från privat, offentlig och ideell sektor. Jag tror att det fungerar i de flesta verksamheter, men lösningen är inte universell. En nyckel är att ta hjälp av medarbetarna. Hur gör vi smartare scheman? Hur kan vi frigöra tid och samtidigt få lika mycket gjort?

Arbetsgivarsidan är starkt kritisk till kortare arbetstid. Efter avtalsförhandlingarna mellan Unionen och arbetsgivarna förra året gick de till slut med på att sänka arbetstiden med en dag om året – mot att facket avstod en halv procent i löneökning. Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv hävdar dessutom att en lagstadgad sänkning av arbetstiden till 35 timmar i veckan skulle kosta samhället 500 miljarder kronor per år.

– Jag är inte nationalekonom och kan inte räkna på det där, men tror att man kommer fram till olika siffror beroende på vilken agenda man har. Jag konstaterar att relationen mellan arbetstid och arbetsresultat inte är linjär. Mer tid innebär inte automatiskt högre produktivitet. Lägger vi till kortare sjukfrånvaro, att fler vill jobba och får bättre hälsa blir kanske utfallet ett annat.

Går vi mot kortare arbetstid?

– Ja, men jag tror att det kommer att ta väldigt lång tid. Men jag tror att en del företag och verksamheter frivilligt kommer att korta arbetstiden för att ta hand om, attrahera och behålla personal.

Vill studera fler företag

Forskarna ska nu fortsätta att följa de arbetsplatser som ingick i försöket. Samtliga har fortsatt med kortare arbetstid i någon form. Dessutom letar forskarna efter fler verksamheter som vill korta arbetstiden.

Studien genomfördes i samarbete mellan forskare från Karlstads universitet och internationella universitet, organisationen 4 Day week global och företagen The Rework och Pacelab.