Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Tydligt ledarskap motverkar ofrivillig vobbning

Många vobbar trots att de inte vill. Lösningen är tydlighet från arbetsgivaren, tror Susanna Reppling, Sverigechef på telekomföretaget Interoute. "Om man inte kan jobba ska arbetsuppgifter plockas bort", säger hon.
David Österberg Publicerad
Gorm Kallestad / NTB Scanpix / TT
Många känner en press att vara tillgängliga för jobb trots att de egentligen vill ägna sig helt åt sitt sjuka barn. Gorm Kallestad / NTB Scanpix / TT

Tidigare i veckan presenterade Unionen sin årliga undersökning om vobbning. Enligt den jobbar sju av tio tjänstemän ibland hemifrån samtidigt som de vårdar sjukt barn. Majoriteten av dem uppskattar det flexibla arbetslivet, men fyra av tio svarar att de helst skulle slippa vobba. Att de ändå gör det beror bland annat på att de annars skulle ha svårt att hinna med sina arbetsuppgifter.

Telekomföretaget Interoute säljer tjänster och produkter som gör det möjligt att arbeta från andra platser än kontoret. Men att de tekniska lösningarna finns innebär inte att hemarbete ska ses som en självklarhet när en anställd vårdar sjukt barn, säger Susanna Reppling som är Sverigechef.

– Det är till stor del en ledarskapsfråga. Som arbetsgivare måste vi vara tydliga med vilka förväntningar vi har på medarbetarna. Annars finns risken att en anställd upplever att det finns ett krav på att ständigt vara tillgänglig, trots att det inte är så.

När en anställd arbetar hemifrån måste arbetsinsatsen mätas i resultat, inte fysisk närvaro på kontoret. Och då måste också arbetsuppgifter plockas bort när någon arbetar deltid, är sjukskriven eller vårdar sjukt barn, säger Susanna Reppling.

– Det handlar om kommunikation. Vad av det jag förväntades leverera den här veckan plockas bort när jag inte kan jobba? Det ska vara tydligt vem medarbetaren ska ha den diskussionen med. Syftet med tekniken är ju att de anställda ska ha större flexibilitet, inte känna sig stressade av den.

Unionen har en liknande lösning på det ofrivilliga vobbandet.

– I dagens slimmade organisationer finns sällan någon kollega att lämna över arbetsuppgifter till om man inte kan vara på jobbet. Då gäller det för chefer och ledare att hjälpa till med prioriteringen så att den som inte vill vobba inte behöver det. Det är också viktigt att man ibland kan välja att vobba och ibland inte. Det beror bland annat på hur ens arbetsuppgifter ser ut för tillfället och på hur det sjuka barnet mår, säger Marina Åman, andra vice ordförande i Unionen.

Vad kan facket göra?
– Det är viktigt att man har en dialog på arbetsplatsen kring de här frågorna. Där kan de lokala fackliga representanterna spela en viktig roll. Och om man upplever att arbetsgivaren har orealistiska förväntningar på en kan man alltid vända sig till Unionen för att få råd och stöd eller förhandlingshjälp.

Regeringen vill slopa vab-anmälan

Den som vabbar måste anmäla det till Försäkringskassan under barnets första sjukdag. Men den regeln vill regeringen slopa, enligt Ekot. I stället ska anmälan skickas in när barnet är friskt igen.

Regeringen väntas lägga fram sitt förslag till riksdagen under våren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Distansjobbare sover mer

Jobbar du hemifrån? Grattis! Då sover du 24 minuter mer per dygn än den som pendlar till jobbet. Det visar en ny undersökning av brittiska Office for National Statistics. Distansarbetare ägnar sig också mer åt motion.
Torbjörn Tenfält Publicerad 27 januari 2025, kl 06:01
En kvinna sträcker på sig efter en god natts sömn till vänster, till höger en kvinna i videomöte vid sitt köksbord.
Distansarbete ger bättre sömn: Forskning visar att hemmajobbare sover mer och mår bättre. Läs mer om hur distansarbete påverkar din hälsa. Foto: Colourbox.

Mer än en fjärdedel av de yrkesverksamma britterna arbetade en eller flera dagar på distans under hösten 2024. Tack vare hybridarbetet frigjorde de nästan en timme om dagen och knappt hälften av tiden tillbringade de i sängen.

Det framgår av svaren på de frågor som Office for National Statistics ­– Storbritanniens motsvarighet till svenska SCB ­– ställde i en "time use study" under oktober till drygt 3000 britter. Drygt 500 av svaren ligger till grund för slutsatserna.

Hemmajobbare tränar mer

Förutom i genomsnitt 24 minuter extra sömn varje natt får hemmajobbarna också tid att ägna en kvart mer åt träning och motion än de skulle hinna om de dagligen pendlade till arbetsplatsen.

Att enbart arbeta hemifrån har gradvis blivit mer ovanligt under åren efter pandemin. I oktober var det bara 13 procent av de yrkesverksamma britterna som fullt ut jobbade på distans.

Fler föräldrar jobbar hemifrån

Av de totalt 28 procent som nu har någon form av hybridlösning med arbete både hemifrån och på jobbet är andelen föräldrar högre (35 procent) än andelen personer utan barn (24 procent).

Siffrorna från Office for National Statistics (ONS) visar även att papporna distansarbetar i högre grad (41 procent) än mammorna (30 procent). Vad skillnaden beror på har ONS ingen förklaring till.

Chefer, högutbildade och personer över 30 jobbar också mer på distans än andra grupper.

Undersökningen omfattar personer som arbetar minst sju timmar per dag. Resultatet tyder på att de som jobbar hemifrån i genomsnitt ägnar tio minuter mindre åt arbeta än de som är på arbetsplatsen. Samtidigt framhåller ONS att de svarandes uppskattningar i det fallet inte var tillräckligt exakta för att det ska gå att dra några säkra slutsatser.