Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Tydligt ledarskap motverkar ofrivillig vobbning

Många vobbar trots att de inte vill. Lösningen är tydlighet från arbetsgivaren, tror Susanna Reppling, Sverigechef på telekomföretaget Interoute. "Om man inte kan jobba ska arbetsuppgifter plockas bort", säger hon.
David Österberg Publicerad
Gorm Kallestad / NTB Scanpix / TT
Många känner en press att vara tillgängliga för jobb trots att de egentligen vill ägna sig helt åt sitt sjuka barn. Gorm Kallestad / NTB Scanpix / TT

Tidigare i veckan presenterade Unionen sin årliga undersökning om vobbning. Enligt den jobbar sju av tio tjänstemän ibland hemifrån samtidigt som de vårdar sjukt barn. Majoriteten av dem uppskattar det flexibla arbetslivet, men fyra av tio svarar att de helst skulle slippa vobba. Att de ändå gör det beror bland annat på att de annars skulle ha svårt att hinna med sina arbetsuppgifter.

Telekomföretaget Interoute säljer tjänster och produkter som gör det möjligt att arbeta från andra platser än kontoret. Men att de tekniska lösningarna finns innebär inte att hemarbete ska ses som en självklarhet när en anställd vårdar sjukt barn, säger Susanna Reppling som är Sverigechef.

– Det är till stor del en ledarskapsfråga. Som arbetsgivare måste vi vara tydliga med vilka förväntningar vi har på medarbetarna. Annars finns risken att en anställd upplever att det finns ett krav på att ständigt vara tillgänglig, trots att det inte är så.

När en anställd arbetar hemifrån måste arbetsinsatsen mätas i resultat, inte fysisk närvaro på kontoret. Och då måste också arbetsuppgifter plockas bort när någon arbetar deltid, är sjukskriven eller vårdar sjukt barn, säger Susanna Reppling.

– Det handlar om kommunikation. Vad av det jag förväntades leverera den här veckan plockas bort när jag inte kan jobba? Det ska vara tydligt vem medarbetaren ska ha den diskussionen med. Syftet med tekniken är ju att de anställda ska ha större flexibilitet, inte känna sig stressade av den.

Unionen har en liknande lösning på det ofrivilliga vobbandet.

– I dagens slimmade organisationer finns sällan någon kollega att lämna över arbetsuppgifter till om man inte kan vara på jobbet. Då gäller det för chefer och ledare att hjälpa till med prioriteringen så att den som inte vill vobba inte behöver det. Det är också viktigt att man ibland kan välja att vobba och ibland inte. Det beror bland annat på hur ens arbetsuppgifter ser ut för tillfället och på hur det sjuka barnet mår, säger Marina Åman, andra vice ordförande i Unionen.

Vad kan facket göra?
– Det är viktigt att man har en dialog på arbetsplatsen kring de här frågorna. Där kan de lokala fackliga representanterna spela en viktig roll. Och om man upplever att arbetsgivaren har orealistiska förväntningar på en kan man alltid vända sig till Unionen för att få råd och stöd eller förhandlingshjälp.

Regeringen vill slopa vab-anmälan

Den som vabbar måste anmäla det till Försäkringskassan under barnets första sjukdag. Men den regeln vill regeringen slopa, enligt Ekot. I stället ska anmälan skickas in när barnet är friskt igen.

Regeringen väntas lägga fram sitt förslag till riksdagen under våren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Så funkar arbetstidsförkortning

Kortare arbetstid stod högt på Unionenmedlemmarnas önskelista inför årets avtalsrörelse. Hur arbetstiden krymps kan variera mellan företag och till och med inom samma företag. Kollega har kollat hur det funkar i praktiken.
Johanna Rovira Publicerad 4 april 2025, kl 06:01
Arbetstidsbank - så funkar det. En man vid ett skrivbord med en stor klocka framför ansiktet.
Arbetstidsbank - hur funkar det? På vissa företag kan anställda använda arbetstidsbanker för att gå tidigare från jobbet eller få extra semesterdagar Foto: Colourbox.

Parterna har kommit överens om arbetstidsförkortning på flera områden där det hitintills har saknats. Där det redan förekommer  plussas ytterligare ungefär en dag på den befintliga timbanken.  

På många företag fungerar förkortningen som en arbetstidsbank eller ett arbetstidskonto, där det sätts in x antal timmar som tjänstemännen sedan kan plocka ut,  till exempel för att gå tidigare från jobbet eller för extra semesterdagar. På vissa håll kan anställda välja fritt mellan tid, reda pengar och extra pensionsavsättningar. 

Kontot för arbetstidsförkortningen är separerad från andra konton som exempelvis flextid. 

Kollega har ringt runt olika klubbar på företag som har arbetstidsförkortning för att kolla hur det fungerar i praktiken. 

Gunnar Palmberg, Unionenordförande på Skanska Stockholmsklubben: 

Vi har 40 timmars arbetstidsförkortning om året. Timmarna tjänas först in under ett intjänandeår, därefter kan man plocka ut ledig tid i dialog med arbetsgivaren, precis som med all annan ledighet.  Har man timmar kvar vid semesterårets slut, vid månadskiftet mars-april,  får man i stället pengar.  De kvarvarande timmarna kan inte omvandlas till extra pension. 

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen Iggesund:

Hos oss på Iggesund har vi 63 timmars arbetstidsförkortning om året och  tillämpar ett lokalt avtal som vi kallar ATK treval.  Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig.  Man kan också välja att splittra potten och ta exempelvis en tredjedel i tid, en tredjedel i pengar och en tredjedel i pension, eller hur man nu vill dela upp det.  

Ann-Christin Andersson, avgående sammankallande för Unionenklubben på Samhall:

På Samhall har vi 58 timmar och 20 minuters arbetstidsförkortning per år på en heltidstjänst. Vi har först ett intjänandeår då vi tjänar in tiden och den går varken att växla mot pengar eller extra pension. Först när man slutar  får man ut eventuell resterande tid i pengar. 

Jag tar ofta ut enstaka timmar, men det går också att ta ledigt hela dagar. Säger man till i förväg brukar det aldrig vara något problem att få ledigt, men många hos oss har mycket att göra och har svårt att plocka ut tid så kontona bara växer och växer. 

Christer Persson, klubbordförande på Akzo Nobel, Malmö:

Vi har 84 timmar per år i arbetstidsförkortning, och får ta ut timmarna när vi vill om möjlighet finns, till exempel för att gå hem tidigare från jobbet. Är det några timmar kvar på kontot vid årets slut så får man ut ett engångsbelopp, kontot nollställs varje nytt år. 

Roger Jansson, klubbordförande Sandvik Coromant, Gimo: 

Vi har för närvarande 32 timmar om året som vi tjänar in i förväg – det blir en dag per jobbat kvartal. Vi kan välja mellan att ta ut timmarna i ledig tid, pengar eller som extra pensionsavsättning. Själv har jag valt tid och jag har aldrig några timmar  kvar när kontot nollställs. Men skulle det bli timmar över får man ut det i pengar. 

Simon Salomonsson, ordförande i Vattenfall sektion12, försäljning och service, Umeå. 

– Lejonparten av oss anställda på Vattenfall har 63 timmar arbetstidsförkortning, men det finns lokala avvikelser. Du får timmar så fort du börjar, men om du till exempel anställs ett halvår in på året så får du bara halva antalet timmar och så vidare. 

–  Timmarna kan inte växlas mot pengar eller pension, men använder man inte upp dem, omvandlas de automatiskt till pension vid årets slut. Är du över 65 år eller under 25 år så får du i stället ut resterande timmar i lön. 

 

 

 

Övriga avtal som har kortare arbetstid: 

Gröna arbetsgivare

I avtalet för virkesmätning finns arbetstidsförkortning på drygt 65,2 timmar per år.

Sveriges Textil- och modeföretag samt Teknikarbetsgivarna.

Varje vecka avsätts 82 minuter till en tidbank. Den som jobbar tvåskift får 202 minuter per vecka.

Industriarbetsgivarna:  I avtalen för gruvor, svetsmekanisk industri, stål, metall och byggnadsämne finns arbetstidsförkortning på fyra dagar per år.