Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Allt började på en mässa i Kista. En av föreläsarna var Anna-Carin Alderin, representant för organisationen 4 Day Week Sverige, som skulle prata om kortare arbetstid.

– Vi gick på föreläsningen mest för att konstatera att kortare arbetstid inte var något för oss eftersom det är svårt i en bransch som bygger på timdebitering. Men efter föreläsningen gick vi därifrån med känslan att det skulle vara fullt genomförbart, säger Erica Wärmé Ekblom, grundare och chef på redovisningsbyrån Evolve Redovisning i Bålsta.

I samma veva letade 4 Day week Sverige efter företag till en forskningsstudie om effekterna av kortare arbetstid. Medarbetarna på de deltagande företagen skulle sänka sin arbetstid till 80 procent av ordinarie tid, men behålla 100 procent av lönen. Studien skulle bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkades av förändringen.

Evolve redovisning blev ett av de deltagande företagen efter att samtliga medarbetare gett sitt godkännande. 

– För min del kände jag en stor nyfikenhet inför projektet. Det var spännande att se om det är möjligt att arbeta mer effektivt och få lika mycket gjort på kortare tid, säger Paulin Ramberg Cau, redovisningskonsult.

Hittade smartare sätt att jobba på

De började med en workshop för att tillsammans göra en genomlysning av arbetsplatsen.

– Hur arbetar vi här? Hur gör vi saker? Vad kan vi förbättra? Vad vill våra kunder ha av oss? Hur kan vi göra arbetet mer enhetligt? Det viktiga är att analysera verksamheten, att upptäcka var man ödslar tid på arbete som inte ger värde. Man kan inte bara plocka bort en dag och hoppas på det bästa, säger Erica Wärmé Eklblom.

Tillsammans bestämde de sig för att införa fokustid under förmiddagarna. De åtta medarbetarna sitter i öppet landskap på två våningar och då är det lätt att störa med småprat eller med en jobbfråga. Under fokustiden gällde koncentrerat arbete under tystnad.

De kom också överens om att inte öppna mejlen direkt på morgonen.

– Gör man det hamnar man lätt i att mejlen styr ens arbetsdag, i stället för att fokusera på det som man hade planerat att göra, säger Erica Wärmé Ekblom.

Möten skulle hållas efter lunch och hållas så korta som möjligt. Alla möten skulle ha en tydlig agenda och bara de som verkligen behövde vara med på mötet skulle kallas. 

Fick mer gjort på kortare tid

Från den 1 januari förra året och sex månader framåt införde de fyradagarsvecka och jobbade måndag till torsdag. Efter ett par månader bemannade de kontoret med en medarbetare på fredagar, men gick till slut över till ett schema med rullande jour för fredagarna för att säkerställa att exempelvis brådskande mejl besvarades.

Och resultatet? Över förväntan. De nya arbetssätten gjorde att de fick mer gjort på jobbet, trots att de arbetade färre timmar. Det innebar också mer tid till fritid och större chans till återhämtning.

– Jag har haft en tendens att krascha, att inte palla trycket på jobbet. Men 2025 är enda året som jag inte har gjort det. Jobbet har blivit lugnare och jag orkar mer på fritiden. Med det här sättet att arbeta blev arbetet väldigt planerat och strukturerat och man fick bra koll på vad man skulle göra under dagen, säger Louise Henricsson, redovisningskonsult.

Dessutom förbättrades företagets lönsamhet med åtta procent. Ökningen beror inte på företaget tog mer betalt utan på en minskning av den icke-debiterbara tiden.

”Hur många är produktiva på fredag klockan 17?”

Forskningsstudien är över sedan ett drygt halvår, men Evolve Redovisning fortsätter med kortare arbetstider - fast något längre än under försöket. Nu jobbar alla 35 timmar i veckan.

Tror ni att alla företag kan korta arbetstiden?

– Modellen med att hitta smartare arbetssätt passar alla företag, men det är kanske svårare att korta arbetstiden i vissa branscher. Men jag tror att man på många företag ändå inte orkar jobba effektivt i 40 timmar. Hur många är egentligen produktiva fram till klockan 17 en fredag? Säger Erica Wärmé Ekblom.

Under sex månader förra året testade medarbetare på elva arbetsplatser att korta arbetstiden till 80 procent av sin vanliga arbetstid. Under försöket följdes de av forskare från bland annat Karlstad universitet.

Den här veckan presenterades studien. Den visar att kortad arbetstid kan leda till bättre hälsa, arbetsförmåga och kreativitet hos medarbetarna. De blev också bättre på att fokusera på kärnuppgifter och ökade sitt engagemang på jobbet. Deras produktivitet var oförändrad eller högre, trots att de jobbade färre timmar.

– Det är lätt att förstå att man mår bättre när man jobbar mindre, men grejen är att man också jobbar bättre. Man har mer energi när man är på jobbet. Arbetstillfredsställelsen blir högre och arbetsförmågan blir bättre, säger Lena Lid Falkman, forskare i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet.

Kräver smartare arbetssätt

Resultaten av studien ska dock tolkas med viss försiktighet eftersom den saknar kontrollgrupp och förändringarna var relativt små.

– Det intressantaste med studien är att verksamheterna har lyckats ändra arbetssätt. Man kan förstås fråga sig varför de inte ändrar arbetssätt men behåller åtta timmars arbetsdag, för då skulle de ju få ännu mer gjort. Men det är kortare arbetstid som är moroten och motorn för att förändringarna ska bli av. Om man vet att man får ut något av att tillsammans med sina kollegor förbättra arbetssätt blir man intresserad av det, säger Lena Lid Falkman.

Innan försöket förberedda sig arbetsplatserna noga för att minska risken att kortare arbetstid ledde till minskad produktivitet. Det handlade bland annat om att se över vilka arbetsuppgifter som skapar värde, fundera över hur möten genomförs och om att bygga relationer på arbetsplatsen.

– Man ska göra förändringarna tillsammans och fråga sig vad företaget ska leverera i kärnverksamheten och hur man gör det på ett smartare sätt. Det går inte att lägga ansvaret på varje individ, säger Lena Lid Falkman.

Kan fungera på de flesta arbetsplatser

Alla arbetsplatser var positiva till att testa kortare arbetstid innan försöket. Några gjorde det för att försöka minska personalomsättningen, andra för att minska sjukfrånvaron eller underlätta rekryteringen av nya anställda.

Passar kortare arbetstid alla arbetsplatser?

– Det går inte att säga. I studien ingick verksamheter från privat, offentlig och ideell sektor. Jag tror att det fungerar i de flesta verksamheter, men lösningen är inte universell. En nyckel är att ta hjälp av medarbetarna. Hur gör vi smartare scheman? Hur kan vi frigöra tid och samtidigt få lika mycket gjort?

Arbetsgivarsidan är starkt kritisk till kortare arbetstid. Efter avtalsförhandlingarna mellan Unionen och arbetsgivarna förra året gick de till slut med på att sänka arbetstiden med en dag om året – mot att facket avstod en halv procent i löneökning. Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv hävdar dessutom att en lagstadgad sänkning av arbetstiden till 35 timmar i veckan skulle kosta samhället 500 miljarder kronor per år.

– Jag är inte nationalekonom och kan inte räkna på det där, men tror att man kommer fram till olika siffror beroende på vilken agenda man har. Jag konstaterar att relationen mellan arbetstid och arbetsresultat inte är linjär. Mer tid innebär inte automatiskt högre produktivitet. Lägger vi till kortare sjukfrånvaro, att fler vill jobba och får bättre hälsa blir kanske utfallet ett annat.

Går vi mot kortare arbetstid?

– Ja, men jag tror att det kommer att ta väldigt lång tid. Men jag tror att en del företag och verksamheter frivilligt kommer att korta arbetstiden för att ta hand om, attrahera och behålla personal.

Vill studera fler företag

Forskarna ska nu fortsätta att följa de arbetsplatser som ingick i försöket. Samtliga har fortsatt med kortare arbetstid i någon form. Dessutom letar forskarna efter fler verksamheter som vill korta arbetstiden.

Studien genomfördes i samarbete mellan forskare från Karlstads universitet och internationella universitet, organisationen 4 Day week global och företagen The Rework och Pacelab.