Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så får du pendla på arbetstid

Många utför kontorssysslor på bussen eller tåget till och från arbetet. Det kan innebära obetalt arbete. Men det går att förhandla sig till betald restid.
David Österberg Publicerad
Johnér
Johnér

Den som pendlar till jobbet får ofta långa dagar. På tåget eller bussen är det enkelt att svara på mejl, fila på rapporter och ringa jobbsamtal. Väl framme börjar den riktiga arbetsdagen innan det så småningom är dags att resa hemåt – då ytterligare uppgifter kan klaras av.

Läs mer: 7 saker som alla pendlare känner igen sig i

Men det finns arbetsplatser där pendlare får räkna restiden som arbetstid. Jan Sandred är Program Manager på innovationsmyndigheten Vinnova. Han bor i Uppsala men har pendlat till Stockholm under hela sitt yrkesliv på olika jobb – och alltid sett det som en självklarhet att räkna restiden som arbetstid.

Det finns chefer som tror att medarbetarna inte jobbar om de inte ser dem

– Till en början hade jag det inskrivet i kontraktet, men på min nuvarande arbetsplats får vi jobba varifrån vi vill. Formellt sett är våra arbetstider 9–17, men i praktiken kan vi jobba när det passar oss. Och det är ingen skillnad mellan att sitta på kontoret och att sitta på tåget och jobba. Bortsett från att ha möten kan jag göra allt på tåget, säger han.

Jan Sandreds råd till den som vill pendla på arbetstid är att be chefen motivera varför det inte skulle vara möjligt. Själv har han svårt att se några problem med det.

– Varför måste man sitta på kontoret mellan vissa klockslag? Det finns chefer som tror att medarbetarna inte jobbar om de inte ser dem. Men på min arbetsplats har vi inga fasta arbetsplatser. Det utmanar ledarskapet. Och plötsligt blir arbetsinsatsen en fråga om ansvar för både chefer och medarbetare.

– En chefsposition tilldelas man. Ett ledarskap kan man bara förtjäna, genom att visa att man har förtroende för att medarbetarna faktiskt gör sitt jobb.

Det är skillnad, menar han, på att vilja ha kontroll och att ha koll.

– En god ledare har koll på läget, men den som behöver kontrollera sina medarbetare kommer att få det svårt.

Gunilla Krieg är central ombudsman på Unionen. Även hon tycker att det borde finnas goda möjligheter att få räkna pendlingstid som arbetstid. Förutsättningen är att cheferna ser till resultat i stället för att räkna timmarna som man befinner sig på arbetsplatsen.

– Chefer, kunder och kollegor får svar på sina frågor från pendlaren på tåget lika snabbt som från den som sitter vid skrivbordet. Många av dessa pendlare har en frihet i arbetstidens förläggning och kan själva välja var och när de arbetar. Deras chefer ser till resultat, i stället för att kontrollera hur många timmar pendlaren är på arbetsplatsen, säger hon.

Före digitaliseringens intåg var det svårare att arbeta på resor. Men det har förekommit att pendlingstid ändå räknats som arbetstid, exempelvis när företag har flyttat till annan ort.

– Under ganska många år har Unionen i förhandlingar krävt att medlemmar som blir erbjudna jobb på annan ort får pendla på arbetstid. Det har många företag gått med på. Ofta är det en övergångsperiod på några år som gäller, säger hon.

7 gyllene förhandlingslägen

  1. Passa på vid verksamhetsövergång, som när två företag går ihop och du erbjuds arbete på annan ort.
  2. Ett annat bra tillfälle är vid en omorganisation som gör att du reser direkt från bostaden till kunder, utan att åka via arbetsplatsen.
  3. Be om det redan på anställningsintervjun, om du får långt till arbetsplatsen.
  4. Om det vid anställningsintervjun föreslås att övertidsersättningen ska ingå i månadslönen kan du begära att få pendla på arbetstid samt få en extra semestervecka och högre lön.
  5. Ta upp saken vid det årliga lönesamtalet.
  6. När du får en ny chef som har ett modernare sätt att leda än att kräva att alla medarbetare alltid ska vara på kontoret.
  7. Lever chefen i stämpelklockans tid? Visa hur många sätt det numera finns att kontrollera hur mycket du arbetar. Möjligheterna att ha råkoll är större än någonsin tidigare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.