Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så får du pendla på arbetstid

Många utför kontorssysslor på bussen eller tåget till och från arbetet. Det kan innebära obetalt arbete. Men det går att förhandla sig till betald restid.
David Österberg Publicerad
Johnér
Johnér

Den som pendlar till jobbet får ofta långa dagar. På tåget eller bussen är det enkelt att svara på mejl, fila på rapporter och ringa jobbsamtal. Väl framme börjar den riktiga arbetsdagen innan det så småningom är dags att resa hemåt – då ytterligare uppgifter kan klaras av.

Läs mer: 7 saker som alla pendlare känner igen sig i

Men det finns arbetsplatser där pendlare får räkna restiden som arbetstid. Jan Sandred är Program Manager på innovationsmyndigheten Vinnova. Han bor i Uppsala men har pendlat till Stockholm under hela sitt yrkesliv på olika jobb – och alltid sett det som en självklarhet att räkna restiden som arbetstid.

Det finns chefer som tror att medarbetarna inte jobbar om de inte ser dem

– Till en början hade jag det inskrivet i kontraktet, men på min nuvarande arbetsplats får vi jobba varifrån vi vill. Formellt sett är våra arbetstider 9–17, men i praktiken kan vi jobba när det passar oss. Och det är ingen skillnad mellan att sitta på kontoret och att sitta på tåget och jobba. Bortsett från att ha möten kan jag göra allt på tåget, säger han.

Jan Sandreds råd till den som vill pendla på arbetstid är att be chefen motivera varför det inte skulle vara möjligt. Själv har han svårt att se några problem med det.

– Varför måste man sitta på kontoret mellan vissa klockslag? Det finns chefer som tror att medarbetarna inte jobbar om de inte ser dem. Men på min arbetsplats har vi inga fasta arbetsplatser. Det utmanar ledarskapet. Och plötsligt blir arbetsinsatsen en fråga om ansvar för både chefer och medarbetare.

– En chefsposition tilldelas man. Ett ledarskap kan man bara förtjäna, genom att visa att man har förtroende för att medarbetarna faktiskt gör sitt jobb.

Det är skillnad, menar han, på att vilja ha kontroll och att ha koll.

– En god ledare har koll på läget, men den som behöver kontrollera sina medarbetare kommer att få det svårt.

Gunilla Krieg är central ombudsman på Unionen. Även hon tycker att det borde finnas goda möjligheter att få räkna pendlingstid som arbetstid. Förutsättningen är att cheferna ser till resultat i stället för att räkna timmarna som man befinner sig på arbetsplatsen.

– Chefer, kunder och kollegor får svar på sina frågor från pendlaren på tåget lika snabbt som från den som sitter vid skrivbordet. Många av dessa pendlare har en frihet i arbetstidens förläggning och kan själva välja var och när de arbetar. Deras chefer ser till resultat, i stället för att kontrollera hur många timmar pendlaren är på arbetsplatsen, säger hon.

Före digitaliseringens intåg var det svårare att arbeta på resor. Men det har förekommit att pendlingstid ändå räknats som arbetstid, exempelvis när företag har flyttat till annan ort.

– Under ganska många år har Unionen i förhandlingar krävt att medlemmar som blir erbjudna jobb på annan ort får pendla på arbetstid. Det har många företag gått med på. Ofta är det en övergångsperiod på några år som gäller, säger hon.

7 gyllene förhandlingslägen

  1. Passa på vid verksamhetsövergång, som när två företag går ihop och du erbjuds arbete på annan ort.
  2. Ett annat bra tillfälle är vid en omorganisation som gör att du reser direkt från bostaden till kunder, utan att åka via arbetsplatsen.
  3. Be om det redan på anställningsintervjun, om du får långt till arbetsplatsen.
  4. Om det vid anställningsintervjun föreslås att övertidsersättningen ska ingå i månadslönen kan du begära att få pendla på arbetstid samt få en extra semestervecka och högre lön.
  5. Ta upp saken vid det årliga lönesamtalet.
  6. När du får en ny chef som har ett modernare sätt att leda än att kräva att alla medarbetare alltid ska vara på kontoret.
  7. Lever chefen i stämpelklockans tid? Visa hur många sätt det numera finns att kontrollera hur mycket du arbetar. Möjligheterna att ha råkoll är större än någonsin tidigare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland