Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så får du pendla på arbetstid

Många utför kontorssysslor på bussen eller tåget till och från arbetet. Det kan innebära obetalt arbete. Men det går att förhandla sig till betald restid.
David Österberg Publicerad
Johnér
Johnér

Den som pendlar till jobbet får ofta långa dagar. På tåget eller bussen är det enkelt att svara på mejl, fila på rapporter och ringa jobbsamtal. Väl framme börjar den riktiga arbetsdagen innan det så småningom är dags att resa hemåt – då ytterligare uppgifter kan klaras av.

Läs mer: 7 saker som alla pendlare känner igen sig i

Men det finns arbetsplatser där pendlare får räkna restiden som arbetstid. Jan Sandred är Program Manager på innovationsmyndigheten Vinnova. Han bor i Uppsala men har pendlat till Stockholm under hela sitt yrkesliv på olika jobb – och alltid sett det som en självklarhet att räkna restiden som arbetstid.

Det finns chefer som tror att medarbetarna inte jobbar om de inte ser dem

– Till en början hade jag det inskrivet i kontraktet, men på min nuvarande arbetsplats får vi jobba varifrån vi vill. Formellt sett är våra arbetstider 9–17, men i praktiken kan vi jobba när det passar oss. Och det är ingen skillnad mellan att sitta på kontoret och att sitta på tåget och jobba. Bortsett från att ha möten kan jag göra allt på tåget, säger han.

Jan Sandreds råd till den som vill pendla på arbetstid är att be chefen motivera varför det inte skulle vara möjligt. Själv har han svårt att se några problem med det.

– Varför måste man sitta på kontoret mellan vissa klockslag? Det finns chefer som tror att medarbetarna inte jobbar om de inte ser dem. Men på min arbetsplats har vi inga fasta arbetsplatser. Det utmanar ledarskapet. Och plötsligt blir arbetsinsatsen en fråga om ansvar för både chefer och medarbetare.

– En chefsposition tilldelas man. Ett ledarskap kan man bara förtjäna, genom att visa att man har förtroende för att medarbetarna faktiskt gör sitt jobb.

Det är skillnad, menar han, på att vilja ha kontroll och att ha koll.

– En god ledare har koll på läget, men den som behöver kontrollera sina medarbetare kommer att få det svårt.

Gunilla Krieg är central ombudsman på Unionen. Även hon tycker att det borde finnas goda möjligheter att få räkna pendlingstid som arbetstid. Förutsättningen är att cheferna ser till resultat i stället för att räkna timmarna som man befinner sig på arbetsplatsen.

– Chefer, kunder och kollegor får svar på sina frågor från pendlaren på tåget lika snabbt som från den som sitter vid skrivbordet. Många av dessa pendlare har en frihet i arbetstidens förläggning och kan själva välja var och när de arbetar. Deras chefer ser till resultat, i stället för att kontrollera hur många timmar pendlaren är på arbetsplatsen, säger hon.

Före digitaliseringens intåg var det svårare att arbeta på resor. Men det har förekommit att pendlingstid ändå räknats som arbetstid, exempelvis när företag har flyttat till annan ort.

– Under ganska många år har Unionen i förhandlingar krävt att medlemmar som blir erbjudna jobb på annan ort får pendla på arbetstid. Det har många företag gått med på. Ofta är det en övergångsperiod på några år som gäller, säger hon.

7 gyllene förhandlingslägen

  1. Passa på vid verksamhetsövergång, som när två företag går ihop och du erbjuds arbete på annan ort.
  2. Ett annat bra tillfälle är vid en omorganisation som gör att du reser direkt från bostaden till kunder, utan att åka via arbetsplatsen.
  3. Be om det redan på anställningsintervjun, om du får långt till arbetsplatsen.
  4. Om det vid anställningsintervjun föreslås att övertidsersättningen ska ingå i månadslönen kan du begära att få pendla på arbetstid samt få en extra semestervecka och högre lön.
  5. Ta upp saken vid det årliga lönesamtalet.
  6. När du får en ny chef som har ett modernare sätt att leda än att kräva att alla medarbetare alltid ska vara på kontoret.
  7. Lever chefen i stämpelklockans tid? Visa hur många sätt det numera finns att kontrollera hur mycket du arbetar. Möjligheterna att ha råkoll är större än någonsin tidigare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

Nu börjar avtalsrörelsen för Unionen. Nästa år ska de flesta av förbundets omkring 100 kollektivavtal förhandlas om – och frågan om hur mycket vi ska jobba blir en het fråga. 

Den här veckan fattade Unionens förbundsråd beslut om vilka frågor som ska prioriteras i avtalsrörelsen. Överst står högre lön, tätt följt av kortare arbetstid. Förbundet ska fortsätta driva på för att alla tjänstemän får minst 100 timmars arbetstidsförkortning per år.

Att frågan är högaktuell märktes inte minst på antalet motioner som kommit till förbundsrådet från förtroendevalda. Hela 23 stycken föreslog en inriktning mot kortare arbetstid.

Enligt en Novusundersökning som Kollega har låtit göra anser 63 procent av medlemmarna att Unionen borde arbeta hårdare för sänkt arbetstid i förhandlingarna med arbetsgivarna.

Martin Wästfelt, Unionen.
Martin Wästfelt.

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är medveten om att kortare arbetstid är en viktig fråga för medlemmarna.

– Att få höjd lön är det de flesta medlemmarna prioriterar högst, och på andraplats kommer kortare arbetstid, säger han.

– Under de år jag har jobbat har arbetstid alltid varit en stor fråga, även om det kanske inte uppmärksammats i medierna lika mycket som nu. Sedan 1998 har vi har haft som långsiktigt mål att sänka arbetstiden med 100 timmar om året.

Kravet har dock pausats under de senaste avtalsrörelserna, då förbundet i stället har drivit igenom flexpension för sina medlemmar. I år har det gått 26 år sedan det målet sattes upp – och Unionen är fortfarande inte i hamn.

– Med den här typen av mål tar det tid. På flera områden har vi kommit en bra bit på vägen. I Teknikavtalet har vi kortat arbetstiden med ungefär 60 timmar per år. En del tycker att det är för långsamt, andra tycker att det är en rimlig takt. Men det är viktigt att framhålla att frågan om kortare arbetstid är viktig för oss och för övriga förbund inom Facken inom industrin.

Varför ska vi ha kortare arbetstid?

– När produktiviteten ökar, när vi jobbar snabbare och effektivare med hjälp av tekniska hjälpmedel och ökad kompetens, vill vi och våra medlemmar ta ut en del av det värde som genereras i kortare arbetstid. Vi avstår en del av löneökningen till förmån för kortare arbetstid.

Kortare arbetstid mot lägre löneökning 

I Kollegas undersökning svarar 74 procent att de skulle vilja arbeta kortare veckor. Och de önskar sig en rejäl sänkning: 65 procent svarar att de vill arbeta 35 timmar eller mindre. Bara 22 procent skulle nöja sig med att jobba mellan 36 och 39 timmar i veckan.

Ungefär hälften kan tänka sig att utföra samma mängd arbete som i dag om deras arbetstid sänks. Hälften vill ha mindre att göra. Att sänka lönen i utbyte mot kortare veckor är däremot inte populärt – bara två av tio kan tänka sig det. Och det är heller inte aktuellt, enligt Martin Wästfelt.

– Det skulle ju innebära att vi hyvlar arbetstiden via kollektivavtal. Utgångspunkten är en lägre löneökning i utbyte mot en arbetstidsförkortning. Men man ska komma ihåg att arbetsgivarna inte tycker om det. Arbetsgivarna tjänar pengar när vi jobbar och därför ser de ogärna att vi jobbar mindre.

Enligt Kollegas undersökning är fortfarande 40 timmar i veckan det normala för de flesta. 75 procent svarar att de jobbar så. Av dem som har kortare arbetsvecka är det bara ett par procent som arbetar mindre än 36 timmar i veckan.

Vill inte sänka arbetstiden med lagstiftning

I den här avtalsrörelsen blir frågan om arbetstiden het, enligt Martin Wästfelt. Men Unionen är, till skillnad mot en del andra fackförbund, fortsatt mycket kritiskt mot att sänka arbetstiden via lagstiftning.

– Man mäter ju hela tiden kostnaden per arbetad timme och därför är arbetstiden en självklar del av löne- och avtalsrörelsen, säger han.

Martin Wästfelt tycker också att det är förvånande att de fackförbund som i vanliga fall förespråkar den svenska modellen nu vill lösa frågan med lagstiftning.

– Under 90-talet kämpade vi med näbbar och klor för att staten inte skulle ta makten över lönebildningen. De senaste åren har vi kämpat för att EU inte ska göra det med minimilönedirektivet. Om man löser den här frågan med lagstiftning lägger man ju frågan i politikernas knä. Det kan vara lockande om man tror att politikerna alltid vill sänka arbetstiden – men vi kan ju lika gärna få en majoritet som vill höja arbetstiden.

Ett exempel på det sistnämnda är Grekland, där regeringen i somras stiftade en lag som gör det möjligt för vissa företag att förlänga arbetsveckan till 48 timmar. 

Så tycker medlemmarna om sänkt arbetstid

Vill du ha kortare veckoarbetstid?

Ja –74 % (kvinnor 82 %, män 69 %)

Nej – 15 %

Vet ej – 10 %

Borde Unionen arbeta hårdare för sänkt arbetstid i kollektivavtalen?

Ja –     63 %

Nej – 15 %

Vet ej – 22 %

På vilket sätt tycker du arbetstiden ska kortas?

Fyradagarsvecka – 54 %

Färre timmar per dag – 22 %

Spelar ingen roll, bara den blir kortare – 24 %

Vet ej – 1 %

(Frågan ställdes till de som vill ha minskad arbetstid)

Hur ser din veckoarbetstid ut i dag?

40 timmar/vecka –75 %

36-39 timmar – 21 %

32-35 timmar –    2 %

Kortare än 32 tim/vecka    – 1 %

Vet ej – 1 %

 

Om undersökningen: 745 medlemmar besvarade enkäten, som utfördes av opinionsinstitutet Novus. Enkäten utfördes i maj 2024.