Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så får du pendla på arbetstid

Många utför kontorssysslor på bussen eller tåget till och från arbetet. Det kan innebära obetalt arbete. Men det går att förhandla sig till betald restid.
David Österberg Publicerad
Johnér
Johnér

Den som pendlar till jobbet får ofta långa dagar. På tåget eller bussen är det enkelt att svara på mejl, fila på rapporter och ringa jobbsamtal. Väl framme börjar den riktiga arbetsdagen innan det så småningom är dags att resa hemåt – då ytterligare uppgifter kan klaras av.

Läs mer: 7 saker som alla pendlare känner igen sig i

Men det finns arbetsplatser där pendlare får räkna restiden som arbetstid. Jan Sandred är Program Manager på innovationsmyndigheten Vinnova. Han bor i Uppsala men har pendlat till Stockholm under hela sitt yrkesliv på olika jobb – och alltid sett det som en självklarhet att räkna restiden som arbetstid.

Det finns chefer som tror att medarbetarna inte jobbar om de inte ser dem

– Till en början hade jag det inskrivet i kontraktet, men på min nuvarande arbetsplats får vi jobba varifrån vi vill. Formellt sett är våra arbetstider 9–17, men i praktiken kan vi jobba när det passar oss. Och det är ingen skillnad mellan att sitta på kontoret och att sitta på tåget och jobba. Bortsett från att ha möten kan jag göra allt på tåget, säger han.

Jan Sandreds råd till den som vill pendla på arbetstid är att be chefen motivera varför det inte skulle vara möjligt. Själv har han svårt att se några problem med det.

– Varför måste man sitta på kontoret mellan vissa klockslag? Det finns chefer som tror att medarbetarna inte jobbar om de inte ser dem. Men på min arbetsplats har vi inga fasta arbetsplatser. Det utmanar ledarskapet. Och plötsligt blir arbetsinsatsen en fråga om ansvar för både chefer och medarbetare.

– En chefsposition tilldelas man. Ett ledarskap kan man bara förtjäna, genom att visa att man har förtroende för att medarbetarna faktiskt gör sitt jobb.

Det är skillnad, menar han, på att vilja ha kontroll och att ha koll.

– En god ledare har koll på läget, men den som behöver kontrollera sina medarbetare kommer att få det svårt.

Gunilla Krieg är central ombudsman på Unionen. Även hon tycker att det borde finnas goda möjligheter att få räkna pendlingstid som arbetstid. Förutsättningen är att cheferna ser till resultat i stället för att räkna timmarna som man befinner sig på arbetsplatsen.

– Chefer, kunder och kollegor får svar på sina frågor från pendlaren på tåget lika snabbt som från den som sitter vid skrivbordet. Många av dessa pendlare har en frihet i arbetstidens förläggning och kan själva välja var och när de arbetar. Deras chefer ser till resultat, i stället för att kontrollera hur många timmar pendlaren är på arbetsplatsen, säger hon.

Före digitaliseringens intåg var det svårare att arbeta på resor. Men det har förekommit att pendlingstid ändå räknats som arbetstid, exempelvis när företag har flyttat till annan ort.

– Under ganska många år har Unionen i förhandlingar krävt att medlemmar som blir erbjudna jobb på annan ort får pendla på arbetstid. Det har många företag gått med på. Ofta är det en övergångsperiod på några år som gäller, säger hon.

7 gyllene förhandlingslägen

  1. Passa på vid verksamhetsövergång, som när två företag går ihop och du erbjuds arbete på annan ort.
  2. Ett annat bra tillfälle är vid en omorganisation som gör att du reser direkt från bostaden till kunder, utan att åka via arbetsplatsen.
  3. Be om det redan på anställningsintervjun, om du får långt till arbetsplatsen.
  4. Om det vid anställningsintervjun föreslås att övertidsersättningen ska ingå i månadslönen kan du begära att få pendla på arbetstid samt få en extra semestervecka och högre lön.
  5. Ta upp saken vid det årliga lönesamtalet.
  6. När du får en ny chef som har ett modernare sätt att leda än att kräva att alla medarbetare alltid ska vara på kontoret.
  7. Lever chefen i stämpelklockans tid? Visa hur många sätt det numera finns att kontrollera hur mycket du arbetar. Möjligheterna att ha råkoll är större än någonsin tidigare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Experten: Nattjobb ökar hälsorisker – så skyddar du dig

Jobbar du nätter eller skift? Var medveten om hälsoriskerna. Göran Kecklund, professor som forskat om nattjobb, tipsar om vad du kan göra själv.
Elisabeth Brising Publicerad 27 mars 2026, kl 06:01
Person som sover på mage i säng – illustrerar återhämtning och sömnens betydelse vid nattarbete.
Sömnbrist vid natt- och skiftarbete kan påverka både hälsa och säkerhet – men rätt förutsättningar minskar riskerna, enligt forskare. Colourbox

En hel del av Unionens medlemmar jobbar natt och skift i gruvor och industrier, på callcenters, flygplatser och inom it, media och säkerhetsövervakning.

Är nattarbete farligt? Så påverkas sömn och hälsa

Göran Kecklund
Göran Kecklund, professor. Foto: Stockholms universitet

Det är inte automatiskt dåligt, men många får problem med sin sömn och då kan man bli riktigt trött på jobbet. Har man problem med sin sömn under lång tid ökar också risken att få sjukdomar, säger Göran Kecklund, professor i psykologi, vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

När vi sover pågår många viktiga hälsoprocesser. Immunförsvaret repareras, hjärnan bearbetar intryck och blodtrycket sänks. Forskning har visat att skiftarbete ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom liksom diabetes. 

Långa arbetspass ökar risken för olyckor och arbetsskador

– Har man otur räcker det med att man är jättetrött ett pass för att man kan drabbas av en arbetsskada efter ett olycksfall, säger Göran Kecklund. 

I industrin är det vanligt med väldigt långa arbetspass som12-timmarsskift. Oftast går det bra. 

Men är det ett fysiskt tungt eller stressigt jobb kan det bli väldigt slitsamt. Det finns studier som visat att just långa pass ökar risken för arbetsolycka och arbetsskada.

Om du kör bil trött efter jobbet ökar olycksrisken även på väg hem. 

Tre råd för dig som jobbar natt – så minskar du hälsoriskerna

1. Prioritera sömnen
Se till att få tillräckligt med sömn även under lediga dagar. Regelbunden återhämtning minskar risken för ohälsa vid nattarbete.

2. Satsa på en hållbar livsstil
Få dagsljus när du kan och tänk på kost och motion. Det hjälper kroppen att hantera rubbad dygnsrytm.

3. Håll koll på din hälsa
Arbetar du minst en tredjedel natt har du rätt till regelbundna hälsoundersökningar via arbetsgivaren – minst vart tredje år.

Trötthet påverkar blodsocker och matvanor

Du blir mer känslig när du är trött så regleringen av blodsocker och insulin kan bli lite störd enligt studier. På sikt är det dåligt. 

– Är man ständigt trött kan man börja småäta och får då höjt blodsocker.

Arbetsgivarens ansvar vid natt- och skiftarbete

Göran Kecklund betonar att hälsoproblem av skiftjobb tar många år att utveckla. Men han råder den som jobbar natt att hålla lite extra koll på blodsocker, blodtryck och blodfetter. 

Arbetsgivaren har ett lagstadgat ansvar för att anställda som jobbar natt erbjuds en hälsokontroll regelbundet. Chefen ska också lägga in risker med skiftarbetet i det systematiska arbetsmiljöarbetet, se över schemat och se till att alla får elva timmars dygnsvila. 

– Det är extra viktigt med en bra arbetsmiljö om man arbetar skift eftersom man blir mer sårbar för en dålig arbetsmiljö, säger Göran Kecklund. 

Skiftjobb eller ständig natt – vad är skillnaden?

Forskningen har fokuserat på skiftarbete eftersom det är vanligast. Men en grupp anställda arbetar alltid natt och aldrig dag. Hur det påverkar hälsan är inte lika klarlagt, men troligen innebär det liknande risker för hälsan som roterande nattschema enligt Göran Kecklund. 

– Min bild är att ständigt nattarbete är ganska populärt - i första hand för att det ofta är självvalt - men att det inte minskar hälsoriskerna. 

Nattjobb kan passa vissa – särskilt kvällsmänniskor

För den som känner sig nedstämd av alla varningar om nattjobb kommer en avslutning i dur. Det finns förstås fördelar, särskilt för alla som definierar sig som nattugglor i sin dygnsrytm. Vissa trivs med att vara uppe på natten och sova på förmiddagen. 

– För dem är det attraktivt att slippa tidiga mornar. Många unga som vänt på dygnet kan också söka sig till nattjobb, som restaurang. Det beror på vad man är för person, säger Göran Kecklund. 

Regler för nattarbete och skiftjobb – det säger lagen

  • Enligt arbetstidslagen får nattarbete normalt inte förekomma utan dispens från Arbetsmiljöverket, eller att det finns kollektivavtal om det.
     
  • Anställda ska få minst 11 timmars dygnsvila under en period på 24 timmar och då ska tiden mellan midnatt och klockan 05.00 ingå.
     
  • Inom industrin som är i gång dygnet runt jobb är skiftgång vanligt där man växlar mellan dag, kväll och natt. Eller bara jobbar natt. Roterande treskift är vanligt: att jobba sju dagar i sträck och vara ledig fem. Vissa branscher har 12-timmarsskift 3-4 dagar i följd, man jobbar då färre dagar per månad men längre pass.
     
  • En variant av skift- eller nattarbete är att ha jour eller beredskap. Jourpass kan vara långa, uppemot 20 timmar och kräver i regel att man är på jobbet och vilar men rycker in när något händer. Att ha beredskap hemifrån betalar sig mindre och anses inte som lika attraktivt.