Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Övervakning - ett praktiskt hjälpmedel?

Integritetskränkande övervakning eller praktiska hjälpmedel i ett gränslöst arbetsliv? Den nya tidens stämpelklockor, som laddas ner i form av en app till mobilen, både lockar och förskräcker. Men rätt använda kan apparna vara en hjälp för tjänstemän att hålla koll på både arbetstid och kollegor.
Gabriella Westberg Publicerad 9 september 2014, kl 13:22
Vasakronan
På Vasakronans aktivitetsbaserade kontor i Stockholm använder medarbetarna en app i mobilen för att hitta varann. Vasakronan

Det finns arbetsplatser där de anställda får bära id-brickor med sensorer som registrerar var de befinner sig, hur fort de rör sig, vilka vägar de tar, hur högt de talar och i vilket tonläge. Sociometric Solutions sensorer, så kallade ”Sociometric Badges”, registrerar också om den anställde står vänd mot någon annan och vilken kroppshållning hen har. Det låter som en skräckfilm från 50-talet. Men det är verklighet i dag.

Socionomics Badges har tagits fram av forskare på MIT Media Lab i USA, för att hjälpa företag att öka produktiviteten. De omvandlar mjuka frågor som kommunikation och social kompetens till mätbar data i realtid – oumbärligt för en modern arbetsgivare som vill ligga i framkant, menar utvecklarna.

Det finns i dag massor av digitala mätverktyg för arbetslivet på marknaden, så kallade workforce management-system, som erbjuder allt ifrån positionering av medarbetare och digitala stämpelklockor till prognoser av kommande verksamhetstoppar och -dalar. De flesta registrerar inte så mycket som Sociometric Badges, men även bland vanligare appar och digitala stämpelklockor är gränsen ibland otydlig mellan integritetskränkande övervakning och praktiska hjälpmedel för den anställde. Det förra gäller typiskt oftare för yrken inom LO-sfären, det senare för tjänstemän. Men som arbetstid i allmänhet är de nya stämpelklockorna av fackligt intresse.

Det finska fackförbundet Finlands Ekonomförbund, SEFE, har låtit utveckla en app för att mäta övertid. Arbetsgivaren har ansvar för att följa upp anställdas arbetstid i Finland, men genom att låta bli att registrera den arbetade tiden kommer arbetsgivarna undan rejäla kostnader för övertidsersättning, menar förbundet som till våren lanserar en stämpelklockeapp för sina medlemmar, att registrera sin arbetstid – och övertid.

Det är förvånande hur populärt det är med stämpelklockor!

Nuba heter en svensk digital stämpelklocka för mobiler som utvecklats av Karpet AB. Appen togs fram främst för mindre företag inom bygg- och städbranschen men används nu också en del på tjänstemannasidan och även bland frisörer.

- Att intresset för digitala stämpelklockor växer märker vi tydligt. En del tycker att det finns problem, men de flesta tycker faktiskt att det är bra, det syns att de har jobbat. Det blir transparent och tydligt, säger Petter Strömberg på Karpet.

Hogia MyTime är en arbetstidsmätare som hittills bara funnits som webbaserat verktyg, men som från i höst också kommer att finnas som ”stämpelklockeapp”.

- Det är förvånande hur populärt det är med stämpelklockor! Historiskt är ju bilden av stämpelklocka något mer dystert. Men medarbetarna ser positivt på det nu, konstaterar Joachim Hylvander, bolagschef på Hogia Business Products AB.

Hogias stämpelklocka utvecklades för industrin, men används numer även på tjänstemannasidan. Den säljs som en tilläggstjänst till Hogias lönehanteringssystem, och bygger på ett antal olika kollektivavtal för beräkning av OB och övertid.

- Appen används bland annat av tjänstemän med flextider. Man är inte alltid säker på att det sköts korrekt – åt båda hållen - att man faktiskt får lön för den tid man har jobbat.

Quinyx är ytterligare ett svenskutvecklat digitalt tidshanteringssystem som marknadsförs med devisen: ”Allt du behöver för en lönsam personalhantering”. Quinyx erbjuder schemaläggning, bemanning och tidsrapportering med några enkla klick. Enligt hemsidan är verktyget särskilt praktiskt för de schemalägger deltids- och timanställd personal, då man kan optimera schemaläggnigen med prognoser baserade på tidigare högtryck i verksamheten.

Varken Hogia eller Quinyx erbjuder dock positioneringsfunktion. Men det finns andra som gör.

Det pratas mycket om hur vi ska hitta varandra.

På myndigheten för innovationsforskning, Vinnova, ser handläggaren Erik Borälv fram emot att få en positioneringsapp till sin jobbmobil, där han ska kunna se var kollegorna befinner sig i det nya aktivitetsbaserade kontoret.

Kontorsgrannarna Vasakronan, på våningen under, använder redan en sådan. Grannen under bistår också med kunskaper inför omvandlingen av Erik Borälvs arbetsplats till en som bygger på rörlighet och gränslöshet. Ingen kommer längre att ha en egen plats, utan man sätter sig där det passar. Förändringen har redan inletts. Till nästa år ska det vara ombyggt och klart.

- Det pratas mycket om hur vi ska hitta varandra. Det är ett stort kontor, det räcker inte att ställa sig upp och titta efter den man söker. Så hur använder vi tekniken för att lösa det?

Vasakronans app registrerar koordinater utifrån wifi och blåtands-teknik, och fungerar bara så långt som de nätverken sträcker sig – det vill säga inom kontorsbyggnaden. Dessutom är det alltid möjligt att ”osynliggöra” sig, genom att trycka på en knapp, förklarar Sören Sandell, som är IT-chef och ansvarig för tjänsten. På toaletterna blir man också automatiskt ”osynlig” för systemet, påminner han. Positioneringen loggar vilka kontorsytor som är populärast men inga personuppgifter sparas och appen registrerar inte heller arbetstid.

- Arbetstid? Det känns helt främmande för oss. Vad är arbetstid? Det flyter ihop, allt handlar om förtroende, säger han.

Men en våning upp, på Vinnova, berättar Erik Borälv att flera av medarbetarna använder appar för att registrera sin arbetstid på eget bevåg.

- Här sitter folk och bokför själva sin arbetstid. Det kan ju ge en slags okunskapsstress om man inte vet riktigt hur mycket man faktiskt jobbar och vad som är tillräckligt. När har man gjort sina 40 timmar? Där är folk olika.

Arbetstid? Det känns helt främmande för oss.

Andra positioneringsappar bygger på GPS, varpå medarbetarens rörelser kan registreras även när hen rör sig på stan, går på lunch, tar en omväg förbi ett café eller en tidningskiosk – det vill säga en mycket närgången övervakning av individen. Där hamnar man på gränsen för otillbörligt integritetsintrång, enligt Datainspektionen som upprättat en checklista man bör kolla av innan man investerar i en sådan tjänst.

Stämpelklockan Nuba använder GPS för att registrera var en användare befinner sig. Men det är upp till arbetstagaren själv att ”checka in”, understryker Petter Strömberg.

- Det är viktigt. Det har med lagar och integritet att göra, säger han.

För att kunna använda en digital stämpelklocka eller positioneringstjänst på ett schyst sätt måste också se till att följa Personuppgiftslagen, PUL. Även om man inte registrerar namn och andra personuppgifter i själva appen, går det lätt att koppla ihop arbetspass med andra register, och därmed omfattas PUL ändå. Dessutom måste användarna på något sätt ge sitt samtycke.

Flera olika stämpelklockeappar som säljs på den svenska marknaden anger att medarbetare ger sitt medgivande till att registreras i och med att hen laddar ner appen till sin mobil. Men det är tveksamt om det håller, enligt Datainspektionen.  Eftersom arbetstagaren normalt står i en beroendeställning till arbetsgivaren räcker inte enkom det eventuellt frivilliga samtycket, enligt DI.

Jag hade välkomnat en sådan lösning!

För konsulter och frilansar, som fakturerar på timme, kan stämpelklockor i appar vara enklare att handha. Är man sin egen arbetsgivare och mäter sin egen tid behöver man inte bekymra sig om PUL.

- Som IT-konsult, som jag var tidigare, hade jag välkomnat en sådan lösning! För den som fakturerar för sitt arbete är det är ett jättebra stöd att kunna visa på exakt tidsåtgång i ett projekt, säger Erik Borälv.

Han menar dock att utvecklingen av den här typen av digitala hjälpmedel är en viktig fråga för fack och arbetsgivare.

- Själv ägnar jag mycket tid i mitt jobb åt den digitala arbetsmiljön. Vi har skyddsronder och kontroller av den fysiska miljön, men på det digitala området är det sämre ställt. I dag är det ändå många arbetsplatser där i princip hela arbetet görs med digitala verktyg. Det är ett stort ansvar att hålla koll på den här utvecklingen. Och det händer väldigt mycket.

- Vänta ett halvår så kommer det till exempel att finnas massor av smarta tjänster för att registrera arbetstid, säger Erik Borälv, som också är sekreterare i Digitaliseringskommissionen och ordförande i Användningsforum.

Digitala stämpelklockor med/utan positionering

Exempel på några olika stämpelklockor/positioneringsappar som finns på marknaden i dag:

iBeacon (Bluetooth)
ParaGå (GPS)
Quinyx WebPunch (ingen positionering)
TimeClock ST
Hogia (ingen positionering)
Nuba (GPS)
mfl.

Mer lästips:

NY Times: Working anything but 9 to 5

ETC: Storebror ser dig - om du jobbar i hemtjänsten

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Striden om arbetstiden

Länge har frågan varit nästan död. Nu pratar alla om arbetstiden: hur mycket ska vi egentligen jobba? Borde politikerna korta vår arbetstid? Frågan splittrar fackförbund och partier.
David Österberg Publicerad 5 september 2024, kl 06:01
Fyra fackförbund kräver kortare arbetsvecka – men till vilket pris? Kampen om att sänka arbetstiden intensifieras, men vad innebär det för arbetstagare och arbetsgivare i Sverige?
Sänkt arbetstid – en nödvändig reform eller en dyr kompromiss? Fackförbundens krav på kortare arbetstid via lag får både ris och ros. Hur påverkar det din arbetsvardag och landets ekonomi? Illustration: Linnea Blixt.

Artikeln i korthet: 

  • Diskussionen om kortare arbetstid har åter blivit aktuell, med stöd från flera fackförbund och partier som förespråkar 35-timmarsvecka.
  • Studier visar att kortare arbetstid kan förbättra hälsa och minska stress, men förutsätter att arbetsbördan inte ökar.
  • Arbetsgivarsidan är emot lagstadgad arbetstidsförkortning och förespråkar kollektivavtalsförhandlingar istället.

För 51 år sedan genomfördes lagen om 40 timmars arbetsvecka. Nu – tycker många – är det dags att ändra på lagen och sänka arbetstiden. I år har fackförbunden Vision, Akademikerförbundet SSR, Vårdförbundet, Kommunal och Transportarbetareförbundet krävt sänkt arbetstid via lag. Strax före sommaren beslutade LO att prioritera frågan, både via lag och kollektivavtal.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet har länge sagt att de på sikt vill korta arbetstiden och efter sommaren kom beskedet från Socialdemokraterna att partiet ska arbeta för 35-timmarsvecka.

– Vi vill bevisa att ett sänkt heltidsmått är både möjligt och positivt för samhället, sa Annika Strandhäll (S).

Reformen ska inledas med ett forskningsprojekt där 5 000 arbetstagare, främst inom välfärden, under ett års tid ska arbeta 35 timmar i veckan.

Dåligt att korta arbetstiden via lag

Men att korta arbetstiden via lag är en jättedålig idé, tycker arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv.
Mattias Dahl.

– I Sverige har vi hittat någon form av balans i 40 timmar enligt lag. Svenskt Näringsliv tycker att det är en bra och rimlig avvägning som bör ligga fast, säger Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv.

– En sänkning skulle såklart innebära positiva saker för en del individer, men till ett högt pris. Vi är mitt uppe i en grön omställning, vi behöver rusta Försvarsmakten, vi har stora utmaningar i rättsväsendet samtidigt som vår tillväxt inte är var den borde vara. Att i det läget se till att alla jobbar mindre är fel väg att gå.

Och Unionen håller med. I Sverige är det arbetsgivare och fackförbund som ska bestämma arbetstiden, inte politikerna, enligt förbundet.

– Vi tycker inte att det är bra med lagstiftning om minskad arbetstid, liksom vi inte tycker att det är bra med lagstiftning om minimilöner. Vi tycker att parterna ska reglera de här frågorna i kollektivavtalsförhandlingar. Lönebildningen är parternas uppgift att hantera och arbetstiden ingår i lönebildningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

Martin Wästfelt, Unionen.
Martin Wästfelt.

Han betonar samtidigt att kortare arbetstid är en viktig fråga för förbundet.

– Inom Facken inom industrin har vi under lång tid haft det långsiktiga målet att sänka arbetstiden med 100 timmar per år, alltså två timmar per vecka. Där har vi kommit olika långt i olika avtal, men med Teknikarbetsgivarna, som är vårt största avtalsområde, har vi nästan 1,5 timme i veckan.

De senaste 50 åren har produktiviteten i Sverige stigit kraftigt. Det har också reallönerna gjort. Arbetstiden har dock inte kortats kraftigt. Har medlemmarna inte värderat kortare arbetstid lika högt som högre lön?

– I en förhandling handlar det alltid om att väga olika saker mot varandra. Frågan om att korta arbetstiden har alltid varit central, men hur prioriterad den är jämfört med andra frågor kan variera lite. Även motståndet från arbetsgivaren kan variera och det påverkar också resultatet i en förhandling, säger Martin Wästfelt.

Fyradagarsvecka kan ge gladare medarbetare

Lagstiftning är å andra sidan ingen nödvändighet för att korta arbetstiden. Organisationen 4 Day Week Global arbetar för att fler företag och organisationer frivilligt ska införa fyradagarsvecka. De internationella studier som organisationen stått bakom har visat att kortare arbetstid med bibehållen lön ger gladare och mindre stressade medarbetare – samtidigt som produktiviteten bibehålls eller ökar.

Just nu pågår en svensk studie där flera företag testar kortare arbetstid.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på, säger Anna-Carin Alderin, organisationens svenska representant.

– Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser. 

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare. På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Många jobbar mindre än åtta timmar om dagen

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Att arbetstiden inte sänkts i Sverige sedan 1973 har flera förklaringar, tror hon. En är att det är enklast att göra som man alltid har gjort. 

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det förrän nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Kraven på kortare arbetstid via lag har främst kommit från arbetarhåll. Efter årets kongress lovar LO att frågan ska prioriteras. I april i år gav LO:s avgående ordförande Susanna Gideonsson två huvudskäl till det, i en intervju med Dagens Nyheter. Dels möjliggör kortare arbetsdagar ett längre yrkesliv, dels minskar en förkortning skillnaden mellan arbetare och tjänstemän – som efter pandemin oftare kan arbeta hemifrån och därmed slipper pendlingstid. Martin Wästfelt håller delvis med om att tjänstemän har ett friare arbetsliv.

– Men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att många tjänstemän inte alls har den friheten. Många har väldigt fasta scheman, som anställda inom callcenter och it-support till exempel. Dessutom har globalisering och digitalisering gjort att många tjänstemän jobbar obekväma tider och förväntas vara tillgängliga hela tiden.

Oklart vad kostnaden för att sänka arbetstiden är

Exakt hur mycket det skulle kosta samhället att sänka arbetstiden för alla är oklart. Svenskt Näringsliv har använt en utredning som Konjunkturinstitutet, KI, gjorde 2002 och uppdaterat den med nya siffror. Organisationen hävdar att BNP skulle minska med 500 miljarder kronor om året om arbetstiden sänktes med fem timmar i veckan för alla. Sveriges BNP är ungefär 6 300 miljarder kronor.

Den fackliga tankesmedjan Katalys – som står LO nära värderingsmässigt – är betydligt försiktigare. I en rapport från 2015 skriver tankesmedjan att KI:s antaganden är alltför restriktiva och att en sänkning snarare skulle kosta 25 miljarder kronor om året, om arbetstiden sänktes till 35 timmar i veckan över en femårsperiod.

Oavsett vem som har mest rätt: att korta arbetstiden får konsekvenser. I rapporten ”Är vi för alltid fast i åttatimmarsdagen”, författad av Mats Essemyr och utgiven av TCO:s tankesmedja Futurion, konstateras att en lagstiftad sänkning skulle innebära att arbetsgivarna försöker effektivisera. Om det inte är möjligt kommer antingen fler att anställas – vilket äter upp löneutrymme – eller kvarvarande personal att få jobba hårdare.

Rapporten lyfter också det faktum att förutsättningarna skiljer sig åt mellan olika branscher. En tjänsteman kan kanske lättare öka sin produktivitet och jobba färre timmar, medan det alltid tar en viss tid att gipsa en arm eller köra en buss mellan A och B.

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv säger att han inte är motståndare till kortare arbetstid, men att sådana överenskommelser i så fall ska slutas i förhandlingar. Dessutom – säger han – får vi mer gjort ju mer vi arbetar.

Men måste vi arbeta just 40 timmar i veckan? Och varför ska vi i så fall arbeta 8 timmar om dagen och inte 9 eller 10?

– Vi måste ingenting. Sverige är en demokrati och här har vi kommit fram till att 40 timmar är en rimlig normalarbetstid. Just nu pågår en diskussion om vi borde sänka arbetstiden eller inte. Det är såklart en avvägning. Arbetar vi mer tjänar vi som samhälle mer, samtidigt som vi också slits hårdare om vi jobbar mer, allt annat lika. Vi har alla intresse av att ha ett långt, bra och hållbart liv.

Kortare arbetstid kan leda till färre sjukskrivningar

Det finns en del som tyder på att vi mår bättre av att arbeta mindre. I en studie från Stressforskningsinstitutet 2016 undersökt Helena Schiller, doktor i folkhälsa, hur en 25-procentig minskning av arbetstiden påverkade sömn och stress.

– Försöket pågick under 1,5 år med 900 människor. Efteråt mådde deltagarna bättre, sov bättre och var mindre stressade. Min studie kunde dock inte säga något om den eventuella ekonomiska vinningen, säger hon.

Kan man tänka sig att kortare arbetstid leder till minskade sjukskrivningar på sikt?

– Absolut, det var min slutsats. I många andra försök har man sett just det, men det gäller att inte öka arbetsbördan. 

Helena Schillers forskning gjordes före pandemin. Hon tror att situationen för många tjänstemän i dag är annorlunda.

– Många har möjlighet att jobba på distans. För dem behöver vi kanske inte korta arbetstiden. Att exempelvis slippa pendla 45 minuter gånger två ger ju 1,5 timme om dagen i tidsvinst om du jobbar hemifrån. Och då kan man använda den tiden till återhämtning. Det är möjligt att det räcker med den flexibiliteten för att få ner sjukskrivningarna och få mer nöjda och effektivare medarbetare.

I dag jobbar Helena Schiller som organisationsutvecklare. Som sådan betonar hon att arbetstidsförkortning bara är bra om arbetsbördan minskar.

– Om du hela tiden känner att du borde få klart något eller förbereda något får du ändå inte optimal återhämtning. 

Så arbetstidsförkortning skulle till och med kunna leda till ökad stress?

– Ja, särskilt om du har ett jobb där det är svårt att släppa tankarna på jobbet. Om du är tjänsteman kan du ju i princip jobba dygnet runt om ingen stoppar dig. Om du då har saker som hänger över dig sätter du dig kanske och jobbar på kvällen. Men det är också individuellt. Jag jobbar själv gärna på kvällen när allt har lugnat ner sig, så det är olika hur man är som person.

Så mycket jobbar olika yrkesgrupper

Yrkesgrupp        Sektor   Vanligaste arbetstid         Nattarbetstid

Undersköterska  Kommun/region     37                 34,33

Metallarbetare    Privat                         38,36              34

Tjänsteman          Privat                        38,36             34

Ingenjörer             Privat                        38,36             34

Tjänstemän          Kommun/region     38,25            34,33

Sjuksköterska      Kommun/region     38,25           34,33

Lärare                    Kommun                  1 767 timmar/år

Källa: Rapporten ”Är vi för alltid fast i åttatimmarsdagen?”.

Så har arbetstidslagen ändrats

1919

Åttatimmarsdagen införs. Arbetsveckan blir då 48 timmar lång, med arbete måndag till lördag.

1938

Rätt till två veckors semester per år.

1951

Rätt till tre veckors semester per år.

1963

Rätt till fyra veckors semester per år.

1970

Ny arbetstidslag. Den kortar arbetsveckan i två steg till 40 timmar i veckan från den 1 januari 1973.

1978 

Rätt till fem veckors semester per år.

Arbetstidslagens viktigaste grunder

  • Ordinarie arbetstid får vara högst 40 timmar i veckan.
  • Arbetsgivare får lägga ut övertid om det är nödvändigt för verksamheten. Det finns dock ett tak.
  • Alla har rätt till 11 timmars sammanhängande vila per dygn. 
  • Nattarbete får inte överstiga åtta timmar per dygn.
  • Alla har rätt till 36 timmars sammanhängande vila per vecka.
  • Alla har rätt till rast efter fem timmars arbete.