Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Övervakning - ett praktiskt hjälpmedel?

Integritetskränkande övervakning eller praktiska hjälpmedel i ett gränslöst arbetsliv? Den nya tidens stämpelklockor, som laddas ner i form av en app till mobilen, både lockar och förskräcker. Men rätt använda kan apparna vara en hjälp för tjänstemän att hålla koll på både arbetstid och kollegor.
Gabriella Westberg Publicerad
Vasakronan
På Vasakronans aktivitetsbaserade kontor i Stockholm använder medarbetarna en app i mobilen för att hitta varann. Vasakronan

Det finns arbetsplatser där de anställda får bära id-brickor med sensorer som registrerar var de befinner sig, hur fort de rör sig, vilka vägar de tar, hur högt de talar och i vilket tonläge. Sociometric Solutions sensorer, så kallade ”Sociometric Badges”, registrerar också om den anställde står vänd mot någon annan och vilken kroppshållning hen har. Det låter som en skräckfilm från 50-talet. Men det är verklighet i dag.

Socionomics Badges har tagits fram av forskare på MIT Media Lab i USA, för att hjälpa företag att öka produktiviteten. De omvandlar mjuka frågor som kommunikation och social kompetens till mätbar data i realtid – oumbärligt för en modern arbetsgivare som vill ligga i framkant, menar utvecklarna.

Det finns i dag massor av digitala mätverktyg för arbetslivet på marknaden, så kallade workforce management-system, som erbjuder allt ifrån positionering av medarbetare och digitala stämpelklockor till prognoser av kommande verksamhetstoppar och -dalar. De flesta registrerar inte så mycket som Sociometric Badges, men även bland vanligare appar och digitala stämpelklockor är gränsen ibland otydlig mellan integritetskränkande övervakning och praktiska hjälpmedel för den anställde. Det förra gäller typiskt oftare för yrken inom LO-sfären, det senare för tjänstemän. Men som arbetstid i allmänhet är de nya stämpelklockorna av fackligt intresse.

Det finska fackförbundet Finlands Ekonomförbund, SEFE, har låtit utveckla en app för att mäta övertid. Arbetsgivaren har ansvar för att följa upp anställdas arbetstid i Finland, men genom att låta bli att registrera den arbetade tiden kommer arbetsgivarna undan rejäla kostnader för övertidsersättning, menar förbundet som till våren lanserar en stämpelklockeapp för sina medlemmar, att registrera sin arbetstid – och övertid.

Det är förvånande hur populärt det är med stämpelklockor!

Nuba heter en svensk digital stämpelklocka för mobiler som utvecklats av Karpet AB. Appen togs fram främst för mindre företag inom bygg- och städbranschen men används nu också en del på tjänstemannasidan och även bland frisörer.

- Att intresset för digitala stämpelklockor växer märker vi tydligt. En del tycker att det finns problem, men de flesta tycker faktiskt att det är bra, det syns att de har jobbat. Det blir transparent och tydligt, säger Petter Strömberg på Karpet.

Hogia MyTime är en arbetstidsmätare som hittills bara funnits som webbaserat verktyg, men som från i höst också kommer att finnas som ”stämpelklockeapp”.

- Det är förvånande hur populärt det är med stämpelklockor! Historiskt är ju bilden av stämpelklocka något mer dystert. Men medarbetarna ser positivt på det nu, konstaterar Joachim Hylvander, bolagschef på Hogia Business Products AB.

Hogias stämpelklocka utvecklades för industrin, men används numer även på tjänstemannasidan. Den säljs som en tilläggstjänst till Hogias lönehanteringssystem, och bygger på ett antal olika kollektivavtal för beräkning av OB och övertid.

- Appen används bland annat av tjänstemän med flextider. Man är inte alltid säker på att det sköts korrekt – åt båda hållen - att man faktiskt får lön för den tid man har jobbat.

Quinyx är ytterligare ett svenskutvecklat digitalt tidshanteringssystem som marknadsförs med devisen: ”Allt du behöver för en lönsam personalhantering”. Quinyx erbjuder schemaläggning, bemanning och tidsrapportering med några enkla klick. Enligt hemsidan är verktyget särskilt praktiskt för de schemalägger deltids- och timanställd personal, då man kan optimera schemaläggnigen med prognoser baserade på tidigare högtryck i verksamheten.

Varken Hogia eller Quinyx erbjuder dock positioneringsfunktion. Men det finns andra som gör.

Det pratas mycket om hur vi ska hitta varandra.

På myndigheten för innovationsforskning, Vinnova, ser handläggaren Erik Borälv fram emot att få en positioneringsapp till sin jobbmobil, där han ska kunna se var kollegorna befinner sig i det nya aktivitetsbaserade kontoret.

Kontorsgrannarna Vasakronan, på våningen under, använder redan en sådan. Grannen under bistår också med kunskaper inför omvandlingen av Erik Borälvs arbetsplats till en som bygger på rörlighet och gränslöshet. Ingen kommer längre att ha en egen plats, utan man sätter sig där det passar. Förändringen har redan inletts. Till nästa år ska det vara ombyggt och klart.

- Det pratas mycket om hur vi ska hitta varandra. Det är ett stort kontor, det räcker inte att ställa sig upp och titta efter den man söker. Så hur använder vi tekniken för att lösa det?

Vasakronans app registrerar koordinater utifrån wifi och blåtands-teknik, och fungerar bara så långt som de nätverken sträcker sig – det vill säga inom kontorsbyggnaden. Dessutom är det alltid möjligt att ”osynliggöra” sig, genom att trycka på en knapp, förklarar Sören Sandell, som är IT-chef och ansvarig för tjänsten. På toaletterna blir man också automatiskt ”osynlig” för systemet, påminner han. Positioneringen loggar vilka kontorsytor som är populärast men inga personuppgifter sparas och appen registrerar inte heller arbetstid.

- Arbetstid? Det känns helt främmande för oss. Vad är arbetstid? Det flyter ihop, allt handlar om förtroende, säger han.

Men en våning upp, på Vinnova, berättar Erik Borälv att flera av medarbetarna använder appar för att registrera sin arbetstid på eget bevåg.

- Här sitter folk och bokför själva sin arbetstid. Det kan ju ge en slags okunskapsstress om man inte vet riktigt hur mycket man faktiskt jobbar och vad som är tillräckligt. När har man gjort sina 40 timmar? Där är folk olika.

Arbetstid? Det känns helt främmande för oss.

Andra positioneringsappar bygger på GPS, varpå medarbetarens rörelser kan registreras även när hen rör sig på stan, går på lunch, tar en omväg förbi ett café eller en tidningskiosk – det vill säga en mycket närgången övervakning av individen. Där hamnar man på gränsen för otillbörligt integritetsintrång, enligt Datainspektionen som upprättat en checklista man bör kolla av innan man investerar i en sådan tjänst.

Stämpelklockan Nuba använder GPS för att registrera var en användare befinner sig. Men det är upp till arbetstagaren själv att ”checka in”, understryker Petter Strömberg.

- Det är viktigt. Det har med lagar och integritet att göra, säger han.

För att kunna använda en digital stämpelklocka eller positioneringstjänst på ett schyst sätt måste också se till att följa Personuppgiftslagen, PUL. Även om man inte registrerar namn och andra personuppgifter i själva appen, går det lätt att koppla ihop arbetspass med andra register, och därmed omfattas PUL ändå. Dessutom måste användarna på något sätt ge sitt samtycke.

Flera olika stämpelklockeappar som säljs på den svenska marknaden anger att medarbetare ger sitt medgivande till att registreras i och med att hen laddar ner appen till sin mobil. Men det är tveksamt om det håller, enligt Datainspektionen.  Eftersom arbetstagaren normalt står i en beroendeställning till arbetsgivaren räcker inte enkom det eventuellt frivilliga samtycket, enligt DI.

Jag hade välkomnat en sådan lösning!

För konsulter och frilansar, som fakturerar på timme, kan stämpelklockor i appar vara enklare att handha. Är man sin egen arbetsgivare och mäter sin egen tid behöver man inte bekymra sig om PUL.

- Som IT-konsult, som jag var tidigare, hade jag välkomnat en sådan lösning! För den som fakturerar för sitt arbete är det är ett jättebra stöd att kunna visa på exakt tidsåtgång i ett projekt, säger Erik Borälv.

Han menar dock att utvecklingen av den här typen av digitala hjälpmedel är en viktig fråga för fack och arbetsgivare.

- Själv ägnar jag mycket tid i mitt jobb åt den digitala arbetsmiljön. Vi har skyddsronder och kontroller av den fysiska miljön, men på det digitala området är det sämre ställt. I dag är det ändå många arbetsplatser där i princip hela arbetet görs med digitala verktyg. Det är ett stort ansvar att hålla koll på den här utvecklingen. Och det händer väldigt mycket.

- Vänta ett halvår så kommer det till exempel att finnas massor av smarta tjänster för att registrera arbetstid, säger Erik Borälv, som också är sekreterare i Digitaliseringskommissionen och ordförande i Användningsforum.

Digitala stämpelklockor med/utan positionering

Exempel på några olika stämpelklockor/positioneringsappar som finns på marknaden i dag:

iBeacon (Bluetooth)
ParaGå (GPS)
Quinyx WebPunch (ingen positionering)
TimeClock ST
Hogia (ingen positionering)
Nuba (GPS)
mfl.

Mer lästips:

NY Times: Working anything but 9 to 5

ETC: Storebror ser dig - om du jobbar i hemtjänsten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Så funkar arbetstidsförkortning

Kortare arbetstid stod högt på Unionenmedlemmarnas önskelista inför årets avtalsrörelse. Hur arbetstiden krymps kan variera mellan företag och till och med inom samma företag. Kollega har kollat hur det funkar i praktiken.
Johanna Rovira Publicerad 4 april 2025, kl 06:01
Arbetstidsbank - så funkar det. En man vid ett skrivbord med en stor klocka framför ansiktet.
Arbetstidsbank - hur funkar det? På vissa företag kan anställda använda arbetstidsbanker för att gå tidigare från jobbet eller få extra semesterdagar Foto: Colourbox.

Parterna har kommit överens om arbetstidsförkortning på flera områden där det hitintills har saknats. Där det redan förekommer  plussas ytterligare ungefär en dag på den befintliga timbanken.  

På många företag fungerar förkortningen som en arbetstidsbank eller ett arbetstidskonto, där det sätts in x antal timmar som tjänstemännen sedan kan plocka ut,  till exempel för att gå tidigare från jobbet eller för extra semesterdagar. På vissa håll kan anställda välja fritt mellan tid, reda pengar och extra pensionsavsättningar. 

Kontot för arbetstidsförkortningen är separerad från andra konton som exempelvis flextid. 

Kollega har ringt runt olika klubbar på företag som har arbetstidsförkortning för att kolla hur det fungerar i praktiken. 

Gunnar Palmberg, Unionenordförande på Skanska Stockholmsklubben: 

Vi har 40 timmars arbetstidsförkortning om året. Timmarna tjänas först in under ett intjänandeår, därefter kan man plocka ut ledig tid i dialog med arbetsgivaren, precis som med all annan ledighet.  Har man pengar kvar vid semesterårets slut, vid månadskiftet mars-april,  får man i stället pengar.  De kvarvarande timmarna kan inte omvandlas till extra pension. 

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen Iggesund:

Hos oss på Iggesund har vi 63 timmars arbetstidsförkortning om året och  tillämpar ett lokalt avtal som vi kallar ATK treval.  Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig.  Man kan också välja att splittra potten och ta exempelvis en tredjedel i tid, en tredjedel i pengar och en tredjedel i pension, eller hur man nu vill dela upp det.  

Ann-Christin Andersson, avgående sammankallande för Unionenklubben på Samhall:

På Samhall har vi 58 timmar och 20 minuters arbetstidsförkortning per år på en heltidstjänst. Vi har först ett intjänandeår då vi tjänar in tiden och den går varken att växla mot pengar eller extra pension. Först när man slutar  får man ut eventuell resterande tid i pengar. 

Jag tar ofta ut enstaka timmar, men det går också att ta ledigt hela dagar. Säger man till i förväg brukar det aldrig vara något problem att få ledigt, men många hos oss har mycket att göra och har svårt att plocka ut tid så kontona bara växer och växer. 

Christer Persson, klubbordförande på Akzo Nobel, Malmö:

Vi har 84 timmar per år i arbetstidsförkortning, och får ta ut timmarna när vi vill om möjlighet finns, till exempel för att gå hem tidigare från jobbet. Är det några timmar kvar på kontot vid årets slut så får man ut ett engångsbelopp, kontot nollställs varje nytt år. 

Roger Jansson, klubbordförande Sandvik Coromant, Gimo: 

Vi har för närvarande 32 timmar om året som vi tjänar in i förväg – det blir en dag per jobbat kvartal. Vi kan välja mellan att ta ut timmarna i ledig tid, pengar eller som extra pensionsavsättning. Själv har jag valt tid och jag har aldrig några timmar  kvar när kontot nollställs. Men skulle det bli timmar över får man ut det i pengar. 

Simon Salomonsson, ordförande i Vattenfall sektion12, försäljning och service, Umeå. 

– Lejonparten av oss anställda på Vattenfall har 63 timmar arbetstidsförkortning, men det finns lokala avvikelser. Du får timmar så fort du börjar, men om du till exempel anställs ett halvår in på året så får du bara halva antalet timmar och så vidare. 

–  Timmarna kan inte växlas mot pengar eller pension, men använder man inte upp dem, omvandlas de automatiskt till pension vid årets slut. Är du över 65 år eller under 25 år så får du i stället ut resterande timmar i lön. 

 

 

 

Övriga avtal som har kortare arbetstid: 

Gröna arbetsgivare

I avtalet för virkesmätning finns arbetstidsförkortning på drygt 65,2 timmar per år.

Sveriges Textil- och modeföretag samt Teknikarbetsgivarna.

Varje vecka avsätts 82 minuter till en tidbank. Den som jobbar tvåskift får 202 minuter per vecka.

Industriarbetsgivarna:  I avtalen för gruvor, svetsmekanisk industri, stål, metall och byggnadsämne finns arbetstidsförkortning på fyra dagar per år.