Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Nationaldag på en lördag – så funkar det

När annandag pingst gick från röd till svart dag blev nationaldagen i stället en ledig dag. Men infaller sjätte juni på en lördag eller söndag går vi miste om ledigheten. Eller? Har du tur blir du kompenserad via ditt kollektivavtal.
Linnea Andersson Publicerad
Man iförd folkdräkt bär på svenska flaggor.
Har du rätt till en kompensationsdag om nationaldagen infaller på en lördag? Foto: Claudio Bresciani/TT

I år är det tio år sedan nationaldagen blev röd och annandag pingst upphörde att vara helgdag. Men annandag pingst är alltid en måndag till skillnad från sjätte juni som roterar och som infaller på en lördag i år. Många fack och arbetsgivare har därför kommit överens om kompensation för den ”förlorade” ledigheten.

I Unionens kollektivavtal har fack och arbetsgivare förhandlat fram olika typer av kompensation. Enligt en del avtal har anställda rätt att ta ut en annan ledig dag, eller ett antal lediga timmar, senare under året.

Vissa arbetsgivare vill att du tar ut ledigheten innan året är slut medan andra tillåter att den sparas.  En annan lösning är att få en ledig halvdag på fredagen, om nationaldagen är en lördag eller söndag. I andra avtal förkommer ingen ledighet alls och kompensationen kan ha förhandlats bort i lokala avtal i utbyte mot att personalen får något annat.

Vill du veta vad som gäller just dig? Kontakta ditt fackförbund, din chef eller kolla i ditt kollektivavtal

Exempel på kompensation ur Unionens avtal:

Tidsersättning – Rätt till 2,22 timmar i tidsbank. (Gäller t.ex. Stål och Metall Arbetsgivarförbundet, TEKO – Sveriges Textil & Modeföretag, Gruvornas Arbetsgivarförbund).

Ledighet eller ekonomisk ersättning - Rätt till en dags ledighet under det aktuella kalenderåret. Om inte uttag har skett vid årets slut har du i stället rätt till kompensation motsvarande en dagslön. (Gäller t.ex. SLA – Djursjukvård och Djurparker).

Ledig dag – Rätt till en dags ledighet under det aktuella kalenderåret. (Gäller t.ex. SLA – Skogsbruk och Medieföretagen Public service).

I många avtal förfaller ledigheten om den inte tas ut innan året är slut. Ledigheten portioneras för deltidsanställda. (Gäller t.ex. Bemanningsföretagen Almega).

Helledigt på Alla helgons dag(Gäller t.ex. Arbetsgivaralliansen – Ideella och idéburna organisationer).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.