Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Nationaldag på en lördag – så funkar det

När annandag pingst gick från röd till svart dag blev nationaldagen i stället en ledig dag. Men infaller sjätte juni på en lördag eller söndag går vi miste om ledigheten. Eller? Har du tur blir du kompenserad via ditt kollektivavtal.
Linnea Andersson Publicerad
Man iförd folkdräkt bär på svenska flaggor.
Har du rätt till en kompensationsdag om nationaldagen infaller på en lördag? Foto: Claudio Bresciani/TT

I år är det tio år sedan nationaldagen blev röd och annandag pingst upphörde att vara helgdag. Men annandag pingst är alltid en måndag till skillnad från sjätte juni som roterar och som infaller på en lördag i år. Många fack och arbetsgivare har därför kommit överens om kompensation för den ”förlorade” ledigheten.

I Unionens kollektivavtal har fack och arbetsgivare förhandlat fram olika typer av kompensation. Enligt en del avtal har anställda rätt att ta ut en annan ledig dag, eller ett antal lediga timmar, senare under året.

Vissa arbetsgivare vill att du tar ut ledigheten innan året är slut medan andra tillåter att den sparas.  En annan lösning är att få en ledig halvdag på fredagen, om nationaldagen är en lördag eller söndag. I andra avtal förkommer ingen ledighet alls och kompensationen kan ha förhandlats bort i lokala avtal i utbyte mot att personalen får något annat.

Vill du veta vad som gäller just dig? Kontakta ditt fackförbund, din chef eller kolla i ditt kollektivavtal

Exempel på kompensation ur Unionens avtal:

Tidsersättning – Rätt till 2,22 timmar i tidsbank. (Gäller t.ex. Stål och Metall Arbetsgivarförbundet, TEKO – Sveriges Textil & Modeföretag, Gruvornas Arbetsgivarförbund).

Ledighet eller ekonomisk ersättning - Rätt till en dags ledighet under det aktuella kalenderåret. Om inte uttag har skett vid årets slut har du i stället rätt till kompensation motsvarande en dagslön. (Gäller t.ex. SLA – Djursjukvård och Djurparker).

Ledig dag – Rätt till en dags ledighet under det aktuella kalenderåret. (Gäller t.ex. SLA – Skogsbruk och Medieföretagen Public service).

I många avtal förfaller ledigheten om den inte tas ut innan året är slut. Ledigheten portioneras för deltidsanställda. (Gäller t.ex. Bemanningsföretagen Almega).

Helledigt på Alla helgons dag(Gäller t.ex. Arbetsgivaralliansen – Ideella och idéburna organisationer).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.