Det tar ungefär 365 dygn och sex timmar för jorden att snurra ett varv runt solen. För att de där sex extratimmarna inte ska ställa till det i våra kalendrar petar vi in en extra dag – skottdagen – vart fjärde år, den 29 februari.
I år är skottdagen på en söndag. Den som är schemalagd då och har månadslön får helt enkelt jobba ytterligare en dag i februari utan att få något extra i lön. För en timanställd som jobbar innebär dock skottdagen mer klirr i kassan – och mer jobb förstås.
En extra arbetsdag kan påverka Sveriges BNP något – men gör i praktiken inte det eftersom ekonomerna tar hänsyn till så kallade kalendereffekter när de räknar. År 2020 har 252 arbetsdagar, vilket är två fler jämfört med förra året.
Skottdagen ställer till en del problem för den som gillar att vara ledig vid jul utan att använda semesterdagar. Om det inte hade varit skottår hade julafton varit en onsdag. I år infaller julafton på en torsdag vilket i sin tur innebär att annandag jul hamnar på en lördag – en dag som för de flesta inte är en arbetsdag. Skottdagen har även skjutit fram nationaldagen så att den i år lägger sig på en lördag. Vissa kollektivavtal ger dock anställda rätten att ta ut ledigheten en annan dag.
Ett skottår kan också påverka antalet semesterdagar. Fast väldigt marginellt. Den som arbetar en del av ett år får lite mindre semester ett skottår jämfört med ett vanligt år.
Slutligen: Nyligen slog Arbetsdomstolen, AD, fast att ett år är 365 dagar oavsett om det är skottår eller inte. Bakgrunden var en tvist om när en visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning.
