Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Skottår – så påverkas lönen

I år är det skottår. Det kan innebära extrapengar till dig som är timanställd, men ger anställda sämre julledighet.
David Österberg Publicerad 24 januari 2020, kl 11:42
Lapp med texten 29 februari.
För dig som är timanställd kan skottdagen innebära mer jobb – men också mer pengar. Foto: Colourbox

Det tar ungefär 365 dygn och sex timmar för jorden att snurra ett varv runt solen. För att de där sex extratimmarna inte ska ställa till det i våra kalendrar petar vi in en extra dag – skottdagen – vart fjärde år, den 29 februari.

I år är skottdagen på en söndag. Den som är schemalagd då och har månadslön får helt enkelt jobba ytterligare en dag i februari utan att få något extra i lön. För en timanställd som jobbar innebär dock skottdagen mer klirr i kassan – och mer jobb förstås.

En extra arbetsdag kan påverka Sveriges BNP något – men gör i praktiken inte det eftersom ekonomerna tar hänsyn till så kallade kalendereffekter när de räknar. År 2020 har 252 arbetsdagar, vilket är två fler jämfört med förra året.

Skottdagen ställer till en del problem för den som gillar att vara ledig vid jul utan att använda semesterdagar. Om det inte hade varit skottår hade julafton varit en onsdag. I år infaller julafton på en torsdag vilket i sin tur innebär att annandag jul hamnar på en lördag – en dag som för de flesta inte är en arbetsdag. Skottdagen har även skjutit fram nationaldagen så att den i år lägger sig på en lördag. Vissa kollektivavtal ger dock anställda rätten att ta ut ledigheten en annan dag.

Ett skottår kan också påverka antalet semesterdagar. Fast väldigt marginellt. Den som arbetar en del av ett år får lite mindre semester ett skottår jämfört med ett vanligt år.

Slutligen: Nyligen slog Arbetsdomstolen, AD, fast att ett år är 365 dagar oavsett om det är skottår eller inte. Bakgrunden var en tvist om när en visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning.

Arbetstid

7 tips för bättre möten

Vi lägger två miljarder timmar om året på möten och många av dem är ärligt talat slöseri med tid. Så här får du till bra och effektiva möten på jobbet.
Linnea Andersson Publicerad 31 januari 2024, kl 08:29
Möte op kontor. Två deltagare har somnat, en tredje gäspar och chefen märker inget.
Möten behöver inte kännas meningslösa. Så här får du till bra och effektiva möten på jobbet. Foto: COlourbox.

1. Utvärdera

Kartlägg hur mycket tid som går åt till möten och vilket syfte de tjänar. Ex: Har vi en stående agenda? Behöver den uppdateras eller kanske skippas helt?

2. Planera

Genom att lägga en timme på förberedelser kan du korta mötestiden på gruppnivå och spara både tid och pengar.

3. Sålla

Måste alla vara med på alla möten? Lägg in för vilka det är obligatoriskt redan i kallelsen.

4. Involvera gruppen

Stanna upp, fråga vad de andra tycker. Bra möten ska vara som musik där mötesledaren är dirigenten och alla deltagare spelar varsitt instrument.

5. Avbryt

Blir det rundgång kan det vara bra att parkera frågan eller att låta gruppen rösta mellan A och B och fatta ett beslut.

6. Bli skicklig

Överskatta inte din egen förmåga. Det är som med bilkörning, frågar man människor hur bra de är på att köra bil är alla lite bättre än snittet. Gå en kurs, ta del av tips, kolla på tutorials.

7. Var delaktig

Till dig som i första hand är deltagare på möten – lyssna men var också aktiv. Nicka och bekräfta den som håller i mötet. Ställ följdfrågor och anteckna med penna och papper, då minns du bättre.

 

Källa: Jörgen Dyssvold på företaget Herr Omar.