Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Skottår – så påverkas lönen

I år är det skottår. Det kan innebära extrapengar till dig som är timanställd, men ger anställda sämre julledighet.
David Österberg Publicerad 24 januari 2020, kl 11:42
Lapp med texten 29 februari.
För dig som är timanställd kan skottdagen innebära mer jobb – men också mer pengar. Foto: Colourbox

Det tar ungefär 365 dygn och sex timmar för jorden att snurra ett varv runt solen. För att de där sex extratimmarna inte ska ställa till det i våra kalendrar petar vi in en extra dag – skottdagen – vart fjärde år, den 29 februari.

I år är skottdagen på en söndag. Den som är schemalagd då och har månadslön får helt enkelt jobba ytterligare en dag i februari utan att få något extra i lön. För en timanställd som jobbar innebär dock skottdagen mer klirr i kassan – och mer jobb förstås.

En extra arbetsdag kan påverka Sveriges BNP något – men gör i praktiken inte det eftersom ekonomerna tar hänsyn till så kallade kalendereffekter när de räknar. År 2020 har 252 arbetsdagar, vilket är två fler jämfört med förra året.

Skottdagen ställer till en del problem för den som gillar att vara ledig vid jul utan att använda semesterdagar. Om det inte hade varit skottår hade julafton varit en onsdag. I år infaller julafton på en torsdag vilket i sin tur innebär att annandag jul hamnar på en lördag – en dag som för de flesta inte är en arbetsdag. Skottdagen har även skjutit fram nationaldagen så att den i år lägger sig på en lördag. Vissa kollektivavtal ger dock anställda rätten att ta ut ledigheten en annan dag.

Ett skottår kan också påverka antalet semesterdagar. Fast väldigt marginellt. Den som arbetar en del av ett år får lite mindre semester ett skottår jämfört med ett vanligt år.

Slutligen: Nyligen slog Arbetsdomstolen, AD, fast att ett år är 365 dagar oavsett om det är skottår eller inte. Bakgrunden var en tvist om när en visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning.

Arbetstid

Arbetstid: Hur mycket måste vi jobba?

Jobba, jobba, jo-o-bba. Det blir, för många av oss, en rejäl dos arbetstimmar per vecka, månad och år. Men hur stor är arbetstiden och hur är arbetstiden reglerad?
Oscar Broström Publicerad 19 oktober 2022, kl 08:33
Kvinna tittar på armbandsuret.
Hur många timmar är det kvar av arbetsdagen? Det beror på. Din arbetstid kan variera beroende på kollektivavtal. Foto: Shutterstock

Hur många timmar i veckan?

Enligt arbetstidslagen ska ordinarie arbetstid per vecka vara högst 40 timmar. I många kollektivavtal finns överenskommelser om kortare arbetstid, till exempel 37,5 timmar per vecka.

Utöver det reglerar arbetstidslagen även hur mycket vila du som arbetstagare ska få. Alla anställda ska få minst elva timmars vila mellan varje arbetspass, samt ha 36 timmars sammanhängande vila varje vecka.

Vad innebär flextid?

Att ha flextid innebär – i de flesta fall – att du har möjlighet att styra när du jobbar, så länge du på totalen gör dina timmar.

Det kan exempelvis innebära att du börjar och slutar tidigare vissa dagar. Det kan också innebära att du jobbar mindre vissa dagar eller veckor, för att sedan ta igen det andra dagar och veckor. Oftast finns det ett tydligt ramverk att förhålla sig till, det vill säga när och hur du kan använda din flextid.

Vad är förtroendearbetstid?

Förtroendearbetstid, eller bara förtroendetid, innebär att arbetsgivaren inte kräver eller kontrollerar att du arbetar av hela din avtalade arbetstid. Det finns i stället en överenskommelse om att du gör det arbete som din tjänst kräver, hellre än att du arbetar precis åtta timmar per dag. Där det finns förtroendearbetstid har ofta övertid avtalats bort.

Vad räknas som övertid?

Övertid innebär all arbetstid som överstiger din ordinarie arbetstid (vid heltidsarbete). Enligt lag får du högst arbeta 48 övertidstimmar per vecka under fyra veckor, 50 övertidstimmar på en kalendermånad eller 200 timmar övertidstimmar på ett kalenderår.

I regel innehåller Unionens kollektivavtal ett tak på 150 övertidstimmar per kalenderår.

Om du är deltidsanställd och jobbar mer än dina kontrakterade timmar räknas det som mertid. Ersättning för mertid är ofta reglerad i kollektivavtal.

Obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid)

Kvällar, nätter och helger räknas som obekväm arbetstid – eller förskjuten arbetstid i Unionens kollektivavtal. Om du arbetar under obekväm arbetstid ska du i regel få en ersättning för det, ofta kallad OB-ersättning. Hur stor ersättning du får är reglerat i ditt kollektivavtal.

Räknas lunch som arbetstid?

Nej, lunch räknas inte som arbetstid. Om du däremot har måltidsuppehåll, i stället för lunchrast, räknas det som en del av arbetstiden.

Kommer sex timmars arbetsdag införas?

Sedan 1919 har Sverige haft åtta timmars arbetsdag (och från 1973 har vi arbetat fem dagar i veckan). Någon arbetstidsförkortning sedan dess har inte införts, åtminstone inte rent juridiskt.

Sex timmars arbetsdag har föreslagits, diskuterats och testats, men det finns inget stöd för en sådan reform i riksdagen. Av riksdagspartierna är det endast Vänsterpartiet som förordar sex timmars arbetsdag. Miljöpartiet vill sänka arbetstiden, men specificerar inte med hur mycket.

Hur många timmar per arbetsliv?

Det är så klart individuellt men räknat på 40 timmar per vecka blir arbetstiden per år 2 080 timmar. Om du arbetar i 40 år blir antalet arbetstimmar 83 200. Föregående mening är fullkomligt oviktigt vetande.