Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

AD: Ett år är 365 dagar

Hur många dagar ska gå innan en visstidsanställning övergår i en tillsvidareanställning? Det har det tvistats om i Arbetsdomstolen som nu kommit fram till hur man ska räkna.
Lina Björk Publicerad
Christine Olsson/TT
Ett år ska beräknas efter kalendermånaderna slår Arbetsdomstolen fast. Christine Olsson/TT

Korta och långa visstidsanställningar staplades på varandra under en längre period på Linnéuniversitetet. När du varit anställd på allmän visstid i sammanlagt två år, under en femårsperiod, ska det tillfälliga jobbet övergå i till ett fast. Så blev det inte för den universitetsanställda mannen som efter 721 arbetade dagar, sades upp.

Därefter började en tvist kring hur ett år ska beräknas. Facket hävdade att en ”normalmånad” består av 30 dagar och därmed går gränsen för två år vid 721 dagar. Med arbetsgivarens sätt att räkna definieras en månad som en kalendermånad, med så många dagar som den månaden faktiskt har, och då fattades det tio dagar för att mannen skulle bli tillsvidareanställd.

Nu har Arbetsdomstolen avgjort målet och konstaterat att man tolkar paragraferna rent språkligt, alltså är ett år baserat på kalendermånaderna och vanligtvis 365 dagar, om det inte är skottår.

För att en visstidsanställning ska övergå till en tillsvidareanställning behövs alltså en sammanlagt anställningstid på 731 dagar, vilket blir ett klarläggande för alla vars anställningstid börjar närma sig en fast tjänst.

- När det gäller medlemmar vars arbetsgivare är bunden av kollektivavtal med Unionen finns det ofta regler som ersatt LAS-regler och då sker beräkning ofta efter månad, inte år. För dem får domen ingen betydelse. För medlemmar där LAS ska tillämpas kan man uttrycka det som att rättsläget blivit klarlagt genom domen, även om Unionens rådgivning redan var sådan att vi bedömde att det mesta talade för att rättsläget var sådant som AD nu fastställt, säger Malin Wulkan, som är tillförordnad chefsjurist på Unionen.

Eftersom förbundets ST:s talan avslogs får man betala rättegångskostnaderna på 104 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar