Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

AD: Ett år är 365 dagar

Hur många dagar ska gå innan en visstidsanställning övergår i en tillsvidareanställning? Det har det tvistats om i Arbetsdomstolen som nu kommit fram till hur man ska räkna.
Lina Björk Publicerad
Christine Olsson/TT
Ett år ska beräknas efter kalendermånaderna slår Arbetsdomstolen fast. Christine Olsson/TT

Korta och långa visstidsanställningar staplades på varandra under en längre period på Linnéuniversitetet. När du varit anställd på allmän visstid i sammanlagt två år, under en femårsperiod, ska det tillfälliga jobbet övergå i till ett fast. Så blev det inte för den universitetsanställda mannen som efter 721 arbetade dagar, sades upp.

Därefter började en tvist kring hur ett år ska beräknas. Facket hävdade att en ”normalmånad” består av 30 dagar och därmed går gränsen för två år vid 721 dagar. Med arbetsgivarens sätt att räkna definieras en månad som en kalendermånad, med så många dagar som den månaden faktiskt har, och då fattades det tio dagar för att mannen skulle bli tillsvidareanställd.

Nu har Arbetsdomstolen avgjort målet och konstaterat att man tolkar paragraferna rent språkligt, alltså är ett år baserat på kalendermånaderna och vanligtvis 365 dagar, om det inte är skottår.

För att en visstidsanställning ska övergå till en tillsvidareanställning behövs alltså en sammanlagt anställningstid på 731 dagar, vilket blir ett klarläggande för alla vars anställningstid börjar närma sig en fast tjänst.

- När det gäller medlemmar vars arbetsgivare är bunden av kollektivavtal med Unionen finns det ofta regler som ersatt LAS-regler och då sker beräkning ofta efter månad, inte år. För dem får domen ingen betydelse. För medlemmar där LAS ska tillämpas kan man uttrycka det som att rättsläget blivit klarlagt genom domen, även om Unionens rådgivning redan var sådan att vi bedömde att det mesta talade för att rättsläget var sådant som AD nu fastställt, säger Malin Wulkan, som är tillförordnad chefsjurist på Unionen.

Eftersom förbundets ST:s talan avslogs får man betala rättegångskostnaderna på 104 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.