Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

AD: Ett år är 365 dagar

Hur många dagar ska gå innan en visstidsanställning övergår i en tillsvidareanställning? Det har det tvistats om i Arbetsdomstolen som nu kommit fram till hur man ska räkna.
Lina Björk Publicerad
Christine Olsson/TT
Ett år ska beräknas efter kalendermånaderna slår Arbetsdomstolen fast. Christine Olsson/TT

Korta och långa visstidsanställningar staplades på varandra under en längre period på Linnéuniversitetet. När du varit anställd på allmän visstid i sammanlagt två år, under en femårsperiod, ska det tillfälliga jobbet övergå i till ett fast. Så blev det inte för den universitetsanställda mannen som efter 721 arbetade dagar, sades upp.

Därefter började en tvist kring hur ett år ska beräknas. Facket hävdade att en ”normalmånad” består av 30 dagar och därmed går gränsen för två år vid 721 dagar. Med arbetsgivarens sätt att räkna definieras en månad som en kalendermånad, med så många dagar som den månaden faktiskt har, och då fattades det tio dagar för att mannen skulle bli tillsvidareanställd.

Nu har Arbetsdomstolen avgjort målet och konstaterat att man tolkar paragraferna rent språkligt, alltså är ett år baserat på kalendermånaderna och vanligtvis 365 dagar, om det inte är skottår.

För att en visstidsanställning ska övergå till en tillsvidareanställning behövs alltså en sammanlagt anställningstid på 731 dagar, vilket blir ett klarläggande för alla vars anställningstid börjar närma sig en fast tjänst.

- När det gäller medlemmar vars arbetsgivare är bunden av kollektivavtal med Unionen finns det ofta regler som ersatt LAS-regler och då sker beräkning ofta efter månad, inte år. För dem får domen ingen betydelse. För medlemmar där LAS ska tillämpas kan man uttrycka det som att rättsläget blivit klarlagt genom domen, även om Unionens rådgivning redan var sådan att vi bedömde att det mesta talade för att rättsläget var sådant som AD nu fastställt, säger Malin Wulkan, som är tillförordnad chefsjurist på Unionen.

Eftersom förbundets ST:s talan avslogs får man betala rättegångskostnaderna på 104 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsgivare vägrar följa dom – Unionen kräver två miljoner

Unionen vann i domstol, men arbetsgivaren vägrar att rätta sig efter domen. Nu stämmer förbundet bolaget på ytterligare två miljoner kronor i utebliven lön och tjänstepension.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad 25 maj 2026, kl 06:01
Gatumiljö i centrala Stockholm med en person sedd bakifrån och polisbil i bakgrunden. Bilden illustrerar en arbetsrättslig tvist som lett till ny stämning.
Trots att anställningen enligt domen skulle fortsätta betalades varken lön eller pension ut. Unionen har därför lämnat in en ny stämningsansökan. Foto: Ola Rennstam

Kvinnan som arbetade i ett kapitalförvaltningsbolag i Stockholm blev uppsagd av personliga skäl 2023. Som Kollega rapporterat om tidigare skedde uppsägningen efter att hon upplyst bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. 

Unionen stämde arbetsgivaren och krävde att hon skulle få tillbaka sitt jobb. Tingsrätten gick på Unionens linje – uppsägningen ogiltigförklarades och bolaget dömdes att betala 135 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, fackets rättegångskostnader samt lön och tjänstepension under tiden som tvisten pågått. 

Bröt anställningskontraktet

Om en uppsägning ogiltigförklaras innebär det anställningen fortsätter som vanligt (se faktaruta nedan). Men bolaget vägrade att rätta sig efter domen, vilket i praktiken innebar att de bröt anställningskontraktet och avslutade hennes anställning. 

Unionen stämmer nu kapitalförvaltarna igen, denna gång på den uteblivna lön, tjänstepension och friskvårdsbidrag som de vägrat betala, sammanlagt en summa på drygt två miljoner kronor. 

”De bryr sig inte om lagar och regler”

Kvinnan är tacksam för att Unionen driver tvisten åt henne men känner en uppgivenhet kring tvisten med bolaget, som pågått i flera år. 

– Jag vill bara gå vidare och släppa den här historien men det går inte när de fortsätter att bråka. Samtidigt är jag inte ett dugg förvånad, jag tvingades sluta för att jag tog upp att de inte följde lagar och regler. Här är ytterligare ett bevis på att de inte bryr sig om vad som gäller, säger hon.

Ny stämning efter utebliven lön och tjänstepension

Nu hoppas hon att Unionens stämningsansökan ska ge henne den lön, semesterersättning och inbetalning till tjänstepension hon har rätt till enligt lag.

– Jag vann i tingsrätten och fick ju min anställning tillbaka. Om jag varit anställd under den här perioden ska jag väl ha lön, jag jobbar ju inte gratis, säger hon. 

Kollega har varit i kontakt med bolagets vd som avböjer att kommentera ärendet.

Uppsägningen ogiltigförklaras – vad gäller?

  • När en arbetsgivare säger upp en anställd måste det finnas sakliga skäl. Det kan vara arbetsbrist eller personliga skäl. 
     
  • Om du anser att det saknas sakliga skäl kan du bestrida uppsägningen. Observera att du måste agera snabbt, eftersom tiden för att kunna göra detta är kort - oftast två veckor.
     
  • Ditt fackförbund kan driva ärendet vidare till förhandling och domstol. Du kan kräva att få behålla din anställning eller att arbetsgivaren ska betala skadestånd.
     
  • Om en domstol kommer fram till att uppsägningen ska ogiltigförklaras innebär det att din anställning formellt sett har fortsatt hela tiden. Din arbetsgivare måste då betala ut lön till dig retroaktivt för den tid som tvisten pågått och du har också rätt till allmänt skadestånd.

Källa: Unionen