Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Dela ut Alvedon med den ena handen och skriva mejl med den andra. Många privatanställda tjänstemän jobbar samtidigt som de vårdar sjukt barn. Det visar Unionens årliga undersökning av vobbning – att jobba hemifrån samtidigt som man vabbar.
Fyra av tio privatanställda tjänstemän svarar att de ofta eller alltid vobbar i stället för att vabba. Sju av tio gör det ibland. Och enligt Martin Linder, ordförande för Unionen, är det flexibla arbetslivet i grunden någonting positivt.
– Det är viktigt för många privatanställda tjänstemän att kunna jobba hemifrån samtidigt som de tar hand om sitt sjuka barn. Ökat inflytande över den egna arbetstiden och bättre möjligheter att jobba hemifrån skulle underlätta för fler att få ett mer hållbart arbetsliv, säger han.
Läs mer: Vabba stora barn?
Väldigt få – drygt tio procent – har en arbetsgivare som kräver att de arbetar när de vabbar. Att så många ändå gör det beror oftast på att de vill hinna med sina arbetsuppgifter, inte har någon annan att lämna över till eller vill underlätta för sina kollegor.
En av tre svarar att de inte tar hand om sitt sjuka barn tillräckligt väl när de vobbar och fyra av tio skulle helst slippa vobba.
– Barnets behov av vård, omsorg och uppmärksamhet bör vara det som väger tyngst i valet mellan att vabba eller vobba, inte arbetsplatsens. Där ser vi tyvärr att vobba för många går från att vara en möjlighet till att upplevas som ett tvång, och därför behöver mer göras för att få föräldravänligare arbetsplatser, säger Martin Linder.
Av de tjänstemän som inte arbetar hemifrån när de tar hand om sjukt barn, svarar majoriteten att de ändå är tillgängliga för jobbet. De flesta känner stöd från sin chef när de vabbar, men varannan känner sig stressad av att få ihop arbetsliv och privatliv. Och en av tre får dåligt samvete för att de inte kan vara på jobbet när de vabbar.
Läs mer: Småföretagare vobbar mest
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Frågorna har ställts till tjänstemän inom privat sektor, med barn i åldrarna noll till elva år, under november förra året. Totalt omfattar undersökningen 2 046 intervjuer.
Läs mer: Pappa förlorar mest på att vabba
Vobba – att jobba hemifrån med bibehållen lön samtidigt som man vårdar sjukt barn.
Vabba – att vara hemma från jobbet för vård av sjukt barn med ersättning från Försäkringskassan.
Forskning. Forskare vid Stanford har nyligen räknat ut att antalet feta personer i USA skulle minska med 2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.
Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.
Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.
Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala. 1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.
43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.
Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.
I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.
Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet.
Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.
Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.
De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.
Här är länderna där man jobbar längst – och kortast
* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
** EU-kandidatland
Många spanska löntagare har redan i dag kortare arbetstid tack vare sina kollektivavtal, men allra senast från årsskiftet kommer resterande 12, 5 miljoner, (vilket motsvarar cirka 70 procent av arbetskraften), att få en halvtimmes kortare arbetsdag med bibehållen lön , enligt bland annat tidningen ElDiario.
– I dag moderniserar vi spanska företag och hjälper folk att bli lite lyckligare, säger Yolanda Díaz, andre vicepresident och arbetsmarknadsminister i Spanien, enligt tidningen As.
Spanien blir därmed det tredje EU-landet som har en lagstadgad arbetsvecka på färre än 40 timmar. De andra två länderna är Frankrike, där veckoarbetstiden är 35 timmar och Belgien där löntagare får jobba max 38 timmar i veckan.
Lagförslaget, som godkändes av regeringen i tisdags, kom till genom en överenskommelse mellan arbetsmarknadsministeriet och facken i Spanien. Facken har lovat att mobilisera sig om förslaget stöter på patrull i det spanska parlamentet.