Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Många förbund uttrycker stöd för Seko-strejk

Seko-strejken har starkt stöd hos både LO- och TCO-förbunden, enligt Dagens Nyheter. På Unionen vill man dock inte lägga sig i andra förbunds konflikter även om man känner igen problemet med otrygga anställningar hos de egna medlemmarna.
Linnea Andersson Publicerad

- Det är en problematik som vi ser bland medlemmarna och som vi konstant jobbar med att hitta lösningar på, säger Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen.

Det handlar om otrygga anställningar, omregleringar av tjänster, timanställningar och väldigt korta anställningar. Problem som Niklas Hjert hoppas att uppmärksamheten kring frågorna, tack vare strejken, kan bidra till att lösa.

Bland Unionens medlemmar är timanställningar särskilt ett problem inom transportsektorn. Unionen reglerar frågorna i kollektivavtal och på många stora områden är det därför inte möjligt för arbetsgivare att göra hur som helst. Frågan om ”split shifts”, eller delade turer, var för några år sedan aktuell i en avtalsrörelse. Där varslade man om konflikt innan man fick till en lösning som Unionen var nöjt med och som man upplever har löst problemet.

Niklas Hjert säger att det är svårt att veta om problemet med otrygga anställningar växer eller om det är så att man upptäcker det mer och mer för att man satt fokus på det. Han påpekar dock att otrygga anställningar inte hör till det normala inom de områden som Unionen organiserar.

- Det här är ett avtalsområde där vi inte finns och vi har full respekt för att Seko i en sådan situation där de upplever att de inte kan komma någon annanstans vidtar konfliktåtgärder, men vi lägger oss inte i den här typen av situationer på andra områden, säger Niklas Hjert.

Även om Unionen inte vill ”recensera andra förbunds agerande” har Seko ett starkt stöd hos både tjänstemanna- och arbetarfacken. Till Dagens Nyheter svarar samtliga LO-förbund att de uttrycker sitt stöd för konflikten och tio av tolv att de är beredda att ta till sympatiåtgärder. Bland de elva TCO-fack som svarat DN uttrycker åtta direkt eller indirekt stöd för Seko-strejken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland