Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Här är det olagligt för chefen att mejla efter arbetstid

I Portugal är det olagligt för chefer att kontakta medarbetare efter arbetstid. Den som skickar mejl på kvällskvisten eller ringer på helgen kan dömas till böter. Dessutom har föräldrar med sjuka barn rätt att jobba hemifrån.
David Österberg Publicerad 11 november 2021, kl 13:42
Shutterstock
I Portugal har föräldrar med sjuka barn rätt att jobba hemifrån utan att stämma av med arbetsgivaren. Shutterstock

Pandemin suddade ut gränserna mellan arbetsliv och fritid. Många tjänstemän arbetar numera hemifrån och då kan det vara svårare att få ett riktigt avslut på arbetsdagen.

Förra fredagen fick det portugisiska socialistpartiet igenom en ny lag som ska underlätta för distansjobbare, enligt nyhetsbyrån AP. Lagen innebär bland annat att arbetsgivare med fler än tio anställda inte får kontakta medarbetare efter arbetstid. Den som bryter mot lagen kan dömas till böter. Undantag får dock göras vid ”exceptionella omständigheter”.

Arbetsgivare blir också skyldiga att ersätta sina anställda för de ökade kostnader som hemjobbande kan leda till, exempelvis bredband och högre elförbrukning. Dessutom måste de samla alla anställda minst en gång varannan månad för att undvika att medarbetarna känner sig ensamma.

Läs mer: Fransmän har rätt att strunta i jobbmejl

Det portugisiska parlamentet röstade också för ett starkare skydd för den personliga integriteten. Portugisiska arbetsgivare får inte längre använda digitala verktyg för att övervaka vad medarbetarna gör på hemmakontoret.

Men den nya lagen blir det också lättare för tjänstemän med sjuka barn. Föräldrar med barn upp till åtta år har rätt att jobba hemifrån utan att behöva be arbetsgivaren om tillstånd.

Socialistpartiet hade dessutom föreslagit att anställda skulle ha rätt att stänga av jobbmobilen när arbetsdagen är slut, men det förslaget röstades ner.

Läs mer: Många anställda jobbar på fritiden

Arbetstid

Vobb här för att stanna

Allt fler tjänstemän väljer att jobba samtidigt som de är hemma för vård av barn. Och vobbandet är här för att stanna. Det visar en ny undersökning från Unionen.
Lina Friberg Publicerad 3 februari 2023, kl 13:43
Kvinna vid köksbord med bärbar dator. Hon arbetar. På golvet ett barn som är hemma och leker samtidigt som mamman arbetar.
Varannan tjänsteman uppger att hemarbete gör att de vobbar, i stället för att vabba. Foto: Pontus Lindahl/TT.

Att vobba innebär att du är hemma med sjukt barn samtidigt som du jobbar med lön från din arbetsgivare. Trenden uppstod för några år sedan bland yrken där det fungerar att jobba hemifrån och ökade stort under pandemin.

– Utökade möjligheter till att arbeta hemifrån har gjort det lättare att vobba för en stor grupp tjänstemän, men barnets behov av omsorg ska styra, inte arbetsgivarens krav, säger Martin Linder, ordförande i Unionen.

Både vobb och vab ökar

Även vabbandet har ökat i Sverige de senaste åren enligt statistik från Försäkringskassan, främst under pandemin. Men även under 2022 ökade vabbandet.

 Enligt myndigheten är det svårt att veta exakt vad det senaste årets ökning beror på.

– Kanske handlar det om att föräldrar som arbetat hemifrån under pandemin nu ska vara tillbaka på sina jobb. Det kan också handla om förändrade attityder, det är inte längre okej att skicka iväg snoriga barn till förskolan, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Varannan tjänsteman vobbar

Unionens mätning visar att även vobbandet fortsätter att öka. Varannan tjänstemän uppger att hemarbete gör att de vobbar, i stället för att vabba.
Endast en procent vobbar mindre än tidigare.

Att såväl vabbandet som vobbandet ökar betyder att antalet dagar som vi är hemma med sjukt barn är högre än någonsin.

Tjänstemännen i Unionens undersökning svarar likt Försäkringskassan att ändrade attityder kan vara en tänkbar förklaring till ökningen av både vobb och vab.

Drygt varannan tjänsteman i Unionens mätning svarade att skol- och förskolepersonalen gör hårdare bedömningar nu än innan pandemin. Även sju av tio föräldrar svarar att de själva gör hårdare bedömningar numera.

– Här är det viktigt att man på arbetsplatsen vågar prata om hur man kan hitta lösningar. På så sätt undviks onödig frånvaro, stress och oro både i rollen som medarbetare och förälder, säger Martin Linder.

Tydligare rutiner behövs

Nästan sju av tio undersökningsdeltagare tycker att vobbandet fungerar bra i år. Förra året var den siffran fem av tio.
Årets mätning visar även att tjänstemännen, i högre grad än tidigare, upplever att det från arbetsgivarens sida finns en förståelse för att arbetsdagen ser annorlunda ut när man vobbar.

Undersökningen visar också att majoriteten av arbetsplatserna, i åtminstone någon utsträckning, har rutiner för att hantera oplanerad korttidsfrånvaro som vab. Samtidigt uppger hälften av tjänstemännen att det inte finns någon som tar hand om deras arbetsuppgifter när de vabbar.

– Här finns en motsättning. Det är glädjande att många uppger att arbetsgivare har regler och rutiner på plats. Samtidigt är rutinerna kanske inte tillräckligt bra eller tillräckligt tydliga, säger Martin Linder.

Inget krav att vobba

Han fortsätter:

– Trots att ett ökat hemarbete har gjort det lättare att vobba är det fortfarande en lagstadgad rätt att kunna vabba om man behöver det. Det är arbetsgivarens ansvar att hitta lösningar. Ingen ska känna sig tvingad att vobba, poängterar Martin Linder.


Fotnot: Artikeln är skriven av en vobbande reporter.