Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

E-post – en överlevnadsguide

Det är lätt att bli slav under mejlen. Ge inte upp. Det går att ta kommandot över denna i särklass mest stressande tidstjuv. Michael Alphov vet allt om hur du går till väga för att få tillbaka sinnesron.
Publicerad 12 oktober 2017, kl 12:15
ibphoto/Colourbox.com
Med några enkla knep kan du äntligen få ordning på inkorgen. ibphoto/Colourbox.com

När e-postaviseringen blippar till utlöses en kraftig inre klåda. Du bara måste kolla mejlen, få den där lilla kicken, för att sedan i nio fall av tio upptäcka att det ändå inte var något akut.

Ett välkommet avbrott och lite förströelse å ena sidan. Å andra sidan har koncentrationen brutits ännu en gång. Och för varje avbrott tar det längre tid att bli lika fokuserad som tidigare. Känns scenariot igen?

Det är inte helt lätt att mäta hur mycket arbetstid mejlen verkligen stjäl. En vanlig uppgift är att många ägnar 30–40 procent av sin tid åt e-posten. Enligt ett australiskt IT-företag kollar den genomsnittlige tjänstemannen sin mejlbox 36 gånger i timmen. Efter varje gång tar det upp till en kvart att bli fokuserad igen.

Att e-posten är en av arbetsdagens värsta tidstjuvar bekräftar Michael Alphov, effektivitetskonsult.

– På mina föreläsningar brukar jag göra en enkät om tidstjuvar. Sedan fem– sex år är det möten och mejl som leder. Vi överbelastas av information, vilket leder till stress, säger Michael Alphov.

Enligt honom har vi i dag ett utbrett okynnesmejlande. Det är så lätt att slänga i väg några rader, då har man liksom lyft bollen från sig själv. Michael Alphov menar att det finns många tillfällen då det är bättre att kommunicera på annat sätt.

– Mejl är ett fantastiskt verktyg, bara det inte missbrukas. Många misstar mejlen för en chattfunktion och förväntar sig att man ska svara inom 30 sekunder. Gör man det skapar man förväntningar hos omgivningen att man alltid ska göra det, säger han.

Själv försöker han besvara mejl inom 24 timmar.

Det första man bör fråga sig är om det över huvud taget passar med mejl. Nästa steg är att bestämma vilka man ska mejla. Michael Alphov höjer ett varningens finger för att slentrianmässigt skicka med kopia till flera mottagare. Han föreslår ett mejl per ämne, det blir förvisso fler mejl men minskar risken för röra.

Viktigt är också att ha en tydlig rubrik och att även skriva deadline, om det finns en sådan, där. Man bör också ange om man bara delar med sig av information eller om man kräver någon form av aktion eller respons från mottagaren. Det vill säga att skriva FYI, For Your Information, om det handlar om att dela med sig av information, eller FYA, For Your Action. Det senare är ganska vanligt i den engelskspråkiga världen.

Många tar mejlen för en chatt och väntar sig att man ska svara inom 30 sekunder

Att handskas på ett bra sätt med de mejl man skickar är en sak. En ännu större utmaning är att hantera de mejl man själv tar emot, det vill säga att inte låta hela tillvaron bli e-poststyrd. Etapp ett är att inte kolla mejlen hela tiden, utan bara två till fem gånger per dag. För att göra det effektivt bör du ägna dig enbart åt mejlen under max 20 minuter per gång.

Många förespråkar en tom inkorg. Det betyder enligt Michael Alphov att man har tagit beslut om allt nytt som kommit in – inte att man gjort allting.

– Om man använder inkorgen som en att göra-lista blir det oerhört svårt att prioritera och planera. En tom inkorg innebär att de aktiviteter som ska göras har lagts in i kalendern eller i att göra-listan. Det leder till kontroll och överblick.

En tom inkorg uppnår man genom att göra, delegera, spara och slänga. Enligt klassiska effektivitetsprinciper ska det som tar mindre än två minuter åtgärdas direkt. Det som tar mindre än 15 minuter lägger man in i en att göra-lista och det som tar ännu längre tid förs in i kalendern.

Delegerandet handlar om att skicka vidare ärendet till någon. Vill man spara något gör man det i ett mappsystem. Men se upp med att ha för många mappar, då kan det bli svårt att hitta.

– Man får kämpa med att ändra sitt beteende. Men de flesta ser snabbt vinsten, säger Michael Alphov.

Text: Cajsa Högberg

Tips!

  1. MÅSTE DU CC:A? Fundera på om fler verkligen har behov av informationen.
  2. ETT MEJL PER ÄMNE – Bunta inte ihop flera saker i ett mejl.
  3. GE MEJLET EN TYDLIG RUBRIK – Då kan mottagaren lättare avgöra hur brådskande ärendet är.
  4. FYI ELLER FYA? Är det information eller vill du att mottagaren agerar?
  5. 2–5 GÅNGER PER DAG – Öppna och läs mejlen fokuserat.

Microsoft Outlook, som är det vanligaste e-postprogrammet, har många funktioner för att exempelvis direkt föra över mejl till att göra-listor eller kalender. För Mac finns appen Air mail med motsvarande funktioner.

Arbetstid

Därför ska du kolla Youtube på arbetstid

Vi lägger minst en timme om dagen på att inte jobba – när vi är på jobbet. Det ska arbetsgivarna vara glada för.
– Vi är inte maskiner. När vi ägnar oss åt privata angelägenheter får det en positiv effekt på arbetet, säger Lars Ivarsson, forskare vid Karlstads universitet.
David Österberg Publicerad 2 maj 2024, kl 06:02
Spela mobilspel på jobbet, till vänster, och ta selfies på arbetstid (höger).
Scrolla Instagram på jobbet? Ta selfies på arbetstid? Varför inte? Forskning visar att privata sysslor på arbetet kan öka produktiviteten. Foto: Colourbox.

Du jobbar med det du har betalt för att göra. Dessutom skrollar du Instagram, bokar en tandläkartid, kollar på Youtube och spelar mobilspel. Varje dag lägger vi minst en timme av vår arbetstid på att göra saker som inte har med jobbet att göra. 

Lars Ivarsson är docent i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och har forskat om privata angelägenheter på jobbet.

– Vi surfar, pratar med kollegor i korridoren, skriver ut privata saker på skrivaren, shoppar och springer ärenden. Så totalt sett gör vi en mängd saker på arbetstid som vi inte har betalt för att göra, säger han. 

Pratar Game of thrones på jobbet

Våra privata angelägenheter på jobbet går att dela in i flera kategorier. I en hamnar sådant vi gör av nödvändighet, som att gå och köpa värktabletter när vi har ont i huvudet eller prata med förskolan om sjuka barn. I en annan finns det som hör till den sociala samvaron, som när vi pratar helgplaner med kollegor eller diskuterar Game of thrones.

Lars Ivarsson.
Lars Ivarsson.

I en tredje hamnar aktiviteter som surfande, skrollande på sociala medier och mobilspel. Forskning visar att vi lägger ungefär tio procent av arbetstiden på privat surfande, men Lars Ivarsson tror inte att vi skulle ha fått mer gjort utan det.

– Tio procent kan låta mycket men bryter vi ner det handlar det om sex minuter i timmen. Enligt arbetstidslagen har vi rätt att ta de pauser vi behöver, även om det inte är reglerat exakt hur ofta och hur länge vi får ta paus. Arbetsgivare tycker ibland att vi ska hålla sprinthastighet under ett maratonlopp, men det kan vi ju inte. Vi är inte maskiner. I alla arbetsuppgifter som har ett analytiskt inslag blir det omöjligt att arbeta som en maskin.

Lars Ivarssons forskning visar till och med att privata angelägenheter under arbetstid gör oss mer effektiva.

– När vi intervjuade ingenjörer sa de att om de stöter på ett problem som de inte hittar en bra lösning på, blir det inte bättre av att bara sitta och nöta. Då tog några en promenad runt kvarteret, andra surfade lite på nätet. När de återvände kunde de ofta lösa arbetsuppgiften. Vi pratade också med socialsekreterare som sa att det inte gick att gå direkt från ett tungt möte till ett annat. De behövde återhämtningstid som de fick genom att exempelvis kolla på sociala medier en stund. Så i den meningen gav det de gjorde privat en positiv effekt på arbetet.

Så arbetsgivare borde ha större förståelse för att anställda kollar Instagram och spelar mobilspel?

– Ja, men det är självfallet en balansgång. Det går inte att säga att anställda får göra precis vad de vill på arbetet, men vi har ett behov av regelbundna pauser och återhämtning. Dessutom blir anställda som känner att arbetsgivaren litar på dem mer lojala och mer benägna att ställa upp när det behövs. Men det måste så klart gå åt båda hållen.

Kortare arbetstid minskar behovet av paus

Enligt Lars Ivarsson anser arbetsgivare oftast att resultat är viktigare än arbetstid. Ändå har de svårt att släppa det där med tiden.

– När vi frågar chefer om det är okej att deras medarbetare går hem tidigare när de har gjort det de förväntats göra, då svarar de att det inte är det. Å ena sidan är resultatet självklart överordnat tiden, å andra sidan är tiden ändå så viktig att det inte är okej att lämna arbetet när resultatet är uppnått. Man kan såklart argumentera för att ju mer tid vi lägger på något, desto bättre blir det men det stämmer inte alltid. Det sägs till exempel att Mick Jagger och Keith Richards skrev ”Satisfaction” på tio minuter. Det var ju i så fall en enorm utdelning på kort tid.

Skulle vi ägna mindre tid åt privata angelägenheter om arbetstiden var kortare?

– Det tror jag. I alla fall om man kortar varje dag i stället för att ha ytterligare en ledig dag i veckan. I dag kommer många till jobbet, startar sin dator och sedan går de på kafferast. Men kommer man lite senare struntar man kanske i den rasten. Behovet av återhämtning under arbetsdagen kan nog bli mindre om vi har kortare arbetsdagar.

Saker vi inte har betalt för att göra

Förutom arbete ägnar vi oss åt många andra aktiviteter på jobbet. De kan delas in i tre kategorier:  

  • Sociala: Vi pratar sport, musik och tv-serier och dricker kaffe.
  • Nödvändiga: Vi lämnar bilen på verkstad, kontaktar hantverkare och betalar räkningar.
  • Roliga: Vi läser tidningar, kollar sociala medier och spelar mobilspel.