Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

E-post – en överlevnadsguide

Det är lätt att bli slav under mejlen. Ge inte upp. Det går att ta kommandot över denna i särklass mest stressande tidstjuv. Michael Alphov vet allt om hur du går till väga för att få tillbaka sinnesron.
Publicerad
ibphoto/Colourbox.com
Med några enkla knep kan du äntligen få ordning på inkorgen. ibphoto/Colourbox.com

När e-postaviseringen blippar till utlöses en kraftig inre klåda. Du bara måste kolla mejlen, få den där lilla kicken, för att sedan i nio fall av tio upptäcka att det ändå inte var något akut.

Ett välkommet avbrott och lite förströelse å ena sidan. Å andra sidan har koncentrationen brutits ännu en gång. Och för varje avbrott tar det längre tid att bli lika fokuserad som tidigare. Känns scenariot igen?

Det är inte helt lätt att mäta hur mycket arbetstid mejlen verkligen stjäl. En vanlig uppgift är att många ägnar 30–40 procent av sin tid åt e-posten. Enligt ett australiskt IT-företag kollar den genomsnittlige tjänstemannen sin mejlbox 36 gånger i timmen. Efter varje gång tar det upp till en kvart att bli fokuserad igen.

Att e-posten är en av arbetsdagens värsta tidstjuvar bekräftar Michael Alphov, effektivitetskonsult.

– På mina föreläsningar brukar jag göra en enkät om tidstjuvar. Sedan fem– sex år är det möten och mejl som leder. Vi överbelastas av information, vilket leder till stress, säger Michael Alphov.

Enligt honom har vi i dag ett utbrett okynnesmejlande. Det är så lätt att slänga i väg några rader, då har man liksom lyft bollen från sig själv. Michael Alphov menar att det finns många tillfällen då det är bättre att kommunicera på annat sätt.

– Mejl är ett fantastiskt verktyg, bara det inte missbrukas. Många misstar mejlen för en chattfunktion och förväntar sig att man ska svara inom 30 sekunder. Gör man det skapar man förväntningar hos omgivningen att man alltid ska göra det, säger han.

Själv försöker han besvara mejl inom 24 timmar.

Det första man bör fråga sig är om det över huvud taget passar med mejl. Nästa steg är att bestämma vilka man ska mejla. Michael Alphov höjer ett varningens finger för att slentrianmässigt skicka med kopia till flera mottagare. Han föreslår ett mejl per ämne, det blir förvisso fler mejl men minskar risken för röra.

Viktigt är också att ha en tydlig rubrik och att även skriva deadline, om det finns en sådan, där. Man bör också ange om man bara delar med sig av information eller om man kräver någon form av aktion eller respons från mottagaren. Det vill säga att skriva FYI, For Your Information, om det handlar om att dela med sig av information, eller FYA, For Your Action. Det senare är ganska vanligt i den engelskspråkiga världen.

Många tar mejlen för en chatt och väntar sig att man ska svara inom 30 sekunder

Att handskas på ett bra sätt med de mejl man skickar är en sak. En ännu större utmaning är att hantera de mejl man själv tar emot, det vill säga att inte låta hela tillvaron bli e-poststyrd. Etapp ett är att inte kolla mejlen hela tiden, utan bara två till fem gånger per dag. För att göra det effektivt bör du ägna dig enbart åt mejlen under max 20 minuter per gång.

Många förespråkar en tom inkorg. Det betyder enligt Michael Alphov att man har tagit beslut om allt nytt som kommit in – inte att man gjort allting.

– Om man använder inkorgen som en att göra-lista blir det oerhört svårt att prioritera och planera. En tom inkorg innebär att de aktiviteter som ska göras har lagts in i kalendern eller i att göra-listan. Det leder till kontroll och överblick.

En tom inkorg uppnår man genom att göra, delegera, spara och slänga. Enligt klassiska effektivitetsprinciper ska det som tar mindre än två minuter åtgärdas direkt. Det som tar mindre än 15 minuter lägger man in i en att göra-lista och det som tar ännu längre tid förs in i kalendern.

Delegerandet handlar om att skicka vidare ärendet till någon. Vill man spara något gör man det i ett mappsystem. Men se upp med att ha för många mappar, då kan det bli svårt att hitta.

– Man får kämpa med att ändra sitt beteende. Men de flesta ser snabbt vinsten, säger Michael Alphov.

Text: Cajsa Högberg

Tips!

  1. MÅSTE DU CC:A? Fundera på om fler verkligen har behov av informationen.
  2. ETT MEJL PER ÄMNE – Bunta inte ihop flera saker i ett mejl.
  3. GE MEJLET EN TYDLIG RUBRIK – Då kan mottagaren lättare avgöra hur brådskande ärendet är.
  4. FYI ELLER FYA? Är det information eller vill du att mottagaren agerar?
  5. 2–5 GÅNGER PER DAG – Öppna och läs mejlen fokuserat.

Microsoft Outlook, som är det vanligaste e-postprogrammet, har många funktioner för att exempelvis direkt föra över mejl till att göra-listor eller kalender. För Mac finns appen Air mail med motsvarande funktioner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Spanien inför lag om kortare arbetsvecka

Spanien slopar 40-timmarsvecka. Senast från och med årsskiftet ska samtliga anställda i Spanien jobba max 37,5 timmar i veckan enligt ett lagförslag som lämnas till parlamentet.
Johanna Rovira Publicerad 9 maj 2025, kl 11:11
Spanien som kommer att bli bättre tack vare förkortningen av arbetstiden enligt spanska arbetsmarknadsminister Yolanda Diaz. Foto: Paul White/TT

Många spanska löntagare har redan i dag kortare arbetstid tack vare sina kollektivavtal, men allra senast från årsskiftet kommer resterande 12, 5 miljoner, (vilket motsvarar cirka 70 procent av arbetskraften), att få en halvtimmes kortare arbetsdag med bibehållen lön , enligt bland annat tidningen ElDiario.  

– I dag moderniserar vi spanska företag och hjälper folk att bli lite lyckligare, säger Yolanda Díaz, andre vicepresident och arbetsmarknadsminister i Spanien, enligt tidningen As.

Spanien blir därmed det tredje EU-landet som har en lagstadgad arbetsvecka på färre än 40 timmar. De andra två länderna är Frankrike, där veckoarbetstiden är 35 timmar och Belgien där löntagare får jobba max 38 timmar i veckan.  

Lagförslaget, som godkändes av regeringen i tisdags, kom till genom en överenskommelse mellan arbetsmarknadsministeriet och facken i Spanien. Facken har  lovat att mobilisera sig om förslaget stöter på patrull i det spanska parlamentet. 

Arbetstid

Så funkar arbetstidsförkortning

Kortare arbetstid stod högt på Unionenmedlemmarnas önskelista inför årets avtalsrörelse. Hur arbetstiden krymps kan variera mellan företag och till och med inom samma företag. Kollega har kollat hur det funkar i praktiken.
Johanna Rovira Publicerad 4 april 2025, kl 06:01
Arbetstidsbank - så funkar det. En man vid ett skrivbord med en stor klocka framför ansiktet.
Arbetstidsbank - hur funkar det? På vissa företag kan anställda använda arbetstidsbanker för att gå tidigare från jobbet eller få extra semesterdagar Foto: Colourbox.

Parterna har kommit överens om arbetstidsförkortning på flera områden där det hitintills har saknats. Där det redan förekommer  plussas ytterligare ungefär en dag på den befintliga timbanken.  

På många företag fungerar förkortningen som en arbetstidsbank eller ett arbetstidskonto, där det sätts in x antal timmar som tjänstemännen sedan kan plocka ut,  till exempel för att gå tidigare från jobbet eller för extra semesterdagar. På vissa håll kan anställda välja fritt mellan tid, reda pengar och extra pensionsavsättningar. 

Kontot för arbetstidsförkortningen är separerad från andra konton som exempelvis flextid. 

Kollega har ringt runt olika klubbar på företag som har arbetstidsförkortning för att kolla hur det fungerar i praktiken. 

Gunnar Palmberg, Unionenordförande på Skanska Stockholmsklubben: 

Vi har 40 timmars arbetstidsförkortning om året. Timmarna tjänas först in under ett intjänandeår, därefter kan man plocka ut ledig tid i dialog med arbetsgivaren, precis som med all annan ledighet.  Har man timmar kvar vid semesterårets slut, vid månadskiftet mars-april,  får man i stället pengar.  De kvarvarande timmarna kan inte omvandlas till extra pension. 

Martin Nyman, klubbordförande på Holmen Iggesund:

Hos oss på Iggesund har vi 63 timmars arbetstidsförkortning om året och  tillämpar ett lokalt avtal som vi kallar ATK treval.  Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig.  Man kan också välja att splittra potten och ta exempelvis en tredjedel i tid, en tredjedel i pengar och en tredjedel i pension, eller hur man nu vill dela upp det.  

Ann-Christin Andersson, avgående sammankallande för Unionenklubben på Samhall:

På Samhall har vi 58 timmar och 20 minuters arbetstidsförkortning per år på en heltidstjänst. Vi har först ett intjänandeår då vi tjänar in tiden och den går varken att växla mot pengar eller extra pension. Först när man slutar  får man ut eventuell resterande tid i pengar. 

Jag tar ofta ut enstaka timmar, men det går också att ta ledigt hela dagar. Säger man till i förväg brukar det aldrig vara något problem att få ledigt, men många hos oss har mycket att göra och har svårt att plocka ut tid så kontona bara växer och växer. 

Christer Persson, klubbordförande på Akzo Nobel, Malmö:

Vi har 84 timmar per år i arbetstidsförkortning, och får ta ut timmarna när vi vill om möjlighet finns, till exempel för att gå hem tidigare från jobbet. Är det några timmar kvar på kontot vid årets slut så får man ut ett engångsbelopp, kontot nollställs varje nytt år. 

Roger Jansson, klubbordförande Sandvik Coromant, Gimo: 

Vi har för närvarande 32 timmar om året som vi tjänar in i förväg – det blir en dag per jobbat kvartal. Vi kan välja mellan att ta ut timmarna i ledig tid, pengar eller som extra pensionsavsättning. Själv har jag valt tid och jag har aldrig några timmar  kvar när kontot nollställs. Men skulle det bli timmar över får man ut det i pengar. 

Simon Salomonsson, ordförande i Vattenfall sektion12, försäljning och service, Umeå. 

– Lejonparten av oss anställda på Vattenfall har 63 timmar arbetstidsförkortning, men det finns lokala avvikelser. Du får timmar så fort du börjar, men om du till exempel anställs ett halvår in på året så får du bara halva antalet timmar och så vidare. 

–  Timmarna kan inte växlas mot pengar eller pension, men använder man inte upp dem, omvandlas de automatiskt till pension vid årets slut. Är du över 65 år eller under 25 år så får du i stället ut resterande timmar i lön. 

 

 

 

Övriga avtal som har kortare arbetstid: 

Gröna arbetsgivare

I avtalet för virkesmätning finns arbetstidsförkortning på drygt 65,2 timmar per år.

Sveriges Textil- och modeföretag samt Teknikarbetsgivarna.

Varje vecka avsätts 82 minuter till en tidbank. Den som jobbar tvåskift får 202 minuter per vecka.

Industriarbetsgivarna:  I avtalen för gruvor, svetsmekanisk industri, stål, metall och byggnadsämne finns arbetstidsförkortning på fyra dagar per år.