Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

E-post – en överlevnadsguide

Det är lätt att bli slav under mejlen. Ge inte upp. Det går att ta kommandot över denna i särklass mest stressande tidstjuv. Michael Alphov vet allt om hur du går till väga för att få tillbaka sinnesron.
Publicerad
ibphoto/Colourbox.com
Med några enkla knep kan du äntligen få ordning på inkorgen. ibphoto/Colourbox.com

När e-postaviseringen blippar till utlöses en kraftig inre klåda. Du bara måste kolla mejlen, få den där lilla kicken, för att sedan i nio fall av tio upptäcka att det ändå inte var något akut.

Ett välkommet avbrott och lite förströelse å ena sidan. Å andra sidan har koncentrationen brutits ännu en gång. Och för varje avbrott tar det längre tid att bli lika fokuserad som tidigare. Känns scenariot igen?

Det är inte helt lätt att mäta hur mycket arbetstid mejlen verkligen stjäl. En vanlig uppgift är att många ägnar 30–40 procent av sin tid åt e-posten. Enligt ett australiskt IT-företag kollar den genomsnittlige tjänstemannen sin mejlbox 36 gånger i timmen. Efter varje gång tar det upp till en kvart att bli fokuserad igen.

Att e-posten är en av arbetsdagens värsta tidstjuvar bekräftar Michael Alphov, effektivitetskonsult.

– På mina föreläsningar brukar jag göra en enkät om tidstjuvar. Sedan fem– sex år är det möten och mejl som leder. Vi överbelastas av information, vilket leder till stress, säger Michael Alphov.

Enligt honom har vi i dag ett utbrett okynnesmejlande. Det är så lätt att slänga i väg några rader, då har man liksom lyft bollen från sig själv. Michael Alphov menar att det finns många tillfällen då det är bättre att kommunicera på annat sätt.

– Mejl är ett fantastiskt verktyg, bara det inte missbrukas. Många misstar mejlen för en chattfunktion och förväntar sig att man ska svara inom 30 sekunder. Gör man det skapar man förväntningar hos omgivningen att man alltid ska göra det, säger han.

Själv försöker han besvara mejl inom 24 timmar.

Det första man bör fråga sig är om det över huvud taget passar med mejl. Nästa steg är att bestämma vilka man ska mejla. Michael Alphov höjer ett varningens finger för att slentrianmässigt skicka med kopia till flera mottagare. Han föreslår ett mejl per ämne, det blir förvisso fler mejl men minskar risken för röra.

Viktigt är också att ha en tydlig rubrik och att även skriva deadline, om det finns en sådan, där. Man bör också ange om man bara delar med sig av information eller om man kräver någon form av aktion eller respons från mottagaren. Det vill säga att skriva FYI, For Your Information, om det handlar om att dela med sig av information, eller FYA, For Your Action. Det senare är ganska vanligt i den engelskspråkiga världen.

Många tar mejlen för en chatt och väntar sig att man ska svara inom 30 sekunder

Att handskas på ett bra sätt med de mejl man skickar är en sak. En ännu större utmaning är att hantera de mejl man själv tar emot, det vill säga att inte låta hela tillvaron bli e-poststyrd. Etapp ett är att inte kolla mejlen hela tiden, utan bara två till fem gånger per dag. För att göra det effektivt bör du ägna dig enbart åt mejlen under max 20 minuter per gång.

Många förespråkar en tom inkorg. Det betyder enligt Michael Alphov att man har tagit beslut om allt nytt som kommit in – inte att man gjort allting.

– Om man använder inkorgen som en att göra-lista blir det oerhört svårt att prioritera och planera. En tom inkorg innebär att de aktiviteter som ska göras har lagts in i kalendern eller i att göra-listan. Det leder till kontroll och överblick.

En tom inkorg uppnår man genom att göra, delegera, spara och slänga. Enligt klassiska effektivitetsprinciper ska det som tar mindre än två minuter åtgärdas direkt. Det som tar mindre än 15 minuter lägger man in i en att göra-lista och det som tar ännu längre tid förs in i kalendern.

Delegerandet handlar om att skicka vidare ärendet till någon. Vill man spara något gör man det i ett mappsystem. Men se upp med att ha för många mappar, då kan det bli svårt att hitta.

– Man får kämpa med att ändra sitt beteende. Men de flesta ser snabbt vinsten, säger Michael Alphov.

Text: Cajsa Högberg

Tips!

  1. MÅSTE DU CC:A? Fundera på om fler verkligen har behov av informationen.
  2. ETT MEJL PER ÄMNE – Bunta inte ihop flera saker i ett mejl.
  3. GE MEJLET EN TYDLIG RUBRIK – Då kan mottagaren lättare avgöra hur brådskande ärendet är.
  4. FYI ELLER FYA? Är det information eller vill du att mottagaren agerar?
  5. 2–5 GÅNGER PER DAG – Öppna och läs mejlen fokuserat.

Microsoft Outlook, som är det vanligaste e-postprogrammet, har många funktioner för att exempelvis direkt föra över mejl till att göra-listor eller kalender. För Mac finns appen Air mail med motsvarande funktioner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

De reser i arbetet – betalar med sin fritid

Fälttekniker i telekombranschen får inte lön för restid till och från sina uppdrag – i stället får de offra sin fritid. Det vill Unionen ändra på.
Ola Rennstam Publicerad 20 mars 2025, kl 13:05
Restid inte arbetstid. Fältteknikerna Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde.
Fältteknikerna Marcus Olsson och Nicklas Nordin i Östersund på väg ut på uppdrag i arbetsgivarens bil. De får ingen lön för restiden ut på uppdrag eftersom det inte räknas som arbetstid. Unionen kräver att det ändras och att teknikerna ges tillräcklig tid för vila och återhämtning. Foto: Linnea Vesterlund.

AVTAL 2025
Mil efter mil. Ofta på dåliga och hala vägar. Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde. Deras jobb är att reparera eller installera fiber vid nätverksstationer.

– Det kan röra sig som om upp mot två timmar bakom ratten – enkel väg. Det blir verkligen långa dagar, det är jobbigt särskilt som förälder att man är borta mycket från familjen, säger Nicklas Nordin.

”Rimligt att ha full lön för den tid vi reser”

Man skulle kunna tro att den som åker ut på ett uppdrag på arbetsgivarens initiativ och i företagets fordon gör det på arbetstid och med full lön. Men för fälttekniker i telekombranschen är det inte riktigt så, i stället sker bilresorna till stor del på teknikernas fritid. Som kompensation får de så kallad restidsersättning, som utgör en bråkdel av deras ordinarie timlön.

– Om jag har tre timmars restid fram och tillbaka får jag två timmars restidsersättning och en timma lön. Det känns inte jätteroligt att ta två timmar av min fritid och få en tredjedel betalt för tiden, säger Marcus Olsson.

Kollegan Nicklas Nordin instämmer:

– Det vore rimligt att ha full lön för den tid vi reser. Jag kan ha viss förståelse för att det kan vara svårt ekonomiskt för bolaget när vi har så långa avstånd. Men de borde åtminstone kunna höja vår restidsersättning, säger han.

För kort dygnsvila efter långa resor

Att resorna till och från arbetet vid IT-anläggningarna ute i skog och mark inte räknas som arbetstid får även konsekvenser för fältteknikernas dygnsvila. Vilan börjar nämligen räknas när arbetspasset är slut – det vill säga ute i fält. Tiden när teknikerna sitter bakom ratten och avverkar bilfärden hem räknas in i vilotiden.

– Att köra bil efter en hel arbetsdag ger absolut ingen vila eller återhämtning, man är ofta ganska mosig då efter all problemlösning. Vår dygnsvila borde rimligen inledas när man är hemma igen, i synnerhet då man jobbat natt efter ett ordinarie arbetspass, säger Marcus Olsson.

Fältteknikerna kallas ofta ut för att jobba natt – efter en hel arbetsdag. Efter att ha kommit hem framåt småtimmarna är det svårt att jobba som vanligt dagen därpå, berättar Marcus Olsson.

– Ibland får jag fyra timmars sömn efter ett nattpass innan jag ska upp och jobba igen. För att få möjlighet att vila ut ordentligt dagen efter måste jag använda min intjänade komptid och det känns inte så himla bra.

”Den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil ska uppbära lön”

Unionenklubben på Eltel har åtskilliga gånger tagit upp fältteknikernas situation med arbetsgivaren. Genom lokala överenskommelser har facket lyckats få till ersättning vid restid, men klubbordförande Björn Tallberg håller med fältteknikerna om att ersättningsnivån är för låg och allra helst borde vara i form av lön.

– Det är en viktig princip att den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil är i tjänst och ska uppbära lön, säger han.

Trötta förare fara i trafiken

De långa bilresorna påverkar också trafiksäkerheten. Marcus och Nicklas berättar att de på grund av trötthet ibland är tvungna att stanna vid vägkanten. Björn Tallberg betonar vikten av att få till ett bättre skydd för dem som har långa resor så att de får ett hållbart arbetsliv och tillräcklig återhämtning.

Björn Tallberg

– Det här handlar om en liten grupp lojala medarbetare som offrar sin fritid för arbetsgivaren. Trafiksäkerheten är en annan jätteviktig aspekt här och att få tillräcklig dygnsvila för våra medlemmar.

Klubben har samtidigt förståelse för att arbetsgivaren måste tänka på lönsamheten och menar att den återhållsamma restidsersättningen är ett sätt för bolaget att få ihop affären.

– Det råder hård konkurrens i vår bransch och marginalerna är små. Om villkoren ska kunna förbättras måste det ske i de centrala kollektivavtalen så att de blir lika för alla telekomföretag, säger Björn Tallberg.

Unionen: "Resor ska räknas som arbetstid"

Förbundet driver frågan centralt om rätten till ostörd fritid gentemot arbetsgivarorganisationen Tech Sverige. I årets avtalsrörelse kräver Unionen att restiden ska räknas in i den sammanlagda veckoarbetstiden, ett krav som man även drev i förra avtalsrörelsen utan att lyckas få arbetsgivarsidan på telekom att ändra sig. 

Ia Hamn

– Det förekommer mycket restid i branschen, tid som ligger utanför den ordinarie arbetstiden och som inkräktar på våra medlemmars fritid. Vi vill se stärkta regler kring arbetstid och restid kopplat till ett socialt liv. Alltså att arbetsgivaren är skyldig att planera in återhämtning och se till att det går att förena arbete med familj och fritid, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen. 

Enligt Unionen har områdena som fältteknikerna ska täcka blivit större på senare år varpå de måste resa allt längre sträckor.

– Om du reser långt fem dagar i veckan ökar arbetsmiljörisker som att man somnar bakom ratten eller skadar sig i arbetet. Det ger verkligen inte vila och återhämtning under tiden man reser, säger Ia Hamn.

En del arbetsgivare menar att återhämtningen oftast löser sig lokalt med förstående chefer, men enligt Unionen är det inget hållbart argument.

– Vi vill att det ska vara samma förutsättningar, oavsett var man jobbar. Att våra medlemmar får återhämtning ska inte hänga på att man har en schyst chef.

Unionens krav inom Telekomavtalet

  • Löneökningar 4,2 %
  • Avsättning till arbetstidsförkortning. 
  • Rätt till ostörd fritid genom stärkta regler för arbetstid och restid.

Unionen har cirka 9 000 medlemmar i telekombranschen.

Arbetsgivarna vill inte kommentera

Varken Eltel eller Tech Sverige vill ställa upp på en intervju och svara på Kollegas frågor om fältteknikernas arbetsvillkor. I en skriftlig kommentar svarar Tech Sveriges förhandlingschef Einar Humlin:

“Vi har en pågående dialog med våra motparter och ser vikten av en god balans i arbetslivet, där frågor som restid och återhämtning är en del av helheten. Detta hanteras inom ramen för gällande regelverk och kollektivavtal. Vi kommenterar dock inte specifika krav under pågående förhandlingar.”

Vad räknas som restid?

  • Om du ska arbeta på ett annat ställe än din ordinarie arbetsplats och behöver resa dit utanför din ordinarie arbetstid så kallas tiden som går åt till själva resan för restid. I det inkluderas väntetider mellan till exempel bussar och flyg samt vid tågbyten och liknande.
  • Restid utanför din ordinarie arbetstid räknas som huvudregel inte som arbetstid. Om du däremot reser under din ordinarie arbetstid, så betraktas det som arbetstid.
  • Om du har rätt till restidsersättning är det viktigt att ha koll på vilka timmar som räknas som restid.
  • Läs mer om restid här.

KÄLLA: Unionen

Arbetstid

Distansjobbare sover mer

Jobbar du hemifrån? Grattis! Då sover du 24 minuter mer per dygn än den som pendlar till jobbet. Det visar en ny undersökning av brittiska Office for National Statistics. Distansarbetare ägnar sig också mer åt motion.
Torbjörn Tenfält Publicerad 27 januari 2025, kl 06:01
En kvinna sträcker på sig efter en god natts sömn till vänster, till höger en kvinna i videomöte vid sitt köksbord.
Distansarbete ger bättre sömn: Forskning visar att hemmajobbare sover mer och mår bättre. Läs mer om hur distansarbete påverkar din hälsa. Foto: Colourbox.

Mer än en fjärdedel av de yrkesverksamma britterna arbetade en eller flera dagar på distans under hösten 2024. Tack vare hybridarbetet frigjorde de nästan en timme om dagen och knappt hälften av tiden tillbringade de i sängen.

Det framgår av svaren på de frågor som Office for National Statistics ­– Storbritanniens motsvarighet till svenska SCB ­– ställde i en "time use study" under oktober till drygt 3000 britter. Drygt 500 av svaren ligger till grund för slutsatserna.

Hemmajobbare tränar mer

Förutom i genomsnitt 24 minuter extra sömn varje natt får hemmajobbarna också tid att ägna en kvart mer åt träning och motion än de skulle hinna om de dagligen pendlade till arbetsplatsen.

Att enbart arbeta hemifrån har gradvis blivit mer ovanligt under åren efter pandemin. I oktober var det bara 13 procent av de yrkesverksamma britterna som fullt ut jobbade på distans.

Fler föräldrar jobbar hemifrån

Av de totalt 28 procent som nu har någon form av hybridlösning med arbete både hemifrån och på jobbet är andelen föräldrar högre (35 procent) än andelen personer utan barn (24 procent).

Siffrorna från Office for National Statistics (ONS) visar även att papporna distansarbetar i högre grad (41 procent) än mammorna (30 procent). Vad skillnaden beror på har ONS ingen förklaring till.

Chefer, högutbildade och personer över 30 jobbar också mer på distans än andra grupper.

Undersökningen omfattar personer som arbetar minst sju timmar per dag. Resultatet tyder på att de som jobbar hemifrån i genomsnitt ägnar tio minuter mindre åt arbeta än de som är på arbetsplatsen. Samtidigt framhåller ONS att de svarandes uppskattningar i det fallet inte var tillräckligt exakta för att det ska gå att dra några säkra slutsatser.